Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler unga vill ha trygghet och kollektivavtal

Oron för att bli av med jobbet ökar bland unga, som allt oftare söker trygga villkor. De senaste åren har kollektivavtal och tjänstepension blivit allt viktigare för dem, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Andelen som tycker att det är viktigt att starta eget har minskat drastiskt. Shutterstock

För två år sedan, när analysföretaget Ungdomsbarometern gjorde motsvarande undersökning med namnet Workforce, var det 19 procent av de svarande, personer i åldern 25-35 år, som oroade sig för att bli arbetslösa. När den nya undersökningen gjordes i somras hade andelen stigit till 28 procent. Däremot hade andelen som känner oro för arbetslöshet på längre sikt minskat något.

Det är naturligtvis svårt att inte koppla ihop siffrorna med coronapandemin.

– Vi går igenom en svår period just nu, men man tänker sig nog att vi kommer att ta igenom det här och att det kommer att bli bättre. De flesta är ändå positiva till framtiden, säger Pelle Ahlin Olofsson på Ungdomsbarometern.

Ett genomgående drag i undersökningen är dock att åldersgruppen tenderar att bli mer trygghetssökande. Jämfört med för fyra år sedan har andelen av dem som tycker att det är ganska eller mycket viktigt att resa eller bo utomlands minskat från 40 till 24 procent. Även andelen som tycker att det är viktigt att starta eget har minskat drastiskt.

Under de senare åren har i stället har suget efter villkor som ger trygghet på sikt ökat. Det gäller exempelvis kollektivavtal, kompetensutveckling och tjänstepension och sjukvårdsförsäkring.

De förändringarna beror troligtvis inte enbart på pandemin.

– Det är en trend som vi såg redan från 2016, när vi gjorde den första undersökningen av det här slaget, till 2018. Coronan har förstärkt det mönstret, säger Pelle Ahlin Olofsson.

– Kollektivavtal signalerar att det finns en grundtrygghet på arbetsplatsen, det vet de unga i dag. Däremot kan uppsvinget för sjukvårdsförsäkringen vara mer av en coronaeffekt. Nu ser man hur viktig det är att få bra sjukvård.

En bidragande del i detta är i sin tur att gruppen 25-35 åringar fylls på underifrån. Tanken är att de som sett jobb försvinna under tidig ungdom även blir mer måna om att sin grundtrygghet.

– I tidigare undersökningar hade de mellan 25 och 35 vuxit upp i en tid som var väldigt säker, de såg världen som sin arbetsplats. Nu börjar de som vuxit upp med finanskrisen komma in i gruppen.
 
Även facken har gynnats av det oroliga läget på arbetsmarknaden visar undersökningen. Sex av tio som nyligen blivit medlemmar uppgav att deras beslut var delvis eller helt motiverat av corona. Endast sju procent har dock tagit hjälp av sitt fack.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok