Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler arbetsgivare vill se brottsregister

Antalet utdrag ur brottsregistret blir allt fler, och den största ökningen står privatpersoner för som vill ha ut uppgifter om sig själva i samband med att de söker jobb. Nu kräver facket ett stopp för möjligheten.
Niklas Hallstedt, Ola Rennstam Publicerad 29 januari 2014, kl 16:38
Fredrik Persson/TT
Har du suttit på Kumla? Då finns stor risk att en potentiell arbetsgivare vill veta det. Även om du någon gång hamnat i belastningsregistret för en mindre förseelse kan det vara känsligt att behöva lämna uppgifter om det. Fredrik Persson/TT

I fjol begärdes det 222 940 utdrag ur brottsregistret, enligt Dagens Nyheter. Jämfört med året innan handlar det om en ökning med tolv procent och jämfört med 2003 när det gjordes 40 686 utdrag rör det sig om mer än en femdubbling.

För jobb inom förskola och skola krävs utdrag ur belastningsregistret enligt lag, men även inom andra branscher har det blivit allt vanligare att arbetsgivare begär att den sökande ska presentera ett utdrag om sig själv när hon eller han söker jobb. Arbetsgivaren kan visserligen inte kräva ett utdrag, men för den som vill ett jobb är det svårt att säga nej.

I fjol tillsatte regeringen en utredning av hur brottsregisterutdrag används i arbetslivet.

Från fackligt håll har man länge krävt en lagändring på området.
– Vi förespråkar en generell lag där det slås fast att en arbetsgivare inte får lov att ställa det kravet. Sen kan man kanske bygga på den särlagstiftning vi har i dag inom vissa områden, säger Lise Donovan, jurist på TCO som sitter med i den statliga utredningen.

– Vi tycker att inte att det är schyst att en arbetsgivare kan ställa det här kravet, den arbetssökande hamnar i en situation där man inte kan säga nej. Bara frågan är egentligen integritetskränkande. Vi menar att det finns helt enkelt andra sätt för arbetsgivaren, exempelvis att ta referenser, som säger mer om en arbetssökande än ett registerutdrag. Har man sonat sina brott så har man, det ligger i allas intresse att dessa personer får möjlighet att komma tillbaka och börja arbeta igen.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv anser för sin sida att det är viktigt att arbetsgivarna har möjlighet att undersöka om en arbetssökande begått brott.

Niklas Aubell på Profficeägda rekryterings- och konsultbolaget Dfind Finance & Executive bekräftar att det blivit vanligare med utdrag ur belastningsregistret.

- Det är något som bara görs i fall kunden efterfrågar det, men vi ser en ökad efterfrågan. Det kan handla om allt från säkerhetsbolag till banker som har det som krav. Det är ofta kopplat till kundens policy.

När det gäller tillsättningar av ledande befattningar görs alltid en kontroll av kandidaternas uppgifter bland annat vad gäller utbildningar och tidigare inkomster. Man undersöker även om personerna förekommer i ärenden i Sveriges tingsrätter. Det sker bara med kandidatens godkännande.

- Men jag har aldrig varit med om att någon inte ger sitt medgivande. Skulle det hända är det upp till vår kund, företaget som ska anställa, att avgöra hur man ser på det, säger Niklas Abuell.

Skulle man finna att någon sökande har mörkat tidigare brottslighet gäller samma sak där.

- Vår uppgift är att ge en transparent bild av kandidaten, vi fattar inga beslut. Det är enbart kundens policy som avgör vilken betydelse det får. Men det är klart att en mindre trafikförseelse kanske inte ses som lika allvarligt som ekonomiska förseelser för en kandidat som skall arbeta som ekonom.

Hittills har Niklas Aubell aldrig varit med om att någon grov brottslighet uppdagats. Den kanske vanligaste ”förseelsen” jobbkandidater begår är att de skarvar om sina betyg och kanske skriver att man tagit examen, fast man inte tagit ut examen.

Den statliga utredningen kommer att lämna sitt förslag till sommaren.

Till TT säger arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) att det är viktigt att möjligheten till registerutdrag inte överutnyttjas.

- Det måste finnas en tydlig och rättssäker reglering av hur utdragen får göras.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.