Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Hade ADHD – blev uppsagd

En arbetsgivare avbröt provanställningen för en systemutvecklare med ADHD. Unionen stämmer nu företaget för diskriminering och kräver 100 000 kronor i ersättning.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Unionen stämmer företaget för brott mot diskrimineringslagen. Fredrik Sandberg/TT

En Unionenmedlem som studerar till civilingenjör vid Chalmers tekniska högskola blev i februari kontaktad av ett företag som undrade om han ville arbeta som systemutvecklare hos dem.

Mannen som har ADD, ADHD utan hyperaktivitet och Asperger, en form av autism, berättade inte om sina funktionsnedsättningar vid anställningsintervjun. Men han förklarade bland annat att han ogillade öppna frågor och att han föredrog att arbeta tyst utan att bli störd.

Mannen påbörjade en provanställning i mars. Men trots att han informerat företaget om sina behov frågade en projektledare flera gånger om dagen hur det gick med uppdraget. De oplanerade frågorna blev ett störningsmoment för mannen, som föreslog avstämning vid en fast tidpunkt. När han inte fick något gehör för sitt önskemål förklarade han sina funktionsnedsättningar för bolaget och hur de kan avhjälpas.

Han berättade bland annat att han har svårt att planera arbetsuppgifter och göra tidsuppskattningar, och föreslog därför regelbundna planeringsmöten på i förväg bestämda tider. Men även efter att bolaget fått kännedom om mannens funktionsnedsättningar fortsatta projektledaren att avbryta honom utan förvarning. Inför kollegorna började projektledaren dessutom ifrågasätta hur mannen utförde sitt arbete.

Sådana som du passar inte som konsulter

Under juli, när alla chefer var på semester, fick mannen inget stöd alls och visste inte hur han skulle prioritera bland arbetsuppgifterna. I augusti konstaterade en delägare att mannen inte fått så mycket gjort under sommaren, och tyckte att det var konstigt med tanke på hans höga betyg från universitetet. Mannen förklarade att han hade haft svårt att prioritera bland arbetsuppgifterna eftersom han har ADHD och Asperger.

Då sade arbetsgivaren att mannen borde se sig om efter andra arbeten, och fällde kommentarer som ”Sådana som du passar inte som konsulter” och ”Vi är ett litet företag och kan inte anpassa oss till dina problem, som konsultföretag kan vi inte kräva att våra kunder ska göra det heller.”

Den 10 augusti fick mannen besked om att bolaget skulle avsluta hans provanställning. Han kontaktade då Unionen som har stämt företaget för diskriminering. Förbundet anser att avbrytandet av provanställningen var diskriminerande, eftersom det hade samband med mannens funktionsnedsättning.

– Arbetsgivaren har bland annat uttryckt sig kränkande gentemot honom, säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson.

Företaget har dessutom en skyldighet att anpassa arbetet till mannens förutsättningar enligt såväl arbetsmiljölagen som diskrimineringslagen. Bolagets underlåtenhet att vidta åtgärder utgjorde också diskriminering, anser Unionen.

– Trots att arbetsgivaren hade kännedom om vår medlems funktionsnedsättning fick han inget stöd. Det hade inte krävts stora insatser för att han skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter lika bra som alla andra – till exempel regelbundna avstämningsmöten, där arbetsgivaren hjälpte till att prioritera. De här mötena hade inte behövt ta mer tid än möten med arbetstagare utan funktionsnedsättning, säger Elisabet Ohlsson.

Förbundet kräver nu att bolaget betalar 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till mannen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO