Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler bilbesiktningar - färre kontroller

Två myndigheter har uppdraget att följa hur bilbesiktningsbranschen sköter sig. Men medan antalet stationer har ökat, har antalet tillsyner minskat.
Lina Björk Publicerad
Erik Simander/TT
Det är Transportstyrelsen som ska se till att marknaden fungerar väl för bilbesiktningsbranschen efter avregleringen. Erik Simander/TT

När Bilprovningen avreglerades för tio år sedan blev det Transportstyrelsens uppdrag att se till att marknaden fungerade väl. Deras roll är att utföra stickprovskontroller, antingen i form av ett stationsbesök eller i form av administrativa kontroller i vägtrafikregister eller tillsynsdatabaser.

Läs mer: Sämre arbetsmiljö på bilbesiktningen efter avreglering

Från början var myndighetens ambition att besöka hälften av alla stationer varje år för se hur branschen utvecklades. Men allt eftersom nya aktörer etablerat sig på marknaden har antalet besiktningsstationer rullat på med ohejdad fart, från 200 stationer för tio år sedan, till 527 i dag. Och i takt med att antalet stationer ökat, så har Transportstyrelsens tillsynsresurser minskat. Under 2018 genomfördes ett stationsbesök och sex administrativa kontroller.

– Stickproven ska i bästa fall visa någonting om hur marknaden fungerar. Vår roll är i huvudsak att se den stora bilden av marknaden, inte hur teknikerna gör sitt jobb, säger Thomas Svensson, handläggare på väg och järnvägavdelningen på Transportstyrelsen.

Den mer frekventa stationskontrollen har istället myndigheten Swedac, som ackrediterar nya besiktningsföretag på marknaden, och sedan gör tillsyner för att se att de fortsatt lever upp till kraven. Av tidsskäl är det dock omöjligt att hinna besöka alla stationer alla år. De stora aktörerna med 100-talet stationer får ungefär hälften av sina arbetsplatser under lupp under en 16 månaders-intervall.

– Swedac tittar på om teknikern följer de rutiner som finns på den station de är verksam på. Varken Transportstyrelsen eller Swedac överprövar de beslut som teknikern fattar i myndighetsutövning vid besiktningen. Det ackrediterat certifieringsföretag är den som har kontakt med teknikern årligen för att kontrollera att du är verksam och fortbildas.

Enligt Thomas Svensson undersöker Swedac ungefär 1000 besiktningstillfällen av de 5,8 miljoner förrättningar som sker årligen.

Förutom trenden att antalet aktörer på besiktningsmarknaden och besiktningsstationer har ökat så är en annan trend att andelen personbilar som underkänns minskar. Vad det beror på är inte helt klarlagt. En möjlig orsak kan vara att tekniken i bilarna blir bättre. En annan möjlig orsak kan vara tekniker godkänner av andra anledningar. Tekniker kan känna sig pressade på mindre stationer vid ensamarbete och utlämnad till kund, eller vill öka på ryktet om att vara en ”snäll” besiktning”

Besiktningar av bussar i Göteborg sticker ut markant, cirka 80 procent av bussarna godkänns vid första besiktningen av årlig kontroll, medan drygt hälften av alla bussar godkänns i övriga Sverige. Transportstyrelsen har inte utrett frågan ytterligare på grund av resursbrist.

Läs mer: "Begränsa ensamarbete på bilbesiktningen"

– Visst kan det vara så att aktörer söker marknadsandelar genom att vara den besiktning som godkänner flest, men det finns inget självklart svar på det, säger Thomas Svensson.

Transportstyrelsen har äskat forskningsmedel för att kunna utvärdera vilken påverkan omregeleringen av fordonsbesiktningsmarknaden haft i samhället, bland annat med avseende på trafiksäkerheten. Men ännu har man inte beviljats några pengar.

Tillsyn av bilbesiktningen

Transportstyrelsen ska kontrollera att marknaden fungerar väl utifrån fem parametrar: Miljö, tillgänglighet, prissättning, teknukutveckling och trafiksäkerhet.

Swedac är nationellt ackrediteringsorgan för Sverige. Myndigheten ackrediterar vilka aktörer som får bli bilbesiktningar och att de även lever upp till de krav som ställs. Man ackrediterar även de företag som utfärdar certifikat till besiktningsteknikerna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.