Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fler nekas sjukpenning

Sedan lagen om sjukförsäkringen skärptes för två år sedan har andelen avslag som rör rätten till ersättning för sjuka fördubblats. Det hävdar LO-TCO Rättsskydd som vill se förändringar av försäkringen.
Linda Svensson Publicerad 6 juli 2010, kl 11:17

Andelen ärenden hos LO-TCO Rättsskydd som rör bland annat rätt till sjukpenning har ökat dramatiskt de senaste åren, från 20 procent 2007 till 57 procent hittills i år.

En förklaring är att Försäkringskassan gör schablonmässiga bedömningar som lämnar litet eller inget utrymme för generösa tolkningar i vissa fall, vilket var möjligt med den tidigare lagstiftningen.

- Nu bedöms en 64,5-åring på samma sätt som en 24-åring, även om förutsättningarna för 64,5-åringen att omskola sig till nytt jobb är obefintliga, säger Mattias af Malmborg, jurist på LO-TCO Rättsskydd.

Rättskyddet driver flera processer mot Försäkringskassan. Det handlar om människor vars arbetsförmåga bedöms som noll av läkare och arbetsförmedling, men där Försäkringskassan är av en annan åsikt. I ett fall har medlemmen hunnit avlida under processens gång.

- Jag önskar att de försäkringsmedicinska rådgivarna på Försäkringskassan kunde tänka snäppet längre, eller begära in kompletteringar när beslutsunderlaget är dåligt, säger Evalena Ödman, jurist på Rättsskyddet.

Rättskyddet vill se några förändringar av försäkringen:

  • En lagteknisk lösning som täpper till luckan mellan Försäkringskassan och arbetsförmedlingen, så att en person som bedöms arbetsför av Försäkringskassan inte står utan hjälp från arbetsförmedlingen, eftersom man där anser personen för sjuk för att arbeta.
  • Förhindra det ultimata utanförskapet det innebär att få sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, klassad som noll. Det finns en rad exempel på människor som nekats sjukpenning, men som missat att anmäla sig som arbetssökande direkt, och därför förlorat sin SGI.
  • Inför flexibla lösningar för äldre, folk med allvarliga sjukdomar och dem som är arbetsoförmögna på deltid.

Dessutom anser LO-TCO Rättsskydd att framtida regeringar måste avstå från att pressa igenom paradigmskifte i sjukförsäkringen. Ett problem med dagens försäkring är att man drev igenom förändringar för snabbt, utan att först göra en analys av konsekvenserna.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.