Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Flyganställda fick ingen vilodag

Två kabinanställda fick jobba i över ett dygn, fördelat på två arbetspass, vilket gjorde att de hade rätt till en vilodag. Men någon sådan beviljades inte av uthyrningsföretaget. Nu stämmer Unionen företaget för kollektivavtalsbrott.
Lina Björk Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
I november och december förra året jobbade två i kabinpersonalen över 25 timmar vardera under två arbetspass. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Att kabinpersonal som sköter både säkerhet och komfort på flygplan ska vara utvilade är viktigt. Det är också därför det finns vissa regler som styr hur mycket man får jobba och hur mycket man bör vara ledig för att återhämta sig mellan arbetspassen. En kollektivavtalad bestämmelse är att om två av varandra efterföljande arbetspass överstiger 24 timmar så ska den anställde få en vilodag, alltså en ledig dag som kompensation.

Bolaget som bedriver personaluthyrning på Arlanda inom flygbranschen tummade dock på den regeln i november och december förra året då två i kabinpersonalen jobbade över 25 timmar vardera under två arbetspass.

– Om det händer så ska man kompenseras med en vilodag som ska vara minst ett dygn på hemmabasen. Men så har inte skett i det här fallet, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och företräder de två medlemmarna i arbetsdomstolen.

Tvisten har förhandlats både lokalt och centralt men parterna har inte kommit överens. Nu stämmer Unionen företaget på 10 000 kronor vardera till medlemmarna som inte fått den kompensation de haft rätt till, och 75 000 för kollektivavtalsbrott till Unionen.

 

*I en tidigare version av artikeln hade vi en rubrik som kunde misstolkas. Den är nu ändrad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.