Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Fördomar bakom kvinnors ohälsa

Är du kvinna och utför exakt samma arbetsuppgifter som din manliga kollega? Då är risken att ni båda drabbas av ohälsa ungefär lika stor. Att kvinnor oftare drabbas av ohälsa i arbetslivet handlar inte om biologiska skillnader, utan snarare om att kvinnor och män hamnar i olika jobb och att de gör olika saker även inom samma yrke.
Johanna Rovira Publicerad 11 december 2014, kl 14:30
Colourbox
Kvinnor och män med samma arbetsuppgifter löper samma risk att drabbas av ohälsa, visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Colourbox

- Att påstå att kvinnor oftare får belastningsskador för att de är spröda håller inte, säger Svend Erik Mathiassen, professor vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle, och en av forskarna bakom Arbetsmiljöverkets rapport Belastning, genus och hälsa i arbetslivet.

Arbetsmiljöverket vill komma underfund med varför kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av ohälsa och sökte förklaringen bland annat i hypotesen att kvinnors och mäns kroppar belastas olika när de utför exakt samma arbetsuppgifter. Grejen är att de sällan utför exakt samma saker.

- Sverige har en av Europas mest könssegregerade arbetsmarknader, men även när en man och en kvinna har exakt samma titel, så gör de olika saker på jobbet. Kvinnornas arbetsuppgifter är ofta mer repetitiva och monotona, männens mer varierade.

- Detta beror nog främst på fördomar och attityder. Jag träffade en gång en arbetsgivare som hävdade att kvinnor kunde inte arbeta på hans lager eftersom hyllorna satt för högt. Det var en billig ursäkt eftersom det bara var att sänka hyllorna.

Dåligt anpassad ergonomi är en annan orsak till kvinnors större ohälsa – flertalet arbetsverktyg och arbetsstationer är utformade efter en genomsnittlig man.

- Man bör ha arbetsstationer och verktyg som går att ställa in efter den som ska jobba där, men så är det inte överallt i arbetslivet. Det går ut över kvinnorna, men också till exempel korta killar får problem, säger Svend Erik Mathiassen.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström