Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Försäkringskassan: Inte okej att spela i band

Kan du spela musik så kan du jobba, resonerade Försäkringskassan och krävde tillbaka tre års sjukpenning och rehabiliteringsersättning från en sjukskriven man. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen gett myndigheten rätt.
Lina Björk Publicerad
Person spelar på en elbas.
Att spela musik och samtidigt få sjukpenning från Försäkringskassan är inte okej. Det har nu Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast i en dom. Foto: Colourbox

2017 kom det in ett anonymt tips till Försäkringskassan. Tipsaren undrade om myndigheten visste att en person de betalade ut sjukpenning till också spelade bas i ett rockband på fritiden. Det gjorde inte Försäkringskassan och skickade genast ett återkravsbrev på tre års utbetalningar, sammanlagt 625 000 kronor.

Som argument för återbetalningen menar myndigheten att basisten har haft en arbetsförmåga som motsvarar heltid då han kunnat spela musik under den period som tvisten gällde. Enligt mannen själv som var sjukskriven för stressrelaterade symptom handlade spelandet om att han repeterade med bandet två gånger i månaden och spelade inför publik totalt tio gånger under de åren som Försäkringskassan har granskat.

Vid de spelningarna, varav några var utomlands, ersattes bandmedlemmarna för mat och boende. Han fick också hjälp att packa, köpa biljetter och skjutsades fram och tillbaka från flygplatsen då hans ork var liten.

Fackets juridiska byrå, som företrädde mannen, ansåg inte att han skulle få någon ersättning för tiden han varit utomlands, men att spelandet ingick i hans rehabilitering.

– Värt att notera är att handlingar som legat till grund för ersättningen har tydliga uppgifter om att han bör musicera som ett led i rehabilitering. Det vill säga, samma uppgifter som slutligen ligger medlemmen till last, sade Gustav Sjöberg, förbundsjurist på fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd, som företrädde personen i kammarrätten, till Kollega i juni 2020

Enligt domen har mannens läkare och vårdpersonal uppmanat honom att delta i verksamhet med sitt band för att öka sin sociala interaktion och minska ångest och stress, som en del i hans rehabilitering.

Beslutet att kräva tillbaka tre års ersättning överklagades till Förvaltningsrätten och Försäkringskassan fick backa. Nästa instans, Kammarrätten gick däremot på myndighetens linje och ansåg att de 625 000 kronorna plus ränta skulle betalas tillbaka.

Nu har tvisten även fått sitt avslut i sista instans – Högsta förvaltningsdomstolen – som också de anser att Försäkringskassan har handlat rätt och krävt tillbaka pengarna.

– Det rådde djup oenighet mellan domarna som beslutade ärendet i Högsta förvaltningsdomstolen, så det tycks fortfarande finnas viss tveksamhet kring hur man ska se på bevisningen i liknande frågor, säger Gustav Sjöberg.

Ersättning från Försäkringskassan

  • Om du är sjukskriven kan du få rehabiliteringsersättning om du till exempel arbetstränar under en period eller deltar i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram. Den som tappat inkomst på grund av sjukdom kan dessutom ansöka om sjukpenning.
  • Arbetsförmåga bedöms då lite olika beroende på hur länge du varit sjuk. Under de första tre månaderna bedöms du exempelvis mot ditt ordinarie arbete, efter det undersöks om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare för att sedan bedömas mot hela arbetsmarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Strul med konkurrensklausul – tänk på det här

Ett sätt att skydda sin verksamhet eller en inlåsning av anställda som vill byta jobb? Att konkurrensklausuler finns i anställningsavtal är inte ovanligt, men kan orsaka bekymmer när du vill sluta.
Lina Björk Publicerad 1 september 2025, kl 06:01
hand som skriver på ett papper
Det finns en rad saker att fundera på innan du skriver på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul. Foto: Shutterstock

Miljonbelopp i skadestånd. Det kan bli resultatet om en anställd startar upp konkurrerande verksamhet eller tar med sig kunder till ett nytt jobb. Att ha en konkurrensklausul i anställningskontraktet innebär en förlängning av lojalitetsplikten: du får inte ta med dig viktig information från din arbetsgivare och använda den hos en konkurrent eller i egen verksamhet. 

Så vad ska man tänka på? Det finns en del både före och efter du har skrivit på ditt anställningskontrakt. 
 

Innan du skriver på:


1. Det är svårt att kräva saker innan du skrivit på anställningskontrakt för ett nytt jobb, men läs noggrant igenom vad en konkurrensklausul skulle betyda för dig. 

2. Villkoren i ett anställningskontrakt är förhandlingsbara. 

3. Får du kompensation? Enligt kollektivavtal har du rätt till skälig ersättning med 60 procent av den tidigare månadsinkomsten under tiden klausulen gäller. 

4. Hur länge ska den gälla? Enligt praxis är det rimligt att en yttersta gräns kan ligga på ett år. Som längst får bindningstiden inte vara längre än två år. 

5. Vad ska skyddas? Är det kundregister eller företagshemligheter är det okej, men klausuler som hindrar anställda från att söka nytt jobb är inte okej. 

6. Finns det ett vite eller skadestånd? Du kan vara förpliktigad till ett skadestånd om du bryter mot klausulen. Det ska enligt avtal inte överstiga sex månadslöner. 

 

Efter att du skrivit på: 


1. Om du skrivit på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul så gäller den till ni kommit överens om annat eller att den prövats i domstol. 

2. Även om klausulen känns oskälig är det viktigt att inte bryta mot den. 

3. När du skrivit på ett kontrakt med en konkurrensklausul ska fackklubben på företaget informeras om det. Finns ingen klubb ska den lokala representanten informeras. 

4. Om din arbetsgivare vill begära skadestånd för att du brutit på konkurrensklausulen ska det förhandlas lokalt via klubben om en sådan finns. Kommer man inte överens går det vidare centralt och slutligen kan tvisten lösas i en skiljenämnd. (En skiljenämnd är ett organ som i stället för en domstol avgör tvister som inte blir offentliga).

Strul med konkurrensklausul  – i domstolen

Arbetsdomstolen 2018 
Dataspelsföretagets värvningsklausuler

Tre anställda på ett dataspelsföretag hade en värvningsklausul i sitt anställningskontrakt som innebar att de under två år efter avslutad anställning inte fick anlita sina gamla kollegor. Förbudet gällde även för personer som börjat på företaget efter att de tre slutat. Arbetsdomstolen ansåg att värvningsklausulen hade tydliga inlåsningseffekter och motverkade rörligheten på arbetsmarknaden. Klausulerna bedömdes därför vara ogiltiga. 

 

Arbetsdomstolen 2017 
Regionchef startade ko konkurrerande verksamhet

En regionchef på ett företag som jobbade med hushållsnära tjänster hade en konkurrensklausul i sitt anställningskontrakt, som förbjöd honom att konkurrera med företaget i två år efter avslutad anställning. Ingen kompensation skulle utgå under tiden.
Regionchefen startade ett snarlikt företag som sin forna arbetsgivare och drogs till domstol. Här gick man dock på den anställdes linje. Bindningstiden var för lång, han hade inte fått någon ersättning under tiden och klausulen förhindrade marknadskonkurrens snarare än skyddade kundregister och företagshemligheter. Den ansågs därför oskälig. 

 

Arbetsdomstolen 2017
Konsulten fick betala skadestånd

En konsult som jobbade på en redovisningsbyrå i Lund förbjöds att under två år efter avslutad anställning jobba med företagets kunder. När han bröt mot klausulen hävdade han att företaget begränsade hans möjlighet att utföra sitt arbete. Arbetsdomstolen gick dock på arbetsgivarens linje och konstaterade att Lund tillhör en av Sveriges största städer och han hade stor möjlighet att hitta andra kunder på annat håll än hos sin forna arbetsgivare. Han dömdes därför att betala skadestånd till redovisningsbyrån. 

 

Arbetsdomstolen 2005
Hjälpte svärson med konkurrerande företag

En företagare som jobbade i bilfraktsbranschen sålde sitt företag till ett bolag inom samma bransch. I affärsöverenskommelsen ingick en klausul som sa att mannen inte fick bedriva konkurrerande verksamhet, då skulle ett vite om fem miljoner kronor betalas ut. Mannen hjälpte dock sin svärson att starta upp ett företag inom samma härad och bolaget begärde sitt vite. Arbetsdomstolen ansåg dock att vitet var oskäligt och att mannen inte direkt haft en konkurrerande verksamhet då han hjälpt sin svärson. Man jämkade därför summan till 400 000 kronor. 

När får arbetsgivaren införa en konkurrensklausul?

  • För att en arbetsgivare ska få införa en konkurrensklausul måste det finnas ett legitimt syfte och ett intresse som får anses objektivt skyddsvärt för arbetsgivaren. 
  • Finns kollektivavtal gäller normalt ett särskilt kollektivavtal som har särskilda regler för konkurrensklausuler. Saknas kollektivavtal är bedömningen om konkurrensklausulen kan anses skälig. 

Källa: Unionen