Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskning om teambuilding

Hawthornestudierna, Firo-modellen och Wheelan är olika forskningsprojekt om teambuilding.
Johanna Rovira Publicerad

Hawthornestudierna:
En rad forskningsaktiviteter som undersökte vad som hände med en grupp arbetare under olika förhållanden. En slutsats som drogs var att produktionen ökar när ledningen intresserar sig mer för de anställda. Personal som känner sig sedda och uppskattade är  mer motiverade att arbeta.

I ett experiment där två olika grupper jämfördes sattes det informella ledarskapet och gruppdynamiken på kartan som en avgörande förklaringsfaktor bakom produktionseffektivitet hos den ena gruppen.

Forskningsresultat sporrade företagen att gruppera anställda i effektiva arbetslag.  Under decennierna som följde blev arbetsgivare medvetna om vikten av att upprätt­hålla en positiv arbetskultur och relation med arbetstagarna vilket förmodligen lett till uppkomsten av teambuildingövningar.

FIRO-modellen:
Tillhörighetsfasen uppstår när ett team bildas. Medlemmarna tar tempen på varandra och alla är måna om att bli accepterade av de andra.

Rollsökningsfasen: Medlemmarna försöker finna sin plats i teamet. Krävande fas som tar tid att gå igenom och där konflikter och kraftmätningar uppstår. Undergrupper kan bildas.

Öppenhetsfasen: Medlemmarna har hittat en balans mellan olika intressen och blir ett bra team som bygger på samhörighet, tillit och trygghet.

Enligt Firo-teorin ska grupputvecklingen ses som cyklisk, så ett team går så småningom tillbaka till en ny tillhörighetsfas.

Wheelan: 
Liknar gruppens utveckling med individens - börjar med en fas där gruppen är beroende av ledaren liksom barnet är beroende av föräldern.

Andra fasen: Under tonåren görs uppror - ledaren utmanas och medlemmar tar strid mot varandra. Tredje fasen präglas av tillit. I fas fyra är gruppen som bäst. I fas fem upplöses gruppen.

Wheelan är kritisk till att man i teambuilding försöker få gruppen att hoppa över fas två, vilket hon menar är omöjligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.