Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Gjorde reklam för sitt jobb - blev avskedad

Medlemmen startade en privat Facebooksida där hon gjorde reklam för sin arbetsgivares tjänster. Det uppskattades inte av företaget och hon avskedades för konkurrerande verksamhet.
Lina Björk Publicerad
SasasDesign/Colourbox.com
SasasDesign/Colourbox.com

Kvinnan hade jobbat som personlig tränare på gymföretaget i fem år när hon på ideell basis startade en sida på Facebook, där hon i bolagets namn gav tränings- och kostråd till dem som valt att ”gilla” sidan. Hon hänvisade genomgående till sin arbetsgivares kostprogram och gjorde reklam för den verksamhet företaget hade. Även potentiella medlemmar hänvisades till bolagets hemsida.

Under 2016 började medlemmen att skriva upp inarbetad övertid. Till hösten hade hon 68 timmar övertid och föreslog att hon kunde vara ledig några fredagar framöver. Till våren hade hon 168 timmar innestående och tog återigen upp frågan med platschefen och ledningen som lovade att återkomma, men aldrig gjorde det. Inför sommaren hade hon 200 timmar extra och fick då svar från ledningen att hon skulle ”flexa på”

Kvinnan startade Facebooksidan för att ge extra service till gymmets medlemmar men initiativet uppskattades inte. I stället blev hon avskedad för illojalitet och konkurrerande verksamhet. Dessutom hävdar bolaget att medlemmen inte låtit platschefen bevilja hennes övertidsuttag.

När kvinnan började på gymföretaget hade hon en egen hemsida med kostråd och tips för träning. Den hade företaget kännedom om under hela hennes anställningstid och under hennes första år på företaget fanns den dessutom på deras egen hemsida. Facebooksidan hon startade i bolagets namn har inte gett några sidoinkomster, bara reklam för hennes arbetsgivares produkter. Hon har dessutom hänvisat potentiella medlemmar vidare. Unionen anser att hon varken bedrivit konkurrerande verksamhet eller varit illojal. Företaget stäms därför på sammanlagt 100 000 kronor för bland annat brott mot lagen om anställningsskydd, las.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.