Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Han är mångas sista hopp

Göran Söderlunds kunskap om hur Försäkringskassan fungerar inifrån har visat sig kunna vara guld värt för den som är sjuk.
Anita Täpp Publicerad 26 april 2010, kl 10:43

Göran Söderlund är en av två tidigare chefer vid Försäkringskassan som i dag jobbar med att försöka hjälpa människor få sjukpenning eller sjukersättning.

För ett år sedan kontaktades han av en läkare som tyckte att han måste hjälpa till eftersom läkarintyg inte godkänds och patienterna blir utan pengar. Sedan dess har Göran Söderlund hjälpt flera hundra människor genom att skriva yttranden för omprövning av Försäkringskassans beslut eller överklaganden.

För sin konsulthjälp tar han 3 500 kronor inklusive moms per klient, oavsett hur det går.

– Jag har fått kunder från Arvidsjaur i norr till Malmö i söder. Det kommer nya ärenden varje dag, säger Göran Söderlund.

Han bedömer att cirka 80 procent av de klienter han hjälper är kvinnor, varav många har fått diagnoser som fibromyalgi eller kroniskt trötthetssyndrom.

De är inte bara nedbrutna av sin sjukdom utan också av Försäkringskassans besked som innebär att de inte längre anses vara sjuka.

– I hälften av fallen är det kvinnornas män som ringer till mig för att få hjälp. För själva mår kvinnorna så dåligt att de inte ens orkar kontakta mig, säger Göran Söderlund.

Hur många av klienterna han lyckats hjälpa är oklart eftersom han inte för någon statistik på det. Men han berättar att han ofta får telefonsamtal från människor som vill tacka för hans hjälp.

Det största problemet med dagens sjukförsäkringssystem är läkarnas agerande, menar Göran Söderlund.

– De måste skriva bättre underlag för att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut på dem. Ett exempel är att man måste skriva att man anser att en kronisk utmattning är livslång och inte att man bedömer den vara livslång. Man måste vara övertydlig, säger han.

Men Försäkringskassans agerande skapar också onödiga problem, menar Göran Söderlund.

– Man följer inte Socialstyrelsens rekommendationer om att ta kontakt med läkaren vid ett bristfälligt underlag. Ett annat misstag är att man inte gör som Socialstyrelsen förordar när det gäller diagnoser.

– Man anser ofta att diagnosen inte är medicinsk styrkt. Men de här kvinnorna har ofta många diagnoser och då säger Socialstyrelsen att man ska titta på samsjukligheten. Vilket Försäkringskassan tolkat som att man ska sikta på en diagnos och då missar man helheten, säger han.

Eftersom Göran Söderlund har svårt att hinna med alla sjuka som vill ha hans hjälp håller han nu på att lära upp en ung, tidigare arbetslös, man så att denne ska kunna hjälpa till.

Men vad tycker då Göran Söderlund om att sjuka människor behöver vända sig till honom för att få hjälp?

– Jag tror inte det är regelsystemet i sig som gör att jag behövs. Jag tror att det kan göra att många också kan komma i arbete tack vare det, vilket ju är positivt. Och jag jobbar inte mot Försäkringskassan utan för att den som har rätt till ersättning ska få det.

– Men det är fel när det slår mot de här människorna. Så visst är det hemskt att jag behövs för det här. De betalar ju också till socialförsäkringen. Sedan kan jag tycka att facken och fackjuristerna borde hjälpa till mycket mer. Många har berättat att de vänt sig till sitt fack, som de betalar till, för att få hjälp utan att få det.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.