Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fransk lag mot jobbmejl inget för facket

Det är viktigt att värna de anställdas fritid, men i Sverige regleras tillgänglighetsfrågan bäst lokalt på arbetsplatsen, anser Unionens samhällspolitiske chef, Henrik Ehrenberg.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna kollar mejlen i mobilen vid frukostbordet.
Börjar du arbetsdagen med att kolla jobbmejl redan till frukost? Foto: Colourbox

I Frankrike har anställda sedan årsskiftet stöd i lagen att slippa jobbmejl på fritiden, eftersom lagstiftarna anser att ständig tillgänglighet leder till stress och utbrändhet. Men en liknande lag är ingenting för tjänstemän i Sverige att hoppas på, menar Henrik Ehrenberg.

– Jag har förståelse för att frågan kommer upp i såväl Frankrike som andra länder, men i Sverige reglerar vi sådana frågor mellan fack och arbetsgivare, i första hand lokalt på arbetsplatsen.

Fast hittills har många arbetsplatser struntat i frågan. Unionens undersökning visar att bara en av tre tjänstemän har en policy om tillgänglighet på sina arbetsplatser och hälften har aldrig någonsin diskuterat frågan med sina arbetsgivare.

– Undersökningen visar att det finns ett fortsatt stort utrymme att ta tag i frågan, säger Henrik Ehrenberg.

– Man kan också ana i vår undersökning att det inte alltid är arbetsgivaren som hör av sig efter arbetstid. Det är minst lika vanligt att kollegor eller kunder hör av sig och det kommer man inte åt genom lagstiftning. Det är en kulturfråga och kultur skapar man inte genom pappersarbete och beslut utan genom kontinuerliga samtal.

Henrik Ehrenberg menar att många anställda dessutom gillar friheten och flexibiliteten i att förlägga sin arbetstid efter eget huvud och inte har något emot att kolla sin mejl  efter 18 om de nu gått tidigare från jobbet för att till exempel hämta barn eller träna. 

– Lagstiftning, som dessutom bara kan rikta sig mot arbetsgivaren, blir alldeles för fyrkantigt och tar bort den flexibilitet många faktiskt uppskattar, säger Henrik Ehrenberg.

– Men arbetsgivaren har ett stort ansvar för att värna anställdas fritid. Förväntar man sig flexibilitet är det inte för mycket begärt att arbetsgivaren också ser till att till exempel rigga system så att det är enkelt att fördröja mejlleveranser. Och att man tar tiden som krävs för att få till en fungerande kultur. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.