Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Företaget som skrotat karensdagen

Ett par förkylningsdagar kan ge ett rejält avdrag på lönen. Men inte på Timeapp – här finns varken karensdag eller löneavdrag.
David Österberg Publicerad
Lars Knapasjö ståendes bakom soffa med Elmer Törnquist och Eric Windahl.
Förmåner utöver det vanliga erbjuder Timeapps vd Lars Knapasjö sina medarbetare – här Elmer Törnquist och Eric Windahl. Foto: Per Knutsson

I slutet av 1980-talet slopades karensdagen. Sveriges ekonomi blomstrade och arbetslösheten var rekordlåg. Men snart väntade dystrare tider och 1992 började reglerna stramas åt, först med en sänkning av ersättningsnivån och från 1993 med en återinförd karensdag.

Syftet var att få ner sjuktalen och minska kostnaderna för sjukskrivningar i en tid av ekonomisk kris. Sedan dess har landets anställda fått vänja sig vid att det kostar att vara sjuk.

Men på det lilla Katrineholmsföretaget Timeapp – som säljer ett tidsredovisningssystem – är det annorlunda. Här saknas karensdagar och något avdrag på lönen görs inte för den som är sjuk.

– Vi tecknade kollektivavtal förra våren. Det innehöll både karensdag och 80 procents sjuklön, men den delen kändes så himla fel. Jag kan för mitt liv inte förstå varför vi som företag ska straffa den som är sjuk. Så gör vi inte i modern tid. Om folk ska tycka att det är kul att jobba ska vi väl inte ge dem en örfil när de råkat bli sjuka, säger företagets vd Lars Knapasjö.

Så företagsledningen bestämde sig helt enkelt för att inte göra skillnad på om de anställda är sjuka eller på jobbet: lönen är densamma. Att det skulle öka risken för att de anställda sjukskriver sig trots att de inte är sjuka tror inte Lars Knapasjö.

– Om någon vill vara hemma trots att han eller hon inte är sjuk måste vi ta reda på varför personen inte trivs och försöka lösa det. Vi är en tajt organisation och märker ganska snart om någon mår dåligt.

Timeapp håller till i ett villaområde i Katrineholm. Och hemma-hos-känslan på kontoret är påtaglig. Här dominerar sköna skinnsoffor och fåtöljer och personalen går i strumplästen.

– Men besökare behöver inte ta av sig skorna, det gör bara vi i ”familjen”, säger Lars Knapasjö och skrattar.

Företaget är ganska litet, med omkring tio anställda. Men att det skulle vara lättare att slopa karensdagen för ett litet än för ett stort företag, tror inte Lars Knapasjö.

– Även stora företag har mindre enheter och grupper. Det är slappt av företag att rakt av acceptera karensdagar. Det måste handla om hur vi gemensamt hittar lösningar för att få alla att må bra på jobbet. Om någon sjukskriver sig utan att vara sjuk betyder ju det att det är en person som inte trivs på jobbet, säger han.

Ytterligare förmåner på Timeapp är gratis glasögon, läkarbesök och tandvård.

– Att gå till tandläkaren kostar en tusenlapp bara för en rutinundersökning. Då avstår många – med risk för att man får sådana problem att de inte kan repareras. Men tandvårdspolicyn är ganska ny. Kanske får vi sätta något slags tak för den och bekosta det som man kan kalla normal tandvård.

Om folk ska trivas ska vi väl inte ge dem en örfil när de råkat bli sjuka

I dag har Timeapp över 450 kunder och expanderar både i Sverige och i utlandet. Nästa år räknar Lars Knapasjö med vinst. Den ska användas till marknadsföring, utveckling av produkten och till att ge personalen marknadsmässiga löner.

Är då de här generösa förmånerna en metod för att få behålla personalen i väntan på bättre lönsamhet?

– Så kan det vara. Lönerna här är inte dåliga, men vi kan även hjälpa till med annat. Vi har till exempel bekostat körkortslektioner åt en anställd, säger Lars Knapasjö.

Att företag skippar karensdagen vid sjukdom är ovanligt. Men 2009 – när svininfluensan drog in över Sverige – rekommenderade Svenskt Näringsliv sina medlemsföretag att slopa karensdagen om det kunde minska risken för smittspridning. Få av Sveriges största företag och organisationer lyssnade till rekommendationen och det förekom till och med diskussioner om att det skulle kunna vara olagligt eller strida mot kollektivavtal.

Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, har dock svårt att se att det skulle vara otillåtet för ett företag att slopa karensdagen.

– Vad jag vet har den frågan aldrig blivit prövad, men vad jag kan se i lagtext och förarbeten finns inget som hindrar ett företag från att göra på det viset. Det borde inte heller vara ett brott mot kollektivavtal, som ju anger miniminivåer, säger han. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Medarbetaren utfryst – hur ska jag agera?”

Hur ska man agera som chef om en medarbetare blir inte blir inbjuden till sociala aktiviteter av de övriga i gruppen? Bör man ta upp det eller avvakta? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2025, kl 06:01
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag driver ett företag med ett dussintal anställda där de flesta arbetat ihop under många år. På senare tid har jag noterat att en av medarbetarna blir utfryst av de övriga. Nyligen fyllde en i gruppen jämnt och teamet skulle fira med en middag efter jobbet. Att de inte bjuder med mig som deras chef har jag full förståelse för, men det gjorde mig beklämd när jag, av en händelse, fick reda på att alla i gruppen var inbjudna till festligheterna – utom den medarbetaren.

Efter det har jag börjat se mer subtila signaler, som blickar och tonfall, även under arbetstid, men har inga bevis för någon regelrätt mobbning. Först och främst värnar jag givetvis om min medarbetares mående och vill reda ut orsaken till beteendet innan det eskalerar och påverkar verksamheten. Men som chef känns det samtidigt orimligt att ha åsikter om vem personalen väljer att umgås med på fritiden. Ska jag ta upp det här med gruppen, enbart prata med medarbetaren eller avvakta?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det låter som om situationen pågått ett tag och det är positivt att du funderar på att agera innan det blir värre.

Börja med att prata enskilt med den utfrysta medarbetaren och berätta vad du uppmärksammat. Fråga hur hen upplever sin arbetssituation, hur hen trivs i gruppen och om det finns något hen vill dela. I och med detta kommer du att förstå hens situation bättre och förhoppningsvis även orsaken till att det har blivit som det blivit mellan kollegorna.

Ibland blir man förvånad över vad som ligger bakom vissa beteenden, men frågar vi inte kan vi aldrig veta säkert. Just den här situationen kan ha orsakats av alltifrån avundsjuka till missförstånd eller av att medarbetaren faktiskt väljer att hålla sig för sig själv.

Oavsett anledning påverkar exkluderingen er arbetsmiljö. Därför är det viktigt att ha ett samtal eller en workshop i gruppen om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Hur kan ni bäst samarbeta, hur åstadkommer ni resultat tillsammans och när trivs medarbetarna – och inte? Involvera alla i gruppen i samtalet och fokusera på att skapa en trygg miljö där alla vågar säga sin åsikt.

Som chef är du en förebild för inkludering, respekt och samarbete, så försök att modellera dessa värden i ert samtal. Det kan också vara värdefullt att bryta upp olika roller och konstellationer så att fler, och olika grupperingar, får jobba tillsammans.

När du pratat med gruppen, fortsätt då att uppmärksamma vad som pågår och var observant på hur gruppdynamiken utvecklar sig. Upptäcker du att specifika personer fortsätter att frysa ut med blickar och tonfall behöver de få enskild feedback. Sätt principer och gränser för vad som är accepterade beteenden i gruppen och följ regelbundet upp hur den utfrysta medarbetaren trivs och om hen upplever att hon blivit mer inkluderad. Lycka till!

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och författare till boken Compassionfokuserat ledarskap, utsedd till Årets HR-bok 2025.
ÅLDER: 47.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på Bup.