Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Finska fack i protest mot lagförslag

På fredag kommer de finska facken att genomföra en gemensam protestaktion mot ett nytt lagförslag. Det gäller ett åtgärdspaket med tvingande lagstiftning som bland annat innebär skärpt sjukkarens, förkortad semester och sänkt ersättning för söndagsjobb. Ett förslag som stryper avtalsfriheten, menar facken.
Gabriella Westberg Publicerad 15 september 2015, kl 13:11
Jonas Ekströmer/TT
Järnvägsstationen i Helsingfors, intill det torg där de finska facken uppmanar till demonstration på fredag förmiddag. Jonas Ekströmer/TT

Klockan 11 på fredag den 18 september kommer de finska tjänstemannafacken Akava och STTK samt arbetarorganisationen FFC att hålla en demonstration på Järnvägstorget i Helsingfors, till försvar för parternas rätt att fritt komma överens om arbets- och tjänstevillkor och motsätta sig regeringens ensidiga beslut om att försvaga löntagarnas arbetsvillkor.

Regeringens uttalade syfte med de föreslagna åtgärderna, som till vissa delar liknar de reformer Sverige genomförde på 90-talet,  är att stärka Finlands konkurrenskraft. Men enligt de finska facken strider paketet mot grundlagen och innebär att regeringen kör över avtalsfriheten genom att lagstifta i frågor som normalt varit parternas att göra upp om.

Såväl Akava som STTK menar att det blir arbetsgivarnas villkor som får styra arbetsmarknaden framöver, om lagförslaget går igenom. Även de nordiska facken, NFS, där bland annat TCO, LO och Saco finns representerade, har uttryckt kritik mot det finska lagförslaget.

”Den nordiska fackföreningsrörelsen konstaterar, att om de förslag till försämringar i arbetslivet som Finlands regeringen föreslår genomförs, kommer det att ha oförutsägbara konsekvenser förutom för det finska samhället, också mer utbrett i Norden. Finlands regering inskränker parternas fria förhandlingsrätt, vilket är oacceptabelt”, skriver NFS i ett uttalande på hemsidan.

Finansminister Alexander Stubb (Samlingspartiet) säger till Yle att han inte är förvånad av responsen på lagförslaget, men menar också att reformerna är ofrånkomliga.

- Vi borde ha genomfört de här förändringarna för länge sedan, säger han till Yle.

I Sverige gäller i dag liknande regler om sjuklön som föreslås i Finland, med en karensdag följt av en period med 80 procent av lönen. Sjuklöneperioden är dock 14 dagar i Sverige, sju dagar enligt det finska förslaget.  

Någon söndagsersättning finns inte i Sverige, men i flera kollektivavtal finns överenskommelser om olika former av OB-ersättning för såväl kvällar som helger, eller ”ersättning för arbete på förskjuten arbetstid”, som det heter i Unionens kollektivavtal.

Följ de finska fackens demonstration här

Detta innebär förslaget

  • De röda dagarna Trettondagen och Kristihimmelsfärdsdagen blir lediga dagar utan lön.
     
  • En oavlönad karensdag införs vid sjukdom som efterföljs av 7 dagar då 80 procent av lönen utbetalas.
     
  • Övertidsersättning minskar med 50 procent, söndagsersättningen sänks från 100 procent till 75 procent, Socialskyddsavgiften, motsvarande den svenska sjukförsäkringsavgiften, för privata arbetsgivare sänks med 1,72 procentenheter och semester för offentligt anställda förkortas från 38 dagar till 30 dagar.
     
  • Regeringen vill också förbättra tryggheten för uppsagda, så att man utöver lönen för uppsägningstiden får omskolning eller sysselsättningsåtgärder.
     
  • Rätten till "arbetshälsovård", motsvarande Företagshälsan, förlängs vid uppsägning.
     
  • Företag kommer också att få en ersättning på 2 500 euro för föräldralediga som återvänder till jobbet.

STTK, NFS

Internationellt

Vill ”avnazifiera” Ukraina – föreslås till fackligt FN-organ

Jämförelser mellan Zelenzkyj och Hitler. Materialinsamling till ryska soldater. Det ryska fackförbundet FNPR stödjer Putins ”avnazifiering” av Ukraina och har stängts av från världsfacket.
Trots det föreslår nu världsfacket att FNPR ska ta plats i FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Noa Söderberg Publicerad 3 maj 2024, kl 12:45
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan. Foto: AP/faksimil.

FNPR, Rysslands största fackliga centralorganisation, kommenterade invasionen av Ukraina samma dag som den inleddes. I ett uttalande skrev organisationen att de stöttar Vladimir Putins ambition att ”avnazifiera” Ukraina och jämförde Volodymyr Zelenskyj med Adolf Hitler. Dagen därpå publicerades ett längre uttalande om vikten av att skydda de utbrytarrepubliker som har utropats i östra Ukraina.

De svenska fackliga centralorganisationerna, däribland tjänstemännens TCO, reagerade snabbt. Drygt en vecka efter invasionen krävde de att FNPR skulle uteslutas ur världsfacket (på engelska förkortat ITUC – se faktaruta). Det ryska förbundet valde att självmant dra sig ur. I maj 2022 bekräftades suspenderingen av världsfackets högsta ledning. Om FNPR ska tillåtas delta igen krävs att en majoritet av världsfackets medlemsorganisationer röstar ja till det.

Föreslås representera alla världens arbetstagare

Trots det står nu en FNPR-representant på världsfackets kandidatlista till styrelsen i FN:s internationella arbetsorgan, ILO. Det visar ett protestbrev från 13 nordiska fackföreningsledare, som Kollega har tagit del av.

I brevet, som är adresserat direkt till världsfackets generalsekreterare, kallar de nordiska fackföreningsledarna situationen för ”oacceptabel”. De skriver att de ”kräver att ITUC inte stöttar FNPR som kandidat”. Brevet är undertecknat av bland andra TCO:s ordförande Therese Svanström, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Sacos vd Göran Arrius.

Tora Heckscher, presschef på TCO, bekräftar att brevet är äkta och att Therese Svanström har skrivit under. Övriga frågor – om vad TCO kommer göra nu, hur det kan komma sig att detta har hänt och vad TCO tycker om världsfackets nomineringsprocess – ber hon att få återkomma om.

Norden sticker ut

Antti Palola.
Antti Palola. Foto: Jukka Erätali.

Antti Palola, ordförande för de finska tjänstemännens centralorganisation STTK, är en av de övriga undertecknarna.

– Det är ganska vitt och brett känt att den här kandidaten står på listan och kandiderar om den här platsen, säger han till Kollega.

Han berättar att de nordiska fackens hållning sticker ut inom ITUC. 

– Det är många som till exempel i Mellanamerika, Sydafrika, Afrika och till och med Asien har rätt så vänliga förhållanden med Ryssland och FNPR. Det är en stor grej för oss, och rätt så besvärligt hela kriget i Ukraina, men de anser att kriget i Ukraina är en regional konflikt.

Världsfackets kandidater lär få jobbet

Kandidatlistan diskuteras just nu internt inom ITUC. Palola säger att han inte vet när den slutgiltigt ska slås fast.

– När vi hade ett nordiskt möte tillsammans med Luc Triangle (ITUC:s ordförande, reds. anm.) för några veckor sedan konstaterade han att det är i den närmaste framtiden som mötet ska hållas.

Valet till ILO:s högsta organ sker sedan på en internationell konferens i juni (se faktaruta). Enligt statsvetarprofessorn Marieke Louis, som är knuten till Sciences Po-universitetet i Paris och har forskat om beslutsfattandet inom ILO, är den omröstningen normalt sett en formalitet. De kandidater som finns på ITUC:s nomineringslista blir som regel valda. Antti Palola delar den bilden.

Hur kommer ni agera om det slutgiltiga beslutet blir att FNPR:s kandidat står på ITUC:s lista?

– Den enda möjligheten att agera är att protestera, säger han och fortsätter:

– Desto längre vidtagande av åtgärder har vi inte diskuterat om. Det är närmast att vi bestämt och ständigt markerar att vi inte kan godkänna den här kandidaturen. Om det efteråt blir debatt eller frågor från till exempel våra medlemsorganisationer så kan vi säga att vi motstått det.

Fortsätter stötta ryska soldater

FNPR har en särskild avdelning på sin ryskspråkiga hemsida där organisationen berättar om sitt löpande stöd till den ryska krigsinsatsen. Under april månad publicerades nio inlägg. I dem finns bland annat gruppbilder framför Z-symbolen som kommit att symbolisera den ryska krigsföringen. Det finns även uppmaningar att samla in mat, vatten och utrustning till soldaterna.

Världsfacket (ITUC)

Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med. Har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum. En av världsfackets uppgifter är därför att ta fram kandidater till arbetstagarblocket i ILO:s högsta styrelse.

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor. Representanter för politiker, arbetsgivare och arbetstagare från hela världen samlas här för att anta gemensamma standarder om bland annat fackliga rättigheter och arbetsmiljö. Arbetstagarna har rätt att utse ett antal representanter i ILO:s högsta styrelse. Valet sker var tredje år, under den så kallade internationella arbetskonferensen.

Internationellt

Unionen stöttar finska storstrejken

Över 40 000 privatanställda tjänstemän är i strejk mot den finska regeringens begränsningar av strejkrätten. Nu går Unionens ordförande Peter Hellberg ut till stöd för de strejkande, i ett uttalande som Kollega tagit del av.
Noa Söderberg Publicerad 1 februari 2024, kl 14:08
Peter Hellberg, Unionen till vänster och till höger Finlands flagga.
Samtliga finska tjänstemän på SSAB, Stora Enso och många andra företag strejkar mot regeringen
– Finlands sak är vår, säger Unionens ordförande Peter Hellberg.
Foto: Peter Jönsson/Hasse Holmberg/TT.

Kort efter att den finska högerregeringen tillträdde aviserades förslag om stora förändringar av landets strejkrätt, löneförhandlingssystem och regler kring uppsägningar. Regeringen meddelade också att de vill genomföra nedskärningar och sänka ersättningarna i landets välfärdssystem.

Den finska fackföreningsrörelsen reagerade skarpt och har, enligt egen utsago, försökt få till förhandlingar med regeringen utan framgång. Därför har stora delar av fackföreningsrörelsen varslat om politisk strejk under torsdagen och fredagen. Delar av flygtrafiken, skolor, fabriker och restauranger står just nu still.

Unionens systerförbund Pro har tagit ut över 40 000 privatanställda tjänstemän i strejk. På arbetsplatser som ABB, SSAB, Stora Enso och Sandvik har samtliga tjänstemän lagt ned arbetet. Förbundet deltar också i en demonstration på Senatstorget i centrala Helsingfors under torsdagen.
 

Unionen till de strejkandes försvar

Nu rycker Unionens ordförande Peter Hellberg ut till de strejkandes försvar. I ett uttalande som Kollega tagit del av skriver han att konflikten ”har sin grund i en omfattande politisk inblandning i lönebildningen”. Han fortsätter:

”Att genom politiken kraftigt förändra spelplanen utan att samtal och förhandling sker, det skadar förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Det är en dålig politik för Finlands löntagare!”

Hellberg uttrycker också sitt explicita stöd till strejkerna, demonstrationerna och ”de fackförbund i Finland som arbetar stenhårt för en rättvis, trygg och inkluderande arbetsmarknad”. Rubriken på uttalandet lyder ”Finlands sak är vår”.

Demonstrationer i Finland

Andreas Mårtensson är ordförande i riksklubben på Boliden Minerals – ytterligare ett av de företag där finska tjänstemän är i strejk. Han berättar för Kollega att han varit i kontakt med sina finska kollegor genom företagets bolagsstyrelse och Europeiska arbetsråd (EWC). Enligt Mårtensson har arbetsgivaren uttryckt ”neutralitet” inför konflikten och den svenska klubben har därför beslutat att inte göra någon särskild stödaktion. Däremot säger Mårtensson att han själv stöttar sina finska kollegor.

– Vi har ju svårt att göra sympatiåtgärder eller så, säger han och fortsätter:

– Men vi står bakom dem och stödjer dem i deras strid.

Den finska tidningen Huvudstadsbladet rapporterar på torsdagseftermiddagen att demonstrationen i centrala Helsingfors har "stort deltagande och folkmassan bara växer".