Annons
  • Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Flera risker med flexpension

Publicerad 26 oktober 2017, kl 11:30

Flexpension riskerar att användas som ett sätt att göra sig av med äldre arbetskraft och kan leda till att fler lockas att lämna arbetslivet i förtid. Det hävdar Pensionsmyndigheten i en rapport.

Flexpension finns numera inom samtliga Unionens avtalsområden och innehåller två delar. För det första en utökad rätt att gå ner på deltid före pensionen och för det andra utökade avsättningar till tjänstepensionen.

Som löntagare får du med andra ord mer pengar insatt till din tjänstepension. Pengar som du sedan kan använda till att gå ner i tid inför pensionen eller för att stärka din pension när du väl slutar jobba. Hur mycket som sätts av varierar beroende på vilket avtal du omfattas av.

Att flexpensionen förstärker den övriga tjänstepensionen är positivt, konstaterar Pensionsmyndigheten i en rapport. Samtidigt ser myndigheten en rad risker med modellen, bland annat att flexpension kan användas av arbetsgivare som ett sätt att göra sig av med äldre arbetskraft.

– Vi ser en risk att arbetsgivarna lättare kan övertala medarbetare att gå i pension tidigare än vad de tänkt sig, trots att individen egentligen inte vill, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Men Unionens förhandlingschef Niklas Hjert håller inte med:

– Jag förstår inte hur det skulle kunna användas för att göra sig av med arbetskraft. Vi har avtalat om att man ska kunna jobba kvar på ett flexibelt sätt med en lägre arbetstid, säger han.

Pensionsmyndigheten bedömer att flexpensionens två delar verkar åt helt olika håll: högre tjänstepension leder till en lägre pensionsålder, medan möjlighet för den enskilde att gå ner i arbetstid utan att helt lämna arbetsmarknaden leder till en högre pensionsålder.

– De nya tjänstepensionsavsättningarna kan leda till en effekt som går tvärt emot regeringens mål om ett längre arbetsliv, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

Niklas Hjert tror inte på myndighetens slutsatser.

– Vi är övertygade om att flexpension inte kommer att få den effekten. Tvärtom vet vi från våra egna undersökningar att det är just möjligheten att få gå ner i tid och få jobba mer flexibelt som får människor att jobba längre. Det kanske inte är en lösning för hela arbetsmarknaden men vi är övertygade om att det är bra för våra medlemsgrupper, säger han.

För att pengarna ska räcka när vi lever allt längre kommer den allmänna pensionen att bli betydligt lägre i framtiden. Det är först då, när dagens unga nått pensionsåldern, som flexpensionen är tänkt att få full effekt.

– Man gör ett tankefel när man säger att folk kommer att få högre pension nu och därmed kommer att gå i pension tidigare. Vi har ett längre tidsperspektiv. De avsättningar vi gör till flexpension kommer inte göra så stor skillnad för dem som går i pension nu, men däremot få stor betydelse för dem som är lite yngre i dag, säger Niklas Hjert.

Pensionsmyndigheten poängterar att man inte är kritisk mot flexpension som modell men att man med rapporten vill uppmärksamma regeringen på riskerna. Myndigheten tror att de som främst kommer utnyttja flexibiliteten för att fortsätta arbeta är de som redan i dag arbetar längre upp i åldrarna. Myndigheten är också kritisk till introduktionen av ett nytt begrepp utan saklig grund.

– Flexpension är en höjning av avsättningarna till tjänstepensionen och behöver inget eget begrepp. Det krånglar till det för pensionssparare och pensionärer, säger Ole Settergren.

Ambitionen med namnet var enligt Niklas Hjert att fånga in båda delarna.

– Att bara prata om höjd pensionsavsättning stämmer inte, för det omfattar inte den andra delen om att gå ner i tid.

Ola Rennstam
Ola Rennstam
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Höjd pensionsålder men avtal släpar efter

    Snart har du rätt att jobba tills du är 69 år. Men det är långt ifrån säkert att det stärker din tjänstepension. Inte heller är det givet att du kommer att få någon sjukpension efter fyllda 65.

  • Läs även...

    Nya lagar för arbetslivet

    Fackföreningsavgiften blir avdragsgill och antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskar från sju till sex. Det är två av de nya lagar som träder i kraft i sommar.

  • Läs även...

    ”En uppvisning i svenska modellen”

    Regeringen nappade på förslaget från arbetsmarknadens parter om etableringsjobb. Den vägen ska minst 10 000 nyanlända och långtidsarbetslösa få jobb. Men det dröjer till hösten 2019 innan reformen sjösätts.

  • Läs även...

    Medlemmarna tycker till inför avtalsrörelsen

    Mer semester till äldre, en klausul för jämställda löner och en särskild låglönesatsning. Det innebär några av avtalsmotionerna till Unionens förbundsråd.

  • Läs även...

    Medlemmar i rättegång mot Unionen

    För sju år sedan gick Unionen med på en försämring av avtalet för SAS kabinpersonal. Det orsakade raseri bland många medlemmar och 186 av dem stämde Unionen. I går avslutades rättegången.

  • Läs även...

    Få egenföretagare vet att de kan teckna avtal

    Det är vanligare att pensionärer än de som är under 30 driver företag. En orsak är sannolikt bristen på trygga villkor. Men det finns ett ännu ganska okänt sätt att motverka det, genom att teckna kollektivavtal åt sig själv som egenföretagare.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.