Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Han öppnade närbutik - helt utan personal

I januari 2016 slog Näraffär upp portarna i skånska Viken. Upprinnelsen till dataanalytikern Robert Ilijasons helt automatiska matbutik var en vrålhungrig bebis.
Publicerad
Daniel Persson
Robert Iljasson öppnade sin obemannade närbutik i början av året. Daniel Persson

Hur fick du idén till din butik?
– När jag som nybliven far var ensam hemma med vår son Max tappade jag en gång vår sista barnmatsburk i golvet. Det var glassplitter, en skrikande Max och 20 minuter i bil in till Helsingborg och närmaste öppna mataffär. Kaoset triggade igång det hela. Jag kom på att allt borde finnas tillgängligt hela tiden. De mesta man köper på internet är något man väntar på, oavsett om det är mat eller skor.

Hur gjorde du för att komma i gång?
– Jag är egenföretagare och jobbar i vanliga fall med beslutsstöd och analyser främst för Ikea. Nu tänkte jag ”Hur svårt kan det här vara att lösa?”. Jag funderade på det här redan på 90-talet när jag bodde i ett litet samhälle i Småland och inte hade körkort. Men då tänkte jag mer på varuautomater.

Hur fungerar butiken?
– Det är en liten närbutik men utan tobak, alkohol och mediciner. Prisnivån är som i andra närbutiker. Man blir medlem genom att ladda ner en app och registrera sig med bank-id - det tar bara 15 sekunder. När man väl är medlem öppnar man butiksdörren genom att svepa med fingret i mobilappen. I butiken omvandlas appen till en scanner. När köpet är avslutat skickas automatiskt en faktura.

Finns det några säkerhetsrisker?
– Det är kameraövervakning i butiken, bilder lagras och det finns ett varningssystem som ger indikation om något ovanligt händer. Det finns ett inbyggt larm i systemet som kunder kan klicka på om någon smiter in bakom dem. Vi har haft ett fall av bank-id-kapning, det visade sig vara en dotter som hade ”lånat” sin mammas Bank-id.

Hur har försäljningen gått?
– Det finns två andra butiker i Viken. När de stänger klockan 20 ökar vår försäljning och pågår ungefär till midnatt. Tråkigt nog är det mest chips och läsk som säljs, det har med tiden på dygnet att göra. Jag drar in ungefär en tusenlapp per dag. Inredning, teknik och arbete har gått på cirka 500 000 kronor. Det här är tänkt som en demobutik. Jag hade tänkt starta fler butiker, men nu koncentrerar jag mig på att sälja tekniken i stället.

Hur har intresset varit?
– Enormt. Folk har hört av sig från hela världen, från Australien i öst till Kalifornien i väst. Men också från Sverige, bland annat från många byföreningar på småorter. Jag vill göra tekniken billig och lättillgänglig. Äldre ska inte behöva förflytta sig två mil eller mer för att handla.

Har obemannade butiker en framtid?
– Jag är övertygad om att om 10-15 år är obemannade butiker vanliga, som ett komplement till befintliga. När e-handeln tar över med hjälp av drönare och självkörande bilar så minskar antalet butiker. Det är en ganska enkel sak att göra hyllor självpåfyllande. Den enda butik som finns kvar är den som levererar det som du vill ha just nu. En vision är den semi-obemannade butiken. Man har kvar relationen med sina kunder men utökar med längre öppettider utan personal.

Funkar detta även i andra branscher?
– Absolut. Det är också en möjlighet för människor att driva affär vid sidan av sitt ordinarie heltidsjobb. Ingen kan leva på att sälja till exempel enbart cd-skivor.

Vad händer med jobben?
– Kassapersonalen kommer att försvinna, men den personliga kontakten är fortfarande viktig. I stället för att butikspersonal tar betalt så hjälper de kunderna. Ett färskt exempel: Förra veckan provade jag skor i en affär och behövde en storlek större. Men expediten hade fullt upp med att ta betalt av andra och gav mig ingen hjälp. Då gick jag. Tänk om hon i stället kunde ha hjälpt mig och låtit kunderna ta hand om betalningen själva. Befintliga jobb går inte alltid att rädda, men vi kommer skapa nya. Servicegraden kommer att höjas - det är framtiden!


Cajsa Högberg
brev@kollega.se

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.