Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Globala ramavtal skapar schysta företag

Allt fler svenska företag etablerar sig utomlands. Globala ramavtal är en förutsättning för schyssta villkor menar IF Metall, som tagit fram en rad argument till varför koncernerna bör blicka upp från generella uppförandekoder och börja ställa konkreta krav.
Lina Björk Publicerad 17 april 2015, kl 16:11
Manish Swarup/AP
Textilarbetare på kö för att gå på lunch i en fabrik i Dhaka, Bangladesh. H&M och flera andra svenska modeföretag syr upp sina kläder på fabriker som denna. Manish Swarup/AP

Världen blir allt mindre. I takt med globaliseringens framväxt går det inte att ta ett beslut i ett multinationellt företag utan att det påverkar anställda i andra länder. I dag har ungefär 2 600 svenska företag dotterbolag utomlands, med 1,3 miljoner anställda.

Men när ett företag slår sig ned på andra sidan jorden händer det att arbetsrätten kommer i kläm. Vilka villkor ska gälla? Hur ser arbetsmiljön ut? Vilka rättigheter har arbetarna? Sådant kan regleras i ett globalt ramavtal, som IF Metall nu gör en satsning för att sprida.

- Ett globalt ramavtal är viktigt både för fackföreningsrörelsen och arbetsgivarna. Företagen skapar trovärdighet och goda relationer och facken ser till att arbetarna får drägliga villkor, säger Anders Ferbe.

Tanken med ett globalt ramavtal är att det ska ställa upp villkor som multinationella företag alltid ska efterleva oavsett var i världen verksamheten finns. Villkoren är grundläggande, man reglerar bland annat inte lön, men kan förhandla fram andra saker på lokal nivå. I dag finns ungefär ett 100-tal avtal, de allra flesta inom industrin och en majoritet i Europa. Bland de svenska företagen hittas bland annat H&M, Skanska och Securitas.

Många företag som verkar utomlands har så kallade uppförandekoder, riktlinjer för hur de ska bedriva sin verksamhet etiskt, social eller miljömässigt. En bra början anser Anders Ferbe, men inte tillräckligt.

- Ett avtal bygger en tyngre struktur än en uppförandekod som ensidigt beslutats av företaget. Koder är lätta att förändra vid ägarbyten och är ofta välformulerade ord som är svåra att få liv i.

För att öka antalet globala ramavtal har IF Metall tagit fram en rad tunga argument för att bemöta de vanligaste invändningarna. Bland annat trycker man på att ramavtalet är ett kvitto på att företaget vill efterleva internationella konventioner, som mänskliga rättigheter, förbud mot straffarbete och skydd för organisationsrätten. Man menar också att avtalen ökar företagens etiska trovärdighet och bidrar till att de blir accepterade av etiska fonder.  Myten att avtalen skulle användas i syfte att stämma arbetsgivare avlivas också. Det har hittills aldrig hänt och är inte syftet.

- Erfarenheterna av de här avtalen är goda. De bidrar till ett bättre samarbetsklimat och hittills har inget företag sagt upp dem, säger Anders Ferbe.

Fakta

IF Metalls argument för fler ramavtal presenterades under ett seminarium anordnat av LO-TCO biståndsnämnd och baserades på rapporten ”Argument för globala ramavtal” av Mats Wingborg.

Internationellt

Unionen stöttar finska storstrejken

Över 40 000 privatanställda tjänstemän är i strejk mot den finska regeringens begränsningar av strejkrätten. Nu går Unionens ordförande Peter Hellberg ut till stöd för de strejkande, i ett uttalande som Kollega tagit del av.
Noa Söderberg Publicerad 1 februari 2024, kl 14:08
Peter Hellberg, Unionen till vänster och till höger Finlands flagga.
Samtliga finska tjänstemän på SSAB, Stora Enso och många andra företag strejkar mot regeringen
– Finlands sak är vår, säger Unionens ordförande Peter Hellberg.
Foto: Peter Jönsson/Hasse Holmberg/TT.

Kort efter att den finska högerregeringen tillträdde aviserades förslag om stora förändringar av landets strejkrätt, löneförhandlingssystem och regler kring uppsägningar. Regeringen meddelade också att de vill genomföra nedskärningar och sänka ersättningarna i landets välfärdssystem.

Den finska fackföreningsrörelsen reagerade skarpt och har, enligt egen utsago, försökt få till förhandlingar med regeringen utan framgång. Därför har stora delar av fackföreningsrörelsen varslat om politisk strejk under torsdagen och fredagen. Delar av flygtrafiken, skolor, fabriker och restauranger står just nu still.

Unionens systerförbund Pro har tagit ut över 40 000 privatanställda tjänstemän i strejk. På arbetsplatser som ABB, SSAB, Stora Enso och Sandvik har samtliga tjänstemän lagt ned arbetet. Förbundet deltar också i en demonstration på Senatstorget i centrala Helsingfors under torsdagen.
 

Unionen till de strejkandes försvar

Nu rycker Unionens ordförande Peter Hellberg ut till de strejkandes försvar. I ett uttalande som Kollega tagit del av skriver han att konflikten ”har sin grund i en omfattande politisk inblandning i lönebildningen”. Han fortsätter:

”Att genom politiken kraftigt förändra spelplanen utan att samtal och förhandling sker, det skadar förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Det är en dålig politik för Finlands löntagare!”

Hellberg uttrycker också sitt explicita stöd till strejkerna, demonstrationerna och ”de fackförbund i Finland som arbetar stenhårt för en rättvis, trygg och inkluderande arbetsmarknad”. Rubriken på uttalandet lyder ”Finlands sak är vår”.

Demonstrationer i Finland

Andreas Mårtensson är ordförande i riksklubben på Boliden Minerals – ytterligare ett av de företag där finska tjänstemän är i strejk. Han berättar för Kollega att han varit i kontakt med sina finska kollegor genom företagets bolagsstyrelse och Europeiska arbetsråd (EWC). Enligt Mårtensson har arbetsgivaren uttryckt ”neutralitet” inför konflikten och den svenska klubben har därför beslutat att inte göra någon särskild stödaktion. Däremot säger Mårtensson att han själv stöttar sina finska kollegor.

– Vi har ju svårt att göra sympatiåtgärder eller så, säger han och fortsätter:

– Men vi står bakom dem och stödjer dem i deras strid.

Den finska tidningen Huvudstadsbladet rapporterar på torsdagseftermiddagen att demonstrationen i centrala Helsingfors har "stort deltagande och folkmassan bara växer". 

Internationellt

Facklig aktivist kan slippa fängelse - kan få asyl i Polen

Den fackliga aktivisten Ala Tsvirko kan få asyl i Polen och slippa fängelse i Belarus. Unionens kongress i förra veckan krävde att utvisningar av samtliga fackligt aktiva till Belarus stoppas och att de 50 fackliga fångarna i landet friges.
Johanna Rovira Publicerad 16 oktober 2023, kl 13:27
Bild från Unionens kongress där medverkande håller upp skyltar som bildar orden Frige alla fackliga fångar i Belarus!
Den fackliga aktivisten Ala Tsvirko kan få asyl i Polen och slippa fängelse i Belarus. Unionens kongress krävde att utvisningar av fackligt aktiva till Belarus stoppas och att fackliga fångar i landet friges. Foto: Mikael Hedquist.

Polen har lovat att pröva den fackliga aktivisten Ala Tsvirkos asylärende, enligt tidningen Arbetsvärlden

Ala Tsvirko.
Ala Tsvikro. Foto: Anders G. Warne.

Beskedet kom i slutet förra veckan, då Ala Tsvirko, som Kollega skrivit om tidigare, deltog på Unionens kongress i Karlstad. Förutom Ala Tsvirko fanns Maksim Pazniakou från den belarusiska fackliga exilorganisationen Salidarnast på plats i Karlstad. Han vittnade bland annat om fackaktiva fångar som riskerar att dö i fängelset. 

– En fackligt aktiv som blivit dömd till nio års fängelse har cancer och behöver behandling. För honom är straffet en enkelbiljett, han kommer troligen aldrig att lämna fängelset, sade Maksim Pazniakou, som själv suttit fängslad två gånger i Belarus. 

Enkelbiljett till fängelse för dödssjuk

Han vittnade också om en 73-åring som blivit dömd till fyra års fängelse och sitter i en liten cell tillsammans sex till åtta andra fångar utan tillgång till frisk luft och solsken. En annan facklig fånge lider av diabetes och får inte någon medicin i fängelset. 

– Alla dessa människor är offer för demokratin i Belarus. Vi måste göra något så att inte deras uppoffring ska ha varit för intet, manade Maksim Pazniakou. 

Under kongressen gjordes ett gemensamt uttalande med krav på att Sverige omedelbart stoppar utvisningar av fackligt engagerade till Belarus och att de 50 fackligt engagerade som sitter fängslade friges. Kongressdeltagarna deltog också i en solidaritetsmanifestation och poserade med krav på att frige fackliga fångar i Belarus.