Annons
  • Jerry Terol, 62 år, äger tillsammans med sin fru ett café i centrala Amsterdam. Han tycker att deltidspension låter som "en smart idé", men funderar själv på att flytta utomlands. Foto: Gabriela Hengeveld

Flexpension i landet Annorlunda

Publicerad 14 september 2015, kl 15:39

Nederländerna är kända för sin flexibla arbetsmarknad där deltidspension, laglig rätt till deltidsjobb och seniordagar bara är några av fördelarna. Ändå är det få som utnyttjar förmånerna. Kollega for dit för att ta reda på varför.

Det är en solig, varm försommardag när Kollega möter pensionsexperten Gijs Van Dijk i den pittoreska småstaden Woerden 45 minuter utanför Amsterdam. Han arbetar för fackliga FNV som organiserar cirka 1,1 miljoner yrkesverksamma, varav merparten är tjänstemän.

Vi ska prata pensioner och deltidsarbete, båda områden där Holland sticker ut. Strax efter millennieskiftet kom en lag som lade makten över arbetstiden i händerna på arbetstagarna. Sedan dess har varje holländare med fast anställning på ett företag med över tio personer rätt att själv bestämma hur mycket man vill arbeta. I stort är det arbetsgivaren som ska anpassa sig efter den anställdes önskemål.

Vissa hävdar att modellen är en förklaring till Hollands långa perioder av låg arbetslöshet. Landet toppar också listorna över världens mest lyckliga folk, vilket brukar härledas till deltidsarbetet.

Gijs Van Dijk är positiv till lagen, även om den befäste ett mönster som redan fanns.

– Strukturen med deltidsarbete fanns redan innan. Det är bra att människor kan bestämma själva. Men valet måste vara på riktigt, inte något som man tvingas till på grund av familjesituationen eller arbetsgivaren, säger Gijs Van Dijk.

Andra säger att Holland valt bort anställningstrygghet till förmån för fler låglönejobb. Kvinnors låga deltagande på arbetsmarknaden har också fått hård kritik, bland annat av EU och FN. Men FNV ser ändå lagen som en framgång ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Vi kan se att fler män väljer att gå ned i tid för att vara med barnen. Samtidigt har kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökat, säger Gijs Van Dijk.

Den flexibla inställningen spiller även över till pensionssystemet. I alla fall delvis. Precis som i Sverige vilar det holländska systemet på tre pelare: statlig pension, tjänstepension och privat pensionssparande.

Den statliga pensionen AOW är cirka 1 100 euro i månaden och går inte att ta ut i förtid. Tjänstepensionen kan dock användas för deltidspensionering, så länge fack och arbetsgivare inom respektive bransch förhandlat fram det. Det innebär att de flesta har möjlighet att till exempel jobba fyra dagar i veckan. Tanken är att äldre medarbetare ska orka hela vägen och samtidigt hjälpa yngre kollegor.

En annan pensionsförmån, dock främst inom offentlig sektor, är så kallade seniordagar, en löneförmån som likt deltidspension är tänkt att användas för att runda av karriären på ett bekvämt sätt.

Men trots att möjligheterna till ett flexibelt avslut på karriären är stora är det få som nappar. Informationsbrist kan vara en orsak. En annan kan vara att det är ”osexigt” att prata pension. Vissa menar att det är ett symtom på något typiskt holländskt: Valfriheten hålls högt, men när det kommer till kritan går man ändå alltid på standardvalet.

Den troligaste förklaringen är dock att deltidspensionering är dyrt. Systemet innebär ingen extra avsättning från arbetsgivaren. I stället går man helt enkelt ned i tid och tar ut pengar i förtid de dagar man inte jobbar. Även om vissa avtal kompenserar förlusten av pensionsrätter till den statliga pensionen påverkar ändå det tidiga uttaget av tjänstepensionen den slutliga pensionen negativt. Mindre pengar ska helt enkelt räcka längre.

Inom de fem största pensionsfonderna var endast 12 000 av totalt 7,5 miljoner deltidspensionerade förra året.

Enligt tjänstemannafacket De Unie är deltidspension ingen jättestor fråga för medlemmarna.

– Nej, och min åsikt är att det utnyttjas främst av dem som har råd att gå ned i inkomst. Eller motsatsen, de som måste ta ut pengar i förtid, exempelvis ensamstående kvinnor som kanske har skilt sig sent i livet, säger De Unies pensionsråd-givare John Eggen.

Samtidigt är både fack, arbetsgivare och politiker eniga – något måste göras åt problemet med den allt äldre befolkningen. Nyligen höjdes pensionsåldern till 67 – en reform som genomförs stegvis, en månad i taget, fram till år 2025.

Genom ekonomiska incitament har också skruvarna dragits åt vad gäller att pensionera sig i förtid. För tio år sedan var den genomsnittliga pensionsålderni privat sektor 62 år – i dag är den 65.

Men hur ska man då orka jobba till 67 eller ännu längre? Den 62-årige Amsterdambon Jerry Terol arbetade många år i åkeribranschen, tills han och hans fru för tio år sedan beslutade sig för att pröva något nytt. Nu äger de ett kafé i närheten av Rembrandtmuseet i Amsterdam. Och han ställer sig positiv till att fortsätta jobba – bara han får syssla med det han tycker är roligt.

– Så länge jag är frisk vill jag fortsätta. Men ju äldre jag blir, desto mer överlämnar jag de tråkiga delarna till andra, till exempel ekonomin. Jag vill helt enkelt inte jobba lika hårt längre, säger Jerry Terol.

I ljuset av det vore deltidspensionering en bra idé för honom, medger han. 

– Det låter smart. Mitt bankkonto är inte stort, men med lite extra pensionspengar skulle jag också kunna drömma lite. Jag och min fru funderar på Thailand, säger han. 

De holländska facken tror på deltidspension, men anser att det krävs reformer. Nyckeln är att kunna vara mer flexibel även med den statliga pensionen. Där lyfter FNV fram Sverige, där vi från och med 61 års ålder kan ta av inkomstpensionen. Ett val som inte finns i Holland.

– Att kunna kombinera ett flexibelt uttag av tjänstepension och statlig pension, utan att förlora för mycket i slutändan, vore bäst, säger Gijs Van Dijk.

 

Några holländska röster om deltidspension:

  1. Väljer du att jobba längre och få bättre pension eller mer fritid och mindre pengar? 
  2. Känner du till möjligheten till deltidspension och skulle du kunna tänka dig det?

Satishkoemar Myre-Makhan, 40 år, sjuksköterska/dansare: 

1. "I dag skulle jag välja mer fritid. För några år sedan dansade jag mer och då tänkte jag annorlunda. Jag oroade mig konstant över pengar. Till slut gick jag självmant ned i tid."

2. "Jag har kollegor som har försökt att ordna deltidspension men inte lyckats. I min bransch blir man sliten både själsligt och kroppsligt så jag skulle gärna vilja gå i deltids­pension, men det beror på vilket företag man jobbar på."

Martin och Carmen Milatz, 56 år, konsthandlare:

1. "Definitivt mindre pengar och mer frihet. Hälsa och frihet är det viktigaste som finns. Men vi har egen firma och lever redan ett flexibelt liv, så vi funderar inte mycket på sådant."

2. "Ja, vi känner till deltidspension, men vi tror inte på det. Det blir för dyrt, oavsett om det är företagen eller individen som står för notan."

Carla Henkens, 44 år, statstjänsteman med inriktning hälsa:

1. "Jobbet är en stor del av mitt liv, men inte allt. Så jag skulle absolut välja mer fritid. Att få mer tid till vänner, hobbyer och familj känns viktigare när man kommer upp lite i åren."

2. "Jag skulle definitivt vilja deltidspensioneras. Men frågan är om möjligheten kommer att finnas kvar när jag ska pensionera mig. Jag tvivlar faktiskt på det."

 

 

Flest deltidare i EU

  • Alla som har varit medborgare i Nederländerna i över 40 år har rätt till statlig pension, som i dag ligger på cirka 1 100 euro i månaden. Tillsammans med tjänstepensionen får de flesta runt 70 procent av sin lön.
  • Nederländerna är det EU-land där man arbetar mest deltid. Ungefär var fjärde man och tre fjärdedelar av kvinnorna arbetar mindre än 36 timmar i veckan.
  • Arbetslösheten i Nederländerna var länge bland de lägsta i Europa. I spåren av krisen har det förändrats något. Jämfört med 2010, då man redovisade 3,2 procent öppet arbetslösa, ligger siffran i dag på 6,9 procent.
  • Näst efter Monaco är Nederländerna med sina 16,8 miljoner invånare Europas befolkningstätaste land.

3 andra länder med deltidspension

Danmark: Danska medborgare har rätt till statlig deltidspension, ett system som liknar det som fanns i Sverige fram till 2000. Är man född före 1954 kan man gå i deltidspension vid 60 år och 6 månader. Därefter höjs deltidspensionsåldern i en gradvis skala.  Kravet är att man ska gå ner i arbetstid minst sju timmar i veckan. Systemet ska dock skrotas 2025.

Finland: I Finland kan deltidspension tas ut mellan 61 och 67 års ålder, så länge inte arbetsgivaren motsätter sig minskningen av arbetstid. Pensionen grundar sig på skillnaden mellan heltids- och deltidsinkomsten och utgör hälften av inkomstbortfallet. En ny pensionsreform sjösätts 2017.

Österrike: Här betalas en subvention till arbetsgivaren om arbetstagaren minskar sin arbetstid med 40–60 procent. Deltidspensionen kan tas ut från 53 års ålder av kvinnor och från 58 års ålder av män. Forskning har dock visat att deltidspensionen i Österrike har påverkat äldres deltagande på arbetsmarknaden negativt, man arbetar inte mindre men längre.

Anton Andersson
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Här är det enda som hjälper mot utbrändhet

    Möjlighet att bestämma över sitt eget arbete och socialt stöd är viktigt på en arbetsplats. Men inte nog för att förhindra utbrändhet. För det krävs sänkta krav i jobbet.

  • Läs även...

    S vill avskaffa allmän visstid

    Socialdemokraterna vill ta bort allmän visstid som anställningsform och presenterade vid en presskonferens på onsdagen det förslaget och 39 andra vallöften som partiet tänker sig ska leda till en tryggare arbetsmarknad.

  • Läs även...

    Företag gillar svenska modellen

    De flesta jobbar på företag med kollektivavtal. Än så länge. Om det ska förbli så måste avtalen göras än mer attraktiva för arbetsgivarna menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER. Men det är ett feltänk, menar Unionens ordförande Martin Linder.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Guldpeng ska få fart på jämställdheten

    Svenskt arbetsliv är inte jämställt. Det vill Unionen ändra på genom att prisa företag som satsar på jämställdhet.
    — Det är människorna på arbetsplatserna som ska se till att det händer något, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

  • Läs även...

    Pappor jobbar minst deltid

    Det är tre gånger vanligare att kvinnor i tjänstemannayrken på den privata arbetsmarknaden jobbar deltid än att män gör det, visar en ny undersökning från Unionen. Minst deltid jobbar papporna. Men vi är tydligt på väg mot en heltidsnorm.

  • Läs även...

    Lite mindre bittra druvor i Sydafrika

    Sydafrikas vinarbetare lever som statare gjorde i Sverige för hundra år sedan trots upprepade rapporter om misär och missförhållanden. Unionenklubben på Systembolaget tog initiativ till ett projekt som ska ge vinarbetarna ett drägligare liv och vinet därifrån lite mindre bitter eftersmak.

  • Läs även...

    Medlemmarna tycker till inför avtalsrörelsen

    Mer semester till äldre, en klausul för jämställda löner och en särskild låglönesatsning. Det innebär några av avtalsmotionerna till Unionens förbundsråd.

  • Läs även...

    Nya EU-lagar påverkar svensk arbetsmarknad

    Den senaste mandatperioden har Europaparlamentet och EU:s andra lagstiftare ministerrådet, fattat beslut om flera konkreta lagar på arbetsmarknadsområdet. Det reviderade utstationeringsdirektivet påverkar den svenska arbetsmarknaden mest.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.