Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fler går med i Unionens a-kassa

Sista kvartalet förra året ökade medlemsantalet i både Unionen och dess a-kassa. Flera andra a-kassor brottas fortfarande med vikande medlemstal.
Linda Svensson Publicerad 27 januari 2009, kl 10:58

Bistrare tider på arbetsmarknaden betyder att människor söker trygghet. Det visar sig i högre medlemstal både i förbundet och i Unionens a-kassa.

- Vi har ett ökat medlemsantal sedan september, så det får  man kalla ett trendbrott. Men vi är definitivt inte uppe i medlemsantalet som var för två år sedan. Det finns potential att växa mer, säger Inger Lindström, chef för Unionens a-kassa.

Mellan augusti och december fick a-kassan nästan 6 000 fler medlemmar. Nästan lika många valde att gå med i fackförbundet Unionen. En förmån som kanske lockar är inkomstförsäkringen som fyller ut a-kassan så att den som blir arbetslös får 80 procent av sin inkomst i 150 dagar, även om man tjänar över a-kassetaket på 18 700 kronor i månaden.

Också Akademikernas a-kassa ökade sitt medlemsantal under sista kvartalet 2008. Flera LO-kassor stretar dock fortfarande i uppförsbacke. IF Metalls kassa tappade till exempel nästan 4 000 medlemmar.

I regel är avgifterna i LO-förbundens a-kassor högre än i tjänstemännens kassor. IF Metall varnade dessutom nyligen för ännu högre avgifter, eftersom kostnaden hänger samman med arbetslösheten.

Inger Lindström förnekar inte att det kan bli fråga om högre avgifter också i Unionens a-kassa.

- A-kassan betalar tillbaka till staten 33 procent av det vi betalar ut i arbetslöshetsersättning. Ökar arbetslösheten i någon större omfattning, vilket vi förväntar oss under året, är det klart att det får effekt på avgiften.

Unionens a-kassa har dock valt att behålla sin avgift åtminstone fram till stämman i maj.

Fakta

Vid årsskiftet hade Unionens a-kassa 512 406 medlemmar. I september 2006, innan regeringen höjde avgifterna och sänkte ersättningen hade HTF:s och sifs a-kassor tillsammans 579 000 medlemmar.

Förbundet Unionen hade vid årsskiftet 403 623 yrkesverksamma medlemmar. Därtill hade man 30 641 studerandemedlemmar och 2 409 egna företagare. Pensionärsmedlemmarna var runt 55 000 till antalet.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.