Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Framtidens jobb – och så hög lön får du

Trots höga löner har arbetsgivarna svårt att hitta rätt personal i många branscher. Bland annat inom IT och byggsektorn. Här är bristyrken där du tjänar bäst och sämst.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 23 januari 2020, kl 09:48
Kollega har listat vilka bristyrken som finns bland Unionens medlemmar - och hur höga lönerna är. Illustration: Linnea Blixt

Läs mer: Kompetensbristen ett hot mot välfärden

Systemanalytiker och IT-arkitekt – 47 900 kronor

Civilingenjör, elektroteknik – 46 100 kronor

Civilingenjör, bygg och anläggning – 45 900 kronor

Kemist – 44 900 kronor

Systemförvaltare – 44 800 kronor

Civilingenjör, kemi och kemiteknik – 44 700 kronor

Civilingenjör, logistik och produktionsplanering – 44 500 kronor

Mjukvaru- och systemutvecklare – 44 200 kronor

Företagssäljare – 43 800 kronor

Ingenjör och tekniker, elektroteknik – 43 600 kronor

Civilingenjör, maskinteknik – 43 100 kronor

Systemtestare och testledare – 42 300 kronor

Fastighetsförvaltare – 41 600 kronor

Ingenjör och tekniker, bygg och anläggning – 41 400 kronor

Nätverks- och systemtekniker – 40 800 kronor

Systemadministratör – 39 700 kronor

Apotekare – 39 100 kronor

Arkitekt – 38 900 kronor

Ingenjör och tekniker, kemi och kemiteknik – 38 700 kronor

Ingenjör och tekniker, industri, logistik och produktionsplanering – 38 600 kronor

Ingenjör och tekniker, maskinteknik – 38 400 kronor

Drifttekniker, IT – 36 000 kronor

Receptarie – 33 600 kronor

Drifttekniker vid värme- och vattenverk – 33 200 kronor

Tandtekniker och ortopedingenjör – 33 200 kronor

Biomedicinsk analytiker – 32 600 kronor

Tandhygienist – 31 700 kronor

Tandsköterska – 27 500 kronor

Fotnot: Kollega har genom att analysera Arbetsförmedlingens statistik tagit fram listan över bristyrken bland Unionens yrkesgrupper. Lönerna (snittlön) är hämtade från Statistiska centralbyråns statistik.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.