Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Friskola nekar till diskriminering

Vägran att ta personer av motsatt kön i hand omfattas inte av skyddet i Diskrimineringslagen. Det anser friskolan som Unionen stämt sedan en lärarvikarie fått ett ultimatum att ta män i hand när hon hälsar.
Ola Rennstam Publicerad
Man sträcker fram hand för att hälsa.
När skolvärden sträckte ut handen för att hälsa besvarade lärarvikarien hälsningen genom att placera ena handen på hjärtat och utföra en lätt bugning. Foto: Pbombaert/Colourbox

I augusti förra året skulle kvinnan, som är troende muslim, vikariera sin första dag på en friskola i Helsingborg. Under en rast mötte hon en manlig skolvärd. När mannen sträckte ut handen besvarade hon hälsningen genom att placera ena handen på hjärtat och utföra en lätt bugning. Skolvärden blev kränkt och sårad av händelsen. Han, som själv är muslim, uppger att han aldrig tidigare i sitt liv upplevt att en kvinna låtit bli att ta honom i hand.

Senare på dagen blev kvinnan uppkallad till rektorns kontor som ville veta varför hon inte skakat hand med skolvärden. Här går historiebeskrivningen isär. Enligt lärarvikarien gav rektorn henne ett ultimatum: börja skaka hand med alla eller så kan det inte bli fler vikariat på skolan. Unionen anser att friskolan därmed gjort sig skyldig till diskriminering och stämde i början av februari företaget i Arbetsdomstolen.

Men i friskolans svar till Arbetsdomstolen framträder en annan bild av mötet på rektorsexpeditionen. Skolans rektor förnekar att hon ställt ultimatum till lärarvikarien. I stället ska hon ha beskrivit de regler om jämställdhet och likabehandling som gäller enligt Skollagen och läroplanen. Därefter frågade hon lärarvikarien vad hon tyckte som då svarade att hon skulle lämna skolan, vilket hon också gjorde. Det var alltså inte skolan som sa åt vikarien att lämna arbetsplatsen utan ett beslut hon fattade själv. Enligt arbetsgivarorganisationen Almegas jurist, som företräder friskolan i ärendet, kan det därmed inte ha skett något missgynnande från skolans sida.

Arbetsgivarsidan anser vidare att vägran att ta en person av motsatt kön i hand av religiösa skäl inte är en ”manifestation” som omfattas av skyddet i Europakonventionen och därmed inte heller av skyddet i Diskrimineringslagen.

Det var inte lärarvikariens hänvisning till sin religion som fick rektorn att redogöra för innehållet i Skollagen och läroplanen utan det faktum att vikarien vägrade ta män i hand och även på andra sätt att komma i fysisk kontakt med män. Rektorn uppger att hon skulle ha agerat på samma sätt om en lärare hade vägrat ta i hand av andra skäl.

Läs Unionens debattinlägg: Sättet att hälsa bör i sig inte ha betydelse för hur en anställd kan utföra sina arbetsuppgifter

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.