Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Forskning om corona ska förbereda oss på nästa kris

Hur kommer det sig att vissa företag i Sverige lyckas ställa om snabbt i kris? Det ska forskare ta reda på i ett av nio projekt som fått forskningsmedel av AFA Försäkring för att studera effekterna av coronakrisen.
Johanna Rovira Publicerad 15 juni 2020, kl 17:08
Shutterstock
Medan vissa branscher ställde om direkt när coronan slog till, tog det betydligt längre tid för andra. Shutterstock

En handbok, eller en inspirationsguide i hur man förbereder sig och agerar bäst när nästa kris står för dörren. Det ska förhoppningsvis bli resultatet av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och forskningsinstitutet Rise.

– Under våren har vi funderat över effekten av corona, där många organisationer snabbt ställer om, anpassar sig, skalar bort aktiviteter och blir mer effektiva. Vi vill titta på mekanismerna som ligger bakom, säger Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik vid Linköpings universitet.

Forskarna ska i ett första läge undersöka ett större antal verksamheter och se hur dessa tacklade krisen, för att sedan gå på djupet med de organisationer som lyckats ställa om snabbt och skapa spinn off-effekter.

Läs mer: Företag ställer om i krisen

– Tanken är att dra nytta av lärdomarna och ta fram en handbok med konkret metodstöd. Ta tillvara på anpassningsförmågan och beredskapen som vissa organisationer har. Vi tror att en av nycklarna till framgång är att man jobbat partsgemensamt, så vi kommer att sätta särskilt fokus på just det, säger Mattias Elg.

Projektet, som ska vara klart 2023, har fått närmare 4,5 miljoner av AFA Försäkring, som ägs gemensamt av arbetsmarknadens parter. AFA har även beviljat åtta andra forskningsprojekt medel för att forska om hur pandemin påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap, men fortsätter ta emot ansökningar inom ramen för covid 19-utlysningen fram till oktober i år.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

Alexis Rydell, doktor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna har också fått nästan 4,5 miljoner för att studera omstruktureringar i besöksnäringen i spåren av coronapandemin. Han ska undersöka vilka konsekvenser pandemin haft för individer som drabbats av uppsägningar och korttidspermittering och hur det påverkat arbetsmiljön inom besöksnäringen.

Läs mer: Coronavarsel på nöjesparker

– Jag har länge forskat om företagsomställningar, men när coronakrisen slog till hårt mot besöksnäringen så blev det angeläget att göra en studie om just den branschen – det är ett understuderat område, vill jag påstå, säger Alexis Rydell.

Övriga projekt som beviljats forskningsmedel:

  • Vårdpersonalens coronavardag, intervjustudie, Mittuniversitetet.
  • Covid-19:s effekter på arbetsmiljön i digitalt distansarbete inom kommunal sektor, Karolinska institutet m fl.  
  • Kamerabaserad mätning vid misstänkt covid-19infektion. Göteborgs universitet
  • Hur påverkas primärvårdens arbete och psykosociala arbetsmiljö av corona, Linköpings universitet.
  • Pandemins påverkan på arbetsmiljön för kommunal hemtjänstpersonal, Lunds tekniska högskola
  • Pandemin och småföretagare inom hälso- och sjukvård, KI
  • Risk för psykisk ohälsa hos vårdpersonal p.g.a. pandemin, KI.
Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.