Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Förlängt uppdrag för digitaliseringskommission

I nästa vecka ska Digitaliseringskommissionen överlämna sitt slutbetänkande till regeringen. Men det tar inte slut för det - i dag meddelar regeringen att kommissionen får ett år förlängt, med ett nytt tilläggsdirektiv.
Gabriella Westberg Publicerad 26 november 2015, kl 15:49
Jan Guliksen får sitt uppdrag förlängt som ordförande för Digitaliseringskommissionen.

Digitaliseringskommissionen tillsattes 2012 med uppdrag att verka för att det IT-politiska målet – att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – uppnås.

Ett antal delbetänkanden har lämnats sedan starten, bland annat antologin ”Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter” som presenterades i somras. I nästa vecka överlämnas slutbetänkandet (för uppdraget 2012-2015) till regeringen.

- Jag är jätteglad att regeringen valt att förlänga vårt uppdrag. Det visar väl att de tycker att vi har gjort ett bra jobb. Det normala är annars att en utredning jobbar i 3-4 år, varpå en ny utredning tillsätts med ett nytt fokus. Och en ny ledning, säger Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH, som nu får ett år förlängt som kommissionens ordförande.

I det nya uppdraget poängteras att kommissionen ska ”stödja regeringens arbete i digitaliseringsfrämjande frågor”, får ni mer inflytande i politikens utformande nu?

- Nja, vi lägger fram förslag. Men IT-minister Mehmet Kaplan aviserade tidigare i år att man behöver ta fram en ny digital agenda, eftersom den tidigare agendan redan är genomförd. Nu behövs nya mål och vi får vara med i det arbetet och forma vägen fram.

Digitaliseringskommissionen har även under den gångna utredningsperioden lagt fram flera förslag som regeringen följt upp med politiska beslut, påpekar Jan Guliksen.

I mars föreslog kommissionen att underlätta för IT-tjänster i hemmet, som sedan blev en del av migrationsuppgörelsen under hösten. Digitaliseringskommissionen har också påtalat behovet av en strategi för IT i skolan - vilket utbildningsminister Gustav Fridolin nyligen gett i uppdrag åt Skolverket att ta fram.

- Jag är nöjd över att ha lyckats komma fram med flera beslutbara förslag, säger Jan Gulliksen. 

Läs mer: RIT-avdrag ska ge fler IT-jobb

Är det några frågor som ni inte gått i mål med?

- Utvecklingen på IT-området är så snabb, mängden nya frågor växer snabbare än vi hinner besvara. När vi drog igång 2012 anade vi till exempel inte vilken jättestor fråga delningsekonomin skulle bli tre år senare, vikten av att utveckla metoder och rutiner och ta fram regelverk som stöttar en god utveckling där.

Läs mer: Delningsekonomin behöver svensk partsmodell

Vilka blir de hetaste frågorna för Digitaliseringskommissionen 2016?

- Två frågor, den ena är att tillse digital kompetens, och då menar jag från grundskolan till högre utbildning och livslångt lärande. Att underlätta karriärväxling när digitaliseringen tar vissa jobb och nya arbetsuppgifter kommer till.

- Det andra är behovet av IT-arbetskraft. I dag råder negativ arbetslöshet på IT-området. När regeringen har som högsta mål att minska arbetslösheten borde man börja med att förse den sektor där det råder brist på arbetskraft.

Digital arbetsmiljö är ett annat område som är under uppsegling, menar Jan Gulliksen. I dag är man beroende av digital teknik i nästan varenda typ av arbete.

- Vem ser efter den digitala arbetsmiljön, att den är sund och utvecklande för oss och hur den står i relation till arbetsmiljölagstiftningen? Det vill vi titta mer på, säger han.

Digitaliserings-kommissionen

Ordförande för Digitaliseringskommissionen är Jan Gulliksen, professor i maskin-människa interaktion vid KTH.
Under 2015 har även Unionens utredare Fredrik Söderqvist tillkommit som en av ledamöterna i kommissionen, liksom Swedbanks digitaliserings- och framtidsekonom Anna Fällender och konsulten Paulina Modlitba Söderlund. 

Uppdraget:
2016:

  • Redovisa kunskapssammanställningar om digitaliseringens effekter på samhället och individen.
  • Stödja regeringens arbete i digitaliseringsfrämjande frågor.

2015:

  • Genomföra en omvärldsanalys som belyser och lyfter fram vad som kan komma att påverka digitaliseringen i Sverige
  • Identifiera strategiska områden som bör beaktas i utvecklingen av den framtida digitaliseringspolitiken
  • Utreda hur främjande av digitaliseringen bör bedrivas på nationell nivå

Se Digitaliseringskommissionens ursprungliga direktiv här. 

Digitalisering

Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb

Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Noa Söderberg Publicerad 21 mars 2024, kl 06:01
Illustration av en person som använder AI-teknologi på sin bärbara dator.
Är ditt yrke hotat av AI? En ny studie av forskare vid Örebro universitet påvisar vilka jobb som kan vara mest utsatta för den snabbt växande teknologin. Foto: Shutterstock.

Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.

Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:

  1. Statistiker
  2. Matematiker och aktuarie
  3. Författare och skribent
  4. Mjukvaru- och systemutvecklare
  5. Spel- och digitala medier-utvecklare
  6. Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
  7. Ekonomiassistent
  8. GIS- och kartingenjör
  9. Systemadministratör

Fler saker påverkar effekterna av AI

Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.

I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.

Förändringar och framtidsutsikter

På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.