Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Förhandlingar om nytt omställningsavtal lever

Något nytt omställningsavtal blev det inte av i förfjol och inte heller i fjol. Men fortfarande lever hoppet. I förra veckan träffades fack, arbetsgivare och företrädare för regeringen.
Niklas Hallstedt Publicerad

Före jul beslutade fack och arbetsgivare att skjuta upp förhandlingarna om det nya omställningsavtalet.

- Det är ungefär samma läge nu, vi står en bit ifrån varandra, säger Niklas Hjert, som leder PTK:s förhandlingschefsgrupp.

Men i förra veckan träffade parterna finansminister Anders Borg och arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson. Från PTK kom Niklas Hjert tillsammans med ordförande Cecilia Fahlberg.

- Ministrarna signalerade angelägenheten och sin vilja att bidra med det de kan, säger Niklas Hjert.

Tidigare har det framkommit att det finns en splittring inom PTK. Bland annat har Saco-företrädare sagt nej till stora förändringar i turordningen.

- Jag kan bara förhålla mig till de beslut som fattats inom PTK.  PTK-styrelsen tog ställning för vad vi skulle uppnå och vad vi var beredda att acceptera för förändringar i turordningsreglerna.

Problemet ligger i stället i att komma överens med arbetsgivarsidan, som vill ha mer långtgående förändringar i turordningsreglerna än PTK är villiga att gå med på. Men trots att förhandlingarna kärvar hoppas Niklas Hjert fortfarande på framgång.

- Vi har inte kastat in handduken, det här är oerhört angelägna och viktiga frågor.
 

Fakta omställningsavtalet:

Över 32 000 företag med sammanlagt 850 000 privatanställda tjänstemän är anslutna till trygghetsrådet TRR. Det innebär att tjänstemännen omfattas av ett omställningsavtal som ger dem rätt till stöd och i vissa fall ersättning om de blir av med jobbet på grund av arbetsbrist.

Avtalet gäller även dem som inte är medlemmar i facket.

Det här vill facket och arbetsgivarna:

PTK och Svenskt Näringsliv förhandlar just nu om ett "utvecklat" omställningsavtal. Båda parter vill ha vissa förändringar:

Facket vill få till ett system för kompetensutveckling och att visstidsanställda och personer som sägs upp på grund av ohälsa omfattas av omställningsavtalet, något de inte gör i dag.

Arbetsgivarsidan vill se ändringar i turordningsreglerna och öka möjligheten att ha kvar anställda med speciell kompetens som anses nödvändig för verksamheten.

(Källa: PTK, TRR och Unionen)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

83 kommuner saknar Arbetsförmedling

Antalet fast bemannade arbetsförmedlingskontor har halverats på några år. Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 29 april 2026, kl 10:09
Arbetsförmedlingen kontor
Den som är arbetslös får bättre hjälp att hitta nytt jobb genom att besöka ett av Arbetsförmedlingens fysiska kontor, enligt Unionen. Trots det saknar många kommuner sådana kontor. Johan Nilsson/TT

2019 inleddes en reform av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes och fler tjänster köptes in från privata aktörer. Sedan dess har antalet arbetsförmedlingskontor med fast personal mer än halverats – från 170 till 81. Det visar en genomgång som fackförbundet Unionen har gjort. 

Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner och avståndet till närmaste kontor har ökat i 271 av landets 290 kommuner.

Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett pressmeddelande.

Privata aktörer har fått större ansvar

Enligt Unionen leder Arbetsförmedlingens bristande närvaro till färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och sämre matchning mellan arbetslösa och företag.

Rapporten visar också att privata aktörer har fått ett större ansvar, men inte heller de finns i alla kommuner. 68 kommuner saknar privata leverantörer. I många glesbefolkade områden finns varken Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.

När varken staten eller marknaden finns på plats blir människor och företag utan stöd. Det är ett misslyckande för arbetsmarknadspolitiken, säger Peter Hellberg.

Unionen vill bland annat att Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas, att fler arbetslösa får fysiska möten och att systemet med fristående leverantörer ses över.