Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Fränstastrejken - vad handlade det om?

Den 21 mars förra året inledde anställda vid callcentret Focus CRS i Fränsta en strejk för att försöka få till schysta villkor genom kollektivavtal. Callcentret ägdes av investeringsbolaget Peak Partners, i Stockholm, som personalen skulle ragga kunder åt.
Anita Täpp Publicerad 10 februari 2014, kl 11:18
Marie Birkl
För ett knappt år sedan strejkade anställda vid callcentret Focus CRS i Fränsta. Marie Birkl

När de provanställdes då callcentret etablerade sig på orten ett år tidigare hade de anställda en grundlön på 15 000 kronor plus sjuklön och provision. Enligt schemat skulle de jobba 8 timmar per dag och om de gick ett kvällspass på 6,5 timmar fick de betalt för 8, i stället för övertidsersättning.

Men snart ändrades villkoren. Nu skulle alla vara timanställda med en ersättning på 85 kronor i timmen och inte få någon övertidsersättning, vilket innebar att de skulle få en heltidslön på ungefär 13 600 kronor. Ett par anställda lyckades förhandla sig till en tillsvidareanställning med fast lön och grundprovision, de övriga fann sig i de nya villkoren.

Men när en av dem blev sjuk och arbetsgivaren inte betalade någon sjukersättning beslöt personalen vända sig till Unionen, vilket resulterade i att tolv anställda gick med i facket och beslutade kräva kollektivavtal för att få schysta villkor. Sedan arbetsgivaren länge skjutit upp det möte där kraven skulle diskuteras beslutade de anställda att gå i strejk.

Då hade ett par av Unionenmedlemmarna bestämt sig för att gå ur facket och fortsätta jobba, tillsammans med några oorganiserade kollegor. Spänningen mellan de båda grupperna, som dagligen möttes utanför callcentret, blev spänd.

Förutom att hota med att callcentret skulle läggas ned om strejken fortsatte kommunicerade arbetsgivaren vare sig med de strejkande eller media.

De strejkande hade stort stöd hos lokalbefolkningen, bland kommunpolitiker och lokala entreprenörer.  Strejken väckte också stort uppseende i media, också på riksnivå, och ledde till en debatt i riksdagen om huruvida de statliga lokaliseringsbidragen som också Peak Partner hade fått del av verkligen ska gå till arbetsgivare som inte ger sina anställda schysta villkor.

Men strejken ledde inte till ett kollektivavtal. I stället beslutade arbetsgivaren lägga ned callcentret. Samma dag som förhandlingen om nedläggningen hölls skickade arbetsgivaren ut ett pressmeddelande där man skyllde nedläggningen på Unionens agerande. I övrigt fortsatte ledningen att hålla tyst.

Den 23 maj i fjol, när callcentret varit stängt i ett par veckor, avblåste Unionen strejken.

- Vi är stolta över att vi vågat stå upp för våra rättigheter och den svenska modellen hela tiden. Vi har vuxit väldigt mycket, både som grupp och som personer på alla plan av det här. Så vi känner att vi har vunnit ändå, sade en av de strejkande till Kollega då.

Fackligt

Det svänger om Bajens kansli

Andreas Jonsson är inte bara evenemangsansvarig för Bajens elitdamfotbollslag. Han har också kickat i gång en ny fackklubb på Hammarby Fotbolls kansli – något som är ovanligt i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 15 mars 2024, kl 06:04
Hammarby Fotbolls Unionenklubb har startats av Andreas Jonsson, säkerhetsansvarig, Emma Fyhr Vikström, biljettkoordinator, Love Gustafsson, redaktör och Aylin Wallin projektledare. 
Foto: Anders G Warne.

Förra året bestämde Andreas Jonsson och några kollegor på Hammarby Fotbolls kansli att de ville starta en lokal Unionenklubb. Det är mycket ovanligt på elitfotbollens kanslier för tjänstemän. Bara IFK Göteborg har också en. 

Själv hade Andreas Jonsson aldrig haft ett fackligt uppdrag tidigare. Nu är han både styrelseordförande och arbetsmiljöombud. 

Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll.
Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll. Foto: Anders G Warne

– Vi hade blivit så många att vi behövde börja föra kommunikationen med arbetsgivaren på ett mer strukturerat sätt. 

När han började jobba på kansliet  2016 var de 66 anställda men bara 25 på kansliet. Nu är de 144 heltidare och 50 på kontoret. 

"Unionen har varit fantastiska från start"

Han har två svar på varför just han blev den förtroendevalda. 

– Det roliga svaret är: jag tycker det är sjukt intressant, jag tycker om att ta reda på saker och lär mig väldigt mycket. Det tråkiga svaret är: jag satt på mötet och alla pekade på mig. 

Var det svårt att starta fackklubb? 

– Ja, alla dessa regler man aldrig hört talas om, som lagen om medbestämmande, mbl. Men Unionen har varit helt fantastiska från första kontakt. Efter två dagar hade vi fått hjälp av en representant som drev processen åt oss. Vi har haft en direktlina för våra frågor på Unionens regionkontor i Stockholm. 

Andreas Jonsson har även gått facklig grundkurs och lovordar den. Rollen som ordförande har hittills mest handlat om att sparka i gång klubben och kommunicera med medlemmar. Vilka frågor de ska driva beslutar de snart på ett medlemsmöte. 

Oreglerad arbetstid en utmaning

En utmaning i arbetet är att kansliet har oreglerad arbetstid i sitt avtal – en nödvändighet i ett jobb där bollen är rund. 

– Det svänger fort, matcher ska spelas och arbetet anpassas helt efter det. Vi kanske vinner en match i Europa och får ytterligare sex matcher på grund av det, säger Andreas Jonsson. 

De flestas jobb är flexibla i dag, påpekar han, men att jobba med elitfotboll är extremt snabbrörligt. Det kan bli för mycket av det goda. 

– Många av oss är idrottsintresserade, drivna och lägger hjärtat i jobbet. Men vi måste också prata om hur vi tar vara på medarbetarna. 

Vill öka kunskapen om dygnsvila och veckovila

Som arbetsmiljöombud försöker han sprida information och finns till hands för alla som behöver prata om jobbfrågor.

– Jag vill öka kunskapen och medvetenheten om hur vi arbetstagare ska förhålla oss till dygnsvila och veckovila, att man behöver stänga av och måna om sig själv, säger han. 

Som skyddsombud driver han även på skyddsronder i den fysiska miljön. Runt fotbollen är hot och våld mellan supportrar ett samhällsproblem. 

Finns det risk för trakasserier som anställd på en känd klubb? 

– Vi på kansliet är inte direkt utsatta, men frågan är en viktig del i vår verksamhet. Mycket görs strategiskt bakom kulisserna och proaktivt, i dialog med våra supportrar. 

Arbetsplats: Tele 2 arena

Relationen med arbetsgivaren beskrivs som positiv och de ska skriva ett samverkansavtal med fackklubben. 

– De är behjälpliga och har velat skapa en struktur, säger Andreas Jonsson. 

Förutom att arbetstiden är oreglerad jobbar de anställda ofta på olika platser. Distansarbete är tillåtet i samråd med närmaste chef, men kontoret ska vara huvudarbetsplats. 

Själv har Andreas Jonsson fem arbetsplatser skojar han: kansliet i Årsta, Årsta idrottsplats, hemmakontoret, Tele 2 arena och Hammarbys idrottsplats. 

– Jag har datorn på armen generellt.

HAMMARBY FOTBOLLS KANSLI 

➧ Hammarby är en idrottsförening i södra Stockholm som funnits sedan 1800-talet, kallas Bajen. 

➧ Kansliet har 144 anställda varav cirka 50 jobbar på kontoret med dam- och herrlagen, ungdomslag, kommunikation, försäljning och marknad, ekonomi och HR. 

➧ Den lokala fackklubben representerar tjänstemännen runt elitspelarna och ungdomsverksamheten. Proffsspelarna i Bajen har egna kollektivavtal med Unionen.