Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

En av fem medicinerar för att orka jobbet

Nästan var femte privat tjänsteman tar läkemedel varje dag eller några gånger i veckan för att orka med sitt arbete. Det visar en Novusundersökning som Kollega låtit göra.
Lina Björk Publicerad 5 oktober 2022, kl 06:30
Piller i en stor hög
Tjänstemän i Sverige behöver piller i arbetslivet. En av fem säger sig behöva medicinera för att orka med jobbet. Foto: Shutterstock

Förra året hämtade 6,8 miljoner personer i Sverige ut minst ett läkemedel, enligt Socialstyrelsen. Allra mest knaprar vi smärtstillande tabletter som Paracetamol och magmedicinen Omeprazol.

Att läkemedel är en del av vardagen för många visar också en Novusundersökning som Kollega låtit göra bland medlemmar i Unionen. Av de privata tjänstemännen tar 18 procent tabletter varje dag eller några gånger i veckan, för att orka med sitt jobb.

Många tar förstås mediciner för kroniska sjukdomar, som diabetes eller allergier, men för andra handlar medicineringen om stress, press och dålig ergonomi.

– Spontant tänker jag att den här siffran är en signal som visar något man vill titta närmare på, säger Johan Fastbom, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

En av dem som deltagit i undersökningen är bilskolläraren Anders.

– Stressen sätter sig i nacke och axlar. Då tar jag värktabletter för att slappna av och slippa huvudvärken. När det blir riktigt långa dagar självmedicinerar man väl lite för att kompensera för dålig ergonomi och brist på återhämtning.

Fysisk värk vanligaste symptomet

Fysisk värk och smärta är den vanligaste typen av symptom som vi tar medicin mot, enligt Kollegas undersökning.

Andraplatsen delar stressrelaterade besvär och magbekymmer. Många har även problem med sömnen.

– Jag tar sömntabletter varje kväll för att komma till ro. Det är en trygghet att ha dem hemma för då vet jag att jag kommer att orka med dagen efter, säger en administratör Kollega pratar med.

Några receptbelagda mediciner skrivs ut betydligt mer nu än för tio år sedan, enligt Socialstyrelsen. Bland dem hittas bland annat antidepressiva.

Betyder det att vi mår sämre eller att läkare har en benägenhet att skriva ut mer medicin, Johan Fastebom på Socialstyrelsen?

– Läkemedelsförskrivningen kan vara en signal som visar hur vi mår i stort. Men en ökad användning av antidepressiva säger inte säkert att psykisk ohälsa har ökat. Den beror också av i vilken utsträckning man söker vård för psykiska besvär och hur man i vården väljer att behandla dem. I dag gör man det i större utsträckning med antidepressiva i stället för psykoterapi.

Även på Folkhälsomyndigheten har man på senare år märkt av en ökning av personer som äter psykofarmaka. Särskilt stor är ökningen bland kvinnor, som äter ungefär dubbelt så mycket antidepressiva preparat som män.

– I vår årliga Folkhälsoenkät är det en större andel än tidigare som uppger besvär med stress, ångest och har svårt att sova, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

– Det beror nog på flera saker. Dels har psykisk ohälsa blivit mindre tabubelagt och vi har blivit bättre på att söka vård i stället för att lida i det tysta, vilket i sig är positivt. En annan orsak är tyvärr att om man söker hjälp så är medicin en snabbare lösning, eftersom det råder brist på terapeuter och psykologer.

Var fjärde drabbas av depression

Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, uppskattar experter att var fjärde person någon gång i livet kommer att drabbas av en depression eller ångestsyndrom. Kostnaden för samhället och arbetslivet, i form av nedsatt produktivitet och ökad sjuklighet, beräknas vara höga.

Säljaren Erika tar medicin regelbundet för att orka med jobb och vardag.

– Jag tar antidepressiva varje dag och ångestdämpande vid behov. Det är klart att jag skulle klara mig utan, men mitt liv skulle bli svårt och jag skulle troligtvis behöva sjukskriva mig från jobbet, säger hon.

I Kollegas undersökning uppger sammanlagt 28 procent av dem som tar medicin att de inte skulle klara av sin tillvaro utan tabletter. Dock ingår alla sorters medicin i det svaret.

Coronapandemin är det bästa som har hänt mig

Vid en jämförelse före och efter pandemin, fick de svarande i Kollegas undersökning uppskatta om de äter mer eller mindre nu jämfört med tidigare. Svaren var delade. Nästan en av tio uppgav att de åt mindre medicin jämfört med före pandemin. En lika stor andel uppgav att medicinintaget hade ökat.

För konsulten Christina, som gått igenom en utmattningsdepression, gav coronapandemin en möjlighet till återhämtning och flexibilitet.

– Det kanske låter hårt att säga men pandemin är det bästa som har hänt mig eftersom jag fick möjlighet att jobba hemma. Jag kör mindfullness 15 minuter per dag, har möjlighet att ta promenader och slipper den stressiga pendlingen till och från jobbet. Det har gjort att jag kunnat skippa mina lugnande tabletter. De behövs inte längre, säger hon.

Även på Folkhälsomyndigheten har man en liknande bild. Skillnaden bland dem som har mått bättre respektive sämre före jämfört med efter pandemin, kan delvis förklaras utifrån vilket yrke man har.

En studie som myndigheten gjort tillsammans med Stockholms universitet visar att personer som har haft möjlighet att jobba på distans under pandemin i lägre utsträckning uppgav att de hade stressrelaterade besvär.

– De kognitiva besvären minskade för personer som hade möjlighet att jobba hemma. Det gjorde de däremot inte för personer i kontaktyrken, så som vårdpersonal, skola och omsorg. Där uppgav man i stället att besvären hade ökat, så här finns en stor ojämlikhet jämfört med de yrkesgrupper som själva har möjlighet att bestämma över sin arbetstid och arbetsplats, säger Hillevi Busch på Folkhälsomyndigheten.

Jobbet spiller över på fritiden

En nackdel för dem som haft möjlighet att jobba hemma under pandemin har dock varit att jobb och fritid har flutit ihop. För många tjänstemän har arbetsdagen förlängts då datorn står och surrar på köksbordet i stället för på kontoret.

Hemmasituationen har inte heller varit optimal för föräldrar som haft skolbarn hemma under arbetstid. Jobbet har spillt över på fritiden och ibland har fritiden spillt över på jobbet.

I Kollegas undersökning svarar 15 procent av deltagarna att jobbet orsakar sådana besvär att man måste ta medicin även på sin fritid. Hur skillnaden ser ut före och efter pandemin framgår dock inte.

De vanligaste besvären man tar tabletter mot under sin fritid är smärta och värk, följt av sömnproblem och värk av psykiska orsaker, som spänningshuvudvärk.

– Mitt jobb är väldigt stressigt. Men tyvärr brukar migränen komma först när jag slappnar av på ledigheten, så även om den är orsakad av jobbet så får jag använda helgen till att ligga i ett mörkt rum. Ibland tar jag förebyggande tabletter på fredagen för att mota smärtan innan jag har några symptom, säger en ingenjör som deltagit i undersökningen.

Hälsa

31 sorters yoga för ditt friskvårdsbidrag

Yoga (Unionen på sanskrit), har blivit ett suffix som kan sättas bakom i stort sett varje substantiv som helst och bli en helt ny yogaform. Grundingredienserna kroppsövningar, andning och andlighet kan varieras i all oändlighet. Här är en långt ifrån komplett lista över yogaformer att lägga friskvårdspengarna på.
Johanna Rovira Publicerad 19 april 2024, kl 06:02
Tre personer som utövar yoga på olika sätt.
Yoga bra för både kropp och själ. Men vilken av alla sorters yoga ska du använda ditt friskvårdsbidrag till? Här är en lista på 31 olika yogaformer att testa. Foto: Colourbox.

Hathayoga: Den yoga som många varianter utgår från, ursprungsyogan. Utövas i långsamt tempo och inkluderar andningsövningar och meditation. 

Bikramyoga: Utförs i rum där temperaturen är 40 grader, vilket ska bidra till att kroppen blir mjukare och slaggprodukter avdunstar.  

Acroyoga: Akrobatisk yoga som utövas i grupper om tre. En bas, en flygare och en passare. 

Hormonyoga:  En blandning av lite olika yogor och meditation. Ska hjälpa mot pre menstruella spänningar, pms, samt klimakteriebesvär. Dessutom generera ett bättre sexliv, bota migrän och fixa torra slemhinnor. 

Getyoga: Att yoga ihop med getter påstås vara en helt fantastisk upplevelse. Lite oklart vad getterna fyller för funktion men enligt arrangörer så skapar idisslarna energi, skratt och glädje. 

Valpyoga eller puppyyoga: Som getyogan fast med valpar i stället för getter. 

Bebisyoga: Byt ut valp och get mot bebis så har du bebisyoga. Betydligt mer begripligt att utföra yoga tillsammans med ett barn än med hund och get. 

Anti-gravityoga: Utförs hängande i en speciell gunga eller hängmatta. Andra namn på formen är yogawing, aerial yoga, airyoga. 

Ashtangayoga: Väldigt fysiskt krävande yoga form. Skippa andligheten och du får….

Poweryoga: En form av Ashtangayoga från USA. Inte så mycket på krut på de spirituella delarna i yoga, utan fokuserar mer på smidighet och styrka 

Anusarayoga: En förgrening av hathayogan som blandar kunskaper från tantrisk filosofi med biomekanik. Ska ge glädje, kreativitet, kraft samt förebygga skador och bygga stark kropp 

Kontorsyoga: Enkla yogaövningar du kan utföra vid ditt skrivbord. 

Restorative yoga: Kuddar och filtar ger kropp och sinne avlastning. Positioner som lär bidra till djup avslappning och påverka nervsystem. 

Globalyoga: En svensk modern mix av tekniker, fysik och mentala övningar. 

Jivamuktiyoga: Fysiskt ansträngande och intellektuellt stimulerande yoga där positioner blandas med filosofi, musik och meditation. Påstås vara Madonnas favorityogaform. 

Kundaliniyoga: Kallas även Layayoga. Enkla rörelser och fokus på meditation och andningstekniker. Mycket spirituell. 

Viryayoga: Virya betyder kraft, energi och entusiasm på sanskrit. En annan svensk mix av öst och väst. 

Vinyasayoga: Samordnar andning och rörelser i ett flöde mellan olika positioner

Ansiktsyoga: Görs genom att träna musklerna i ansiktet. Ska öka blodcirkulationen och släta ut rynkor.

Yinyoga: Den långsammaste yogaformen alla kategorier Återhämning, stretch, terapeutisk yoga. 

Mediyoga: Medicinsk yoga som även kan utföras liggande och sittande.

Metalyoga: Som poweryoga fast med death metalmusik, primalskrin och shots. Trend i New York. 

Popyoga: Lanseras som klassisk yoga som utövas till ett fantastiskt soundtrack av noggrant utvalda låtar. 

Punkyoga: Tänkte du vanlig yoga med musik av Sex Pistols och Clash är du helt fel ute. Punkyoga beskrivs som en dynamisk yoga där man får sucka, fräsa och grina. 

Nakenyoga: Ovanligt beskrivande yoga. Praktiseras utan kläder. Okänt varför. 2023 frikändes man som utövat denna yogaform från sexuellt ofredande, eftersom det inte fanns bevis på uppsåt.

Skrattyoga: Om varken metalyogan eller nakenyogan funkar. 

Saltyoga: Man yogar i ett rum täckt av salt från golv till tak. Mikroskopiska saltpartiklar blåses i luften vilket påstås förbättra sömnen samt minska stress. 

Vattenyoga/aquayoga: Går ut på att man utnyttjar viktlösheten i en bassäng för att få till yogapositioner som annars kan vara svåra. 

Ölyoga: Ett tyskt koncept som letade sig till Sverige 2017. En kombination av traditionell yoga och öldrickande. Finns i alkoholfri variant. 

Sexyoga: Såklart finns kombon sex och yoga. Källorna är förtegna om hur den utövas, men tydligen syftar den till att förbättra sexlivet.  

Paltyoga: Detta yogakoncept har faktiskt inte etablerats än. Kan vara ett tips för hugade yogis som framgångsrikt provat alla andra varianter men behöver något nytt. 

Fakta

Ordet yoga kommer från sanskritens yuj som betyder förening, union. Yoga ska minska stressen och öka energin. Lågintensiv yoga anses få personer med mild eller måttlig depression att må bättre.

Yogi är en person som utövar yoga. 

Hälsa

Yoga - bästa träningen för hjärnan

Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
Yoga - bästa träningen för hjärnan
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga - bästa träningen för hjärnan
Hälsa

Pollenallergi på jobbet - så påverkas arbetsförmågan

30 procent av svenskarna har pollenallergi och det påverkar arbetsförmågan för många. Men det finns knep för att hejda symtomen och stötta snörvliga kollegor – som hemarbete, klädvårdsrulle och stopp för ytterkläder i kontorslandskapet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 april 2024, kl 06:05
Pollenallergi Foto: Shutterstock
Pollensäsongen är prövande för många svenskar och det påverkar arbetet. Men det finns sätt att stötta allergiska kollegor under pollensäsongen. Foto: Shutterstock

Pollensäsongen är i full blom i södra Sverige och rör sig nu snart uppåt. Våren kommer inte bara med solsken, utan också med snuva, rinnande ögon och trötthet för många svenskar. Och det påverkar arbetslivet. 

Karin Neuhaus, generalsekreterare, Astma- och allergiförbundet.
Karin Neuhaus. Foto: Astma- och allergiförbundet

Det finns personer med besvärlig pollenallergi på i stort sett alla arbetsplatser, säger Karin Neuhaus, generalsekreterare på Astma- och allergiförbundet.

Kan pollenallergi påverka arbetsförmågan? 

– Ja, det vet vi att den gör. Studier visar att många har stora besvär som kan pågå under väldigt lång tid, till skillnad från en förkylning. Pollen finns inte bara när det ligger drivor på gatan, säger Karin Neuhaus. 

Enligt Astma- och allergiförbundets medlemsundersökningar leder pollenallergin sällan till sjukfrånvaro, utan snarare till sjuknärvaro.

Hur påverkar pollenallergi arbetsförmågan?

– Man går till sitt arbete men mår dåligt. Det finns också cirka tio procent av de allergiska som får oerhört tuffa och svåra symtom, säger Karin Neuhaus.

Vad kan man göra för att klara av att jobba trots allergin?

– Vi talar om att börja pollenpreppa, att börja medicinera i god tid innan det är dags för de pollensorter du reagerar mot. 

Tips för att stötta allergiska kollegor

Andra råd är att stänga fönstren, inte vädra dagtid, byta kläder när man kommer hem och skölja ur håret innan man sätter sig i soffan.

Får man vara sjukskriven för pollenallergi?

– Det ska läkare avgöra. Det finns de med svår allergi som behöver bli sjukskrivna, som står i kö till immunterapi till exempel. Men det vanligaste är att man går till jobbet, men mår dåligt, underpresterar och kanske inte orkar riktigt hela dagen. Ofta är det ett svårt beslut att sjukskriva sig. 

Hur kan man hjälpa allergiska kollegor?

– Tänk på att du drar med dig pollen inomhus. Det kan vara trevligt att erbjuda en klädvårdsrulle på jobbet för att minska både pollen och pälsdjurshår på arbetsplatsen. Använd klisterrullen även om du inte är allergiker. Häng också av alla ytterkläder i utrymmen för det och ta inte med dem in på arbetsplatsen.

Underlätta för medarbetare med pollenallergi

Icke-allergiker som älskar våren vill gärna omedelbart börja öppna fönster, gå ut och fika eller ordna en härlig picknick i gröngräset. Men då kommer kanske inte den pollenallergiska kollegan att vilja hänga på – värt att tänka på enligt Karin Neuhaus.

Hur kan chefer underlätta för medarbetare med pollenallergi?

– Ta pollenallergi på allvar och förstå att vissa har det tufft under lång tid. Du kan underlätta mycket med ökad möjlighet till hemarbete, om det går. Påminn också gärna allergiker om att pollenpreppa med tabletter innan säsongen kommer i gång, det hjälper upp kroppens motstånd. 

Många tror att de blir trötta av pollenmediciner men så är det inte längre. Däremot kan man bli trött av allergin om man inte medicinerar ordentligt. 

Ökar pollenallergierna?

– Ja, det finns vissa studier som tyder på det. Vi får fler allergener med ett förändrat klimat med nya pollensorter och längre pollensäsonger. Utsätts du för björkpollen i åtta veckor i stället för i fyra upplever du kanske mer besvär. Pollen påverkar också de med grundastma. Astmatiker som har allergi blir ofta sämre av pollen i kombination med luftföroreningar. 

Om pollenallergi
Ungefär 30 procent av svenskarna är känsliga för pollen, men i olika grad och för olika sorter. Cirka tio procent av pollenallergikernas har så svår allergi att de behöver specialisthjälp som till exempel immunterapi. 

Symptomen är rinnande ögon och näsa samt klåda i ansiktet. Trötthet och huvudvärk är också vanligt. 

De flesta är allergiska mot pollen från björk eller gräs, men det finns många andra träd och växter som också kan ge besvär. Det första som blommar i Sverige är al och hassel, sedan kommer björk och andra lövträd och därefter timotej och olika grässorter.

Råd till dig med pollenallergi

Följ pollenrapporten.

Ta receptfri medicin i god tid.

Be att få arbeta hemma om den möjligheten finns.  

Informera kollegor om hur ni kan minska pollen på jobbet. Häng av ytterkläder i kapprum, använd klädvårdsrullar, vädra inte. 

Om du motionerar ute är det bra att göra det under tidig morgon eller kväll. Då är pollenhalterna lägre.

Håll fönster stängda dagtid. 

Byt kläder och skölj ur håret när du kommer hem.  

Läs fler tips för allergiska här.