Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Från skurhink till dubbla chefsstolar

Helene Scharin är glad i dag. Nu är hon formellt utsedd till chef för två apotek. För 15 år sedan startade karriären i branschen vid en skurhink.
Publicerad 13 mars 2014, kl 15:09
Carl von Scheele
Helene Scharin började som lokalvårdare på ett Apotek. I dag är hon chef för två. Carl von Scheele

Helene Scharin har aldrig sökt ett jobb under sin långa resa från skurhinken in till chefsrummets kontorsstol. Men när hon som 50-åring utsetts till tillförordnad chef för verksamheten på två av Kronans Apotek i Blekinge ville hon fortsätta när tjänsten skulle permanentas.

– För första gången i hela mitt liv skrev jag ner ett cv och skickade in ett personligt brev för att få tjänsten. Det kändes lite ovant. Jag fick faktiskt ta hjälp av min 25-åriga tös för att klara det, säger hon.

För första gången i hela mitt liv skrev jag ner ett cv...

Pojkflickan som mekat med bilar och svabbat åtskilliga apoteksgolv sökte nu och fick sitt drömjobb. I januari var det klart.

– Jag gillar positionen. Som chef måste man tycka om att bena ut problem och hitta lösningar, särskilt när det blir kaos runt omkring en, säger Helene Scharin.

Hon har heller inget emot att leda personer som har högre utbildning än hon själv. Helene är apotekstekniker, som numera är en tvåårig utbildning på yrkeshögskolan, och arbetar med apotekets receptfria varor. Receptarier och apotekare expedierar recept och har tre respektive fem års högskolestudier.

– Jag försöker sätta mig in i deras sätt att arbeta och jag frågar dem om regler och lagar som styr deras del av verksamheten. Som chef måste man våga delegera. Då är det inte svårt att leda andra med annan utbildning, säger hon.

En större svårighet är det dubbla chefskapet över två arbetsplatser med tre mil emellan.

– Ja, det kan vara lite trickigt, och det ställer krav på mig att vara anträffbar på andra sidan telefonlinjen när jag inte är där. Det handlar också om att jobba upp rutiner så att det dagliga fungerar när jag är på den andra arbetsplatsen, säger Helene Scharin.

Jag fick världens längsta semester och tog långa rundor med hunden.

Hon lockades in i branschen av sin mor, som var arbetsledare för lokalvårdare på apotek. Sedan fick Helene tips om en fast tjänst på ett sjukhusapotek. Där ville hon inte bara stå vid skurhinken utan började plocka varor och skylta. Men när det var dags för nerdragningar blev Helene arbetslös.

– Jag fick världens längsta semester och tog långa rundor med hunden. Tack vare arbetslösheten funderade jag på vilken riktning mitt liv skulle ta. Det var mot apoteksvärlden.

Helene skaffade själv nästa apoteksjobb, knallade helt enkelt in på ett apotek och var veckan därpå välkommen som extraanställd. Tre år senare hade hon en tillsvidaretjänst som varuhanterare och lageransvarig. När Kronans Apotek tog över verksamheten sattes Helene på skolbänken för att formellt bli apotekstekniker. Och för ett år sedan kom frågan om hon ville bli chef.

– Jag tänkte under någon dag och sa sedan: ”vi kör”. Ibland måste man våga hoppa. Sedan får man se om landningen blir mjuk eller hård, säger Helene Scharin.
 

Helenes 5 chefstips:

  1. Var lyhörd. Det gäller att lyssna och ta till sig alla bra förslag från medarbetare.
  2. Var ärlig. Fråga dig hur du själv skulle handla i en viss situation och kräv inte mer av dina medarbetare än av dig själv.
  3. Var tydlig. Se till att medarbetarna vet vad du och företaget förväntar sig.
  4. Tänk på ergonomin. Se till att medarbetarna använder bra arbetsredskap.
  5. Skapa trivsel. Inte bara kroppen utan även själen ska må bra på jobbet.

 

Carl von Scheele

Helene Scharin

Ålder: 51 år.
Position: Apotekschef i Kallinge och Karlshamn.
Karriär: Lokalvårdare på apotek, varuhanterare, apotekstekniker, apotekschef.
Bostadsort: Kallinge.

Ledarskap

Chefer behöver ångest

Starka kulturupplevelser som förvirrar och skakar om – det är vad ledare behöver för att bli bättre. Allt enligt ledarskapsmetoden Schibbolet.
Publicerad 24 april 2024, kl 06:01
En stressad chef vid sitt skrivbord med huvudet i händerna.
Mätbar effekt - Schibbolet ger bättre chefer och mindre stress. Metoden utvecklar ledarskapet med poesi och kaos. Foto: Colourbox.

Ledarskapsträning från helvetet. Chefskurs med Kafka. Ett stålbad fyllt med poesi och musik. Så skulle nog den udda och utmanande Schibboletmetoden lite förenklat kunna beskrivas. Konceptet går ut på att utsätta chefer för ett känslomässigt kaos – med hjälp av kultur. Med omstörtande musik och poesi ska deltagarna skakas om – ja, till och med chockas. Något som i sin tur leder till att man kan stanna upp, reflektera, ompröva och därigenom öva sin omdömesförmåga. 

Ur denna medvetna träning växer så småningom ett mer ansvarstagande och genomtänkt ledarskap. 

– Schibbolet är menat som en guide till livets komplexitet. Att vara ledare och utveckla andra människor är något djupt allvarligt. Det är ett stort ansvar att ha en genomgripande påverkan på andra människors liv, säger Julia Romanowska, medicine doktor, konstnär, programmerare och initiativtagare till metoden. 

Schibbolet handlar om att utveckla ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap. I stället är det, via kultur, en djupdykning ned i de existentiella frågornas bråddjup, vilket syftar till att väcka medkänsla, etiska insikter och nå egen mognad. 

Frustration födde Schibbolet

Julia Romanowska har själv varit chef och har dessutom ett förflutet som organisations- och ledarskapsutvecklare. Schibboletexperimentet växte fram ur hennes egen tilltagande frustration över många utbildningars ytliga och förenklade syn på ledarskap.

 – Efter hand insåg jag att ledarskapsutbildningarna var infantiliserande och dessutom ofta saknade vetenskaplig grund. Jag ville skapa en motbild till de standardiserade mallar och verktyg som erbjuder förenklade lösningar men inte kan hantera svårare frågor. Möjligtvis kan de fungera för helt oproblematiska verksamheter, säger hon. 

Men hur går det här ihop? Att utveckla chefer med hjälp av kultur kan väl knappast vara vetenskapligt utan snarare ganska flummigt? Och fungerar det verkligen att utveckla ett bättre ledarskap med ångestupplevelser? Jadå, menar Julia Romanowska och hänvisar till sin studie med mätbara och statistiskt belagda effekter. Resultatet visar att både cheferna själva och deras medarbetare mådde mentalt bättre och var mindre stressade efter att ha deltagit i Schibboletprogrammet, jämfört med dem som hade deltagit i en traditionell ledarskapsutbildning. 

Från makt till medkänsla

I studien ingick 200 medarbetare, varav 50 chefer, från olika branscher. De delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena fick se tolv Schibboletföreställningar med poesi och musik. Den andra gruppen gick en traditionell ledarskapsutbildning arrangerad av Försvarsmakten, liknande dem som Julia Romanowska själv har hållit tidigare. 

Studien pågick under ett år och under tiden utvärderades cheferna samt deras medarbetare. Julia Romanowska följde upp psykologiska, sociala och biologiska aspekter även efteråt. Bland annat undersöktes psykologiska faktorer som mental hälsa och utmattningssyndrom. 

De psykosociala aspekterna fokuserade på hur cheferna hanterade konflikter, kränkningar och liknande, samt i vilken utsträckning ledarna använde sig av undvikande strategier. Även självkänsla skattades. Den biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-S, som är viktigt för motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress. 

Utvärderingen visade att medarbetarna till chefer som hade gått den traditionella ledarskapsutbildningen mådde sämre och var mer stressade än dem i Schibboletgruppen. Paradoxalt nog uppfattade sig ändå de cheferna själva som bättre ledare.

I Schibboletgruppen var det tvärtom. Medarbetarna skattade chefernas ledarskap högre. Den långsiktiga uppföljningen visade också att Schibboletgruppen mådde bättre, var energiska och mindre stressade. 

– En förklaring är att cheferna som deltagit i Schibbolet-konceptet fick ett annat sätt att se på sig själva och blev mer självrannsakande, ödmjuka och mindre egocentriska, vilket också gynnar deras medarbetare. 

Viktiga insikter kräver mod

Julia Romanowska menar att tonvikten i traditionella ledarskapsutbildningar ligger på makt, kontroll, manipulerande styrmedel och, inte minst, att pumpa upp det egna egot. Vilket inte gynnar självreflektion. Schibbolet går på tvärs och banar i stället väg för ett reflekterat ledarskap, som inte är självcentrerat utan fokuserar på de människor man möter. Riktningen går alltså inte från ledarens styrande strategier till omgivningen utan åt andra hållet. Ansvar och moraliska överväganden är genomgående teman.

 – Det sker en förskjutning hos deltagarna från att tänka i termer av makt, till att tänka i termer av eget ansvar. Vi måste ställa oss nya frågor när det gäller ledarskapsutveckling. Och det kräver förståelse för människans villkor, inklusive de mörka sidorna. Vägen till viktiga insikter är alltid både krävande och skrämmande. Men livsnödvändig, säger Julia Romanowska.

Text: Gertrud Dahlberg

UPPLEVELSER GER REFLEKTION

  • Det hebreiska ordet ”schibbolet” kan översättas med ”det som bär frö” eller ”prövosten”. 
  • Julia Romanowska har utvecklat Schibbolet till konstnärliga föreställningar där textfragment om ondska, lidande och katastrof läses upp. Ibland till musik. Syftet är väcka starka känslor och skaka om – vilket ska leda till eftertanke och en känsla av eget ansvarstagande. Metoden innebär en både svårfångad och mödosam mognadsprocess som möjliggör växande. 
  • I boken Schibboleteffekten – ledarskap, konsten och människans ansvar ger Julia Romanowska en sammanfattning av sin doktorsavhandling och sina forskningsresultat