Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Fler män leder inte till högre löner

Låglöneyrken är ofta kvinnodominerade. Men när Medlingsinstitutet undersökte saken fann man inga belägg för att en ändrad könsbalans i ett yrke påverkar lönen.
Niklas Hallstedt Publicerad 2 oktober 2018, kl 15:23
Fredrik Sandberg/TT
En ökad andel män i en kvinnodominerad bransch tycks inte dra upp lönerna. Fredrik Sandberg/TT

Medlingsinstitutet, MI, har titta på löneutvecklingen i 383 yrken från 2014 till och med 2017.

Bland de yrken som hade högre löneökningstakt än genomsnittet fanns både manligt dominerade – exempelvis vissa typer av ingenjörer och IT-arkitekter - och kvinnligt dominerade – bland andra sjuksköterskor, undersköterskor och lärare. Eftersom de kvinnligt dominerade yrkena tillhör de största på arbetsmarknaden har den totala löneskillnaden mellan män och kvinnor minskat.

Under perioden minskade löneskillnaden mellan kvinnor och män med 1,9 procentenheter. Men bara 0,7 procentenheter, lite mer än en tredjedel, berodde på ökningar av kvinnornas löner. Resten av den minskade skillnaden hänger i stället ihop med strukturella faktorer, exempelvis ändrad yrkes- eller ålderssammansättning.

Trots minskade skillnader är glappet fortfarande stort: 2017 var kvinnors genomsnittliga lön 11,3 procent lägre än männens.

Skillnaderna syns även om man tittar på vilka yrken som toppar listan över de 20 högst respektive lägst avlönade yrkena 2017. Bland de 20 högst avlönade yrkena finns ett som är kvinnodominerat: Klinik- och verksamhetschefer inom hälsa och sjukvård. Bland yrkena med lägst löner är 14 kvinnodominerade.

Med den bakgrunden vore det rimligt att tro att en förändrad könsbalans i ett yrke även skulle påverka lönerna.

Men när MI undersökte saken fann man inget statistiskt signifikativt stöd för ett samband mellan ändrad könsbalans och löneutvecklingen i olika yrken. En ökad eller minskad andel kvinnor i yrket tycks varken ha påverkat löneutvecklingen positivt eller negativt.

– Det är en kort tid att dra slutsatser ifrån, men med de data vi har går det inte att se något sådant samband, säger Petter Hällberg, statistiker på MI, i ett pressmeddelande.

Bäst och sämst betalt

5 högst avlönade yrkena 2017:

  • Chefer inom bank, finans och försäkring
  • General-, landstings- och kommundirektörer m. fl.
  • Specialistläkare
  • Verkställande direktörer m. fl.
  • Ekonomi- och finanschefer

5 lägst avlönade yrkena 2017:

  • Hemservicepersonal m. fl.
  • Kafé- och konditoribiträden
  • Övriga servicearbetare
  • Marknadsundersökare och intervjuare
  • Kassapersonal m. fl

Medlingsinstitutet

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström