Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Forskningen på mediciner kan bli lidande"

Mediciner som försenas eller som inte alls kommer ut på marknaden. Det kan bli följden om Pfizer köper Astra Zeneca och den sista stora läkemedelsjätten försvinner från Sverige, hävdar Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet.
Anita Täpp Publicerad 22 maj 2014, kl 15:07
Fredrik Persson/TT
Göteborgs universitet Fredrik Persson/TT

Om Astra Zenecas verksamhet i Sverige försvinner är den allvarligaste följden för forskningen att den långsiktiga kompetensutvecklingen och kompetensöverföringen mellan de stora läkemedelsföretagen och universiteten försvinner, anser Pam Fredman.

- Med hjälp av mycket pengar kan man bygga upp ett oerhört starkt forskningsinstitut till vilket man kan rekrytera de absolut bästa forskarna och ha den bästa utrustningen. Men man kan aldrig köpa den tillit på det personliga planet som finns mellan läkemedelsindustrin och den akademiska världen i Sverige, den kan man bara långsiktigt bygga upp.

- Nu har vi en väldigt lång tradition av tillit mellan de båda sektorerna i Sverige vilket har ett stort vinn vinn-värde för alla och raserar man den så skulle det ta väldigt lång tid att bygga upp det igen.

Vad menar du med tillit?

-  Att man måste ha en stor respekt för varandras områden. Industrin ska tjäna sina pengar medan vi är en forsknings- och utbildningsenhet med våra speciella uppdrag och regelverk som ska följas.

Nyligen gick Pam Fredman tillsammans med ett tiotal andra rektorer vid landets universitet ut i en debattartikel och varnade för de långsiktiga konsekvenserna av en försäljning av Astra Zeneca till Pfizer.

- Vi tyckte att det var angeläget att informera både aktieägarna och alla andra om hur viktigt det är att vi har kvar en större läkemedelsindustri i Sverige eftersom det utbyte som vi nu länge haft mellan Astra Zeneca och universiteten betytt mycket för de framgångar vi har haft inom den medicinska forskningen. Ett exempel är Losec som vi tog fram i ett nära samarbete.

Hur ser det utbytet ut?

- Mycket pengar har satsats på forskningssamarbeten och att det finns många forskare som jobbar både på universiteten och läkemedelsindustrin då de är anställda av Astra Zeneca men har delar av sina tjänster på universiteten och då deltar i både utbildning och forskning. Det har bidragit väldigt mycket till vår utveckling och är en stor tillgång både för oss och läkemedelsindustrin. Att vi har en stor läkemedelsindustri i landet betyder också att våra studenter ser en framtid och vill satsa på den här forskningen.

Skulle en nedläggning av Astra Zeneca i Sverige betyda att medicinska upptäcker och nya mediciner försenas?

- Det är egentligen omöjligt att säga. Men min personliga åsikt är att även om svenska forskargrupper och mindre företag inom läkemedelsbranschen skulle kunna fortsätta jobba med läkemedelsindustrin i utlandet så kommer man inte att ha det stora kompetensutbytet och det nära dagliga långsiktiga samarbetet som vi har i dag.

- Och även om små företag verkligen är en väldigt bra grogrund för nya medicinska upptäckter så måste man förr eller senare göra stora, oerhört dyra kliniska prövningar, för att exempelvis se om en medicin ger bieffekter innan den kan släppas ut på marknaden. Det är väldigt få företag som har de ekonomiska muskler som krävs för det. Då finns en risk för att nya medicinska upptäckter och mediciner försenas eller att det inte blir något av dem alls. Det kan ta femton år från att man hittat något innan det kan bli en produkt till patienterna. Om det inte finansieras under den långa tiden så dör ju idén ut, säger Pam Fredman.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.