Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Har AI-utvecklare ett samhällsansvar?

Den oerhörda datamängd som finns tillgänglig som underlag för beslut håller på att bli för stor för människan att hantera, därför behövs intelligenta maskiner. Det menar Torbjörn Hägglöf, konsult inom life science på IBM. Men med utvecklingen av självlärande datorer följer ansvar.
Gabriella Westberg Publicerad 12 november 2015, kl 11:52
IBM:s dator Watson.
Säg hej till Watson! Det här är IBM:s dator med artificiell intelligens, som både hör och förstår tal och snart även ser och analyserar bilder. Foto: IBM

Hälso-tech är en av de snabbast växande IT-sektorerna i världen. Varje år mångdubblas mängden data som är relevant för läkare och forskare inom life science. För att kunna hantera och filtrera datamängderna och utifrån dem ta rätt beslut behöver människan hjälp av smarta system.

- Det är det Watson handlar om, förklarar Torbjörn Hägglöf för besökarna på den årliga IT-konferensen Sime, som hölls i Stockholm i veckan.

Watson är IBM:s berömda artificiella intelligens (AI) till dator som för några år sedan tävlade mot mänskliga mästare i frågesporten Jeopardy – och vann. I korta drag är det en maskin som svarar på verbalt ställda frågor med en samlad minneskapacitet som vid tävlingstillfället rymde fyra terabytes, eller 200 miljoner sidor av både strukturerad och ostrukturerad information. I dag är den ännu smartare.

Watson hör och förstår tal, men inom kort ska Watson också kunna se och analysera bilder, både stilla och rörliga - med fokus på life science. Syftet är, enligt IBM, att hjälpa forskare och i princip hela vårdapparaten att ställa rätt diagnos och ta rätt beslut.

I panelen på Sime-konferensen deltog även Claes-Henrik Julander som med sitt Pan Capital utvecklat virtuella börsmäklare – som enligt egen uppgift i ett slag svepte bort en stor del av den yrkeskategorin - och Chris Boos, grundare av Arago vars intelligenta tjänst Autopilot ska kunna automatisera 80 procent av all IT-service, från infrastruktur till affärssystem. ”Människor slösar bort sin tid med att jobba som robotar”, heter det på Aragos hemsida.

Man talar i dag om ”beneficial artificial intelligence”, det vill säga godartad artificiell intelligens - i motsats till, får man anta, något mer illasinnat. Det finns en oro för utvecklingen, inte bara bland medelinkomsttagare som riskerar att bli av med jobbet när allt fler arbetsuppgifter automatiseras.

Även bland dem som själva utvecklar självlärande datorer börjar man tala allt mer om det ansvar som följer med uppgiften.

- Vi måste vara försiktiga och öppna med vad vi gör, vi måste sätta det i perspektiv. Hur använder vi de här systemen och hur kan vi göra det på ett ansvarsfullt sätt? Gör vi det kan vi skapa system som förbättrar och förenklar allt vi gör. Människa och maskin kan tillsammans åstadkomma mycket mer än vad endera hade kunnat på egen hand, säger Torbjörn Hägglöf.

När det handlar om självlärande datorer med tillgång till stora mängder data är det viktigt att man redan i början av utvecklingsstadiet riktar in intelligensen åt ett håll som är bra för oss.

- Det vore en väldigt bra idé om människor först och främst kunde komma överens om värdet av mänsklighet och sedan börja programmera maskinerna, konstaterade Chris Boos, som dock också konstaterade att majoriteten av alla människor i världen är ganska vettiga och därför bättre ”lärare” åt maskinerna än enskilda.

- Växer du upp inom maffian lär du dig att den typen av samhällsskick är normalt. Majoriteten tänker inte så, konstaterar han.

Att kringgå regler är dock människans främsta egenskap, menar Chris Boos, medan maskinerna tvärt om bara kan följa regler. Om vi kan uppvärdera det mänskliga och nedvärdera de egenskaper maskinerna gör bättre, har vi kommit en bra bit på väg mot att utveckla en god artificiell intelligens.

- Vad är det då vi ska nedvärdera? Beslutsfattande eller empati? I framtiden kanske en sjuksköterska ska få högre lön än en läkare, eftersom empatin inte kan ersättas av en maskin, spekulerar Chris Boos.

Kombinationen av artificiell intelligens och big data är superhett inom life science och hälsotech, men utvecklingen pågår på alla områden.

E-handlare som Amazon har börjat laborera med drönare för att leverera paket. Både Volvo och Mercedes har tagit upp kampen mot Google och presenterat självkörande bilar. Delningsekonomins app-baserade tjänster raderar behovet av tusentals mellanhänder inom alla möjliga branscher och på svenska nyhetssajter kan man redan i dag läsa texter författade av journalistrobotar. Läkare, säljare, administratörer, städare, bankirer; ingen yrkeskategori går säker från den här omställningen. Men utvecklingen går olika fort i olika branscher. Och även det bör utvecklarna tänka på, menar Chris Boos.

- Ansvaret ligger hos var och en som bygger de här systemen, att tänka efter. Om anställda inom IT-branschen blir friställda kommer de nog snart ha något annat att göra. Men tjänster som Airbnb innebär en mer smärtsam omställning för dem som blir utbytta. Jag sörjer inte för de förändringsobenägna, men människor behöver tid att ställa om. Och vissa branscher borde faktiskt använda smarta IT-lösningar mindre, för att inte bli helt bortsvepta, sa Chris Boos, och exemplifierade med bank, finans och telekom.

Men möjligheterna med en accelererande, självlärande förmåga att hantera allt större mängder data övertrumfar ändå oron, åtminstone i panelen på Sime-konferensen.

- Vi kommer att se tillbaka på den här tiden och fråga oss hur vi kunde ta några beslut alls utan data. Det kommer att hända helt snart, säger Torbjörn Hägglöf.

- Redan i dag undrar man hur man någonsin kunde stämma träff med sina vänner utan mobilen. Vi kommer att bli den sista generationen som inte var herrar över vår tid. Det är vad vi får tillbaka, tid. Vi måste bara använda den klokt, säger Chris Boos.

- Det är en fantastisk game changer. Och det som gör mig upprymd är den unga generationen. De ser inga hinder!, säger Claes-Henrik Julander.

Andra intelligenta datorer

Google är ett annat företag med en stor målsättning: att samla all världens kunskap. Googles AI TensorFlow bygger på öppen kod och tar alltså omvärlden till hjälp för både utveckling och innehåll. Ansvarig utvecklingschef är Ray Kurtzweil, som uttryckt förhoppning om att utveckla en inte bara intelligent men också medveten dator – en artificiell, självlärande hjärna.

Poängen med en självlärande dator är att den inte alltid behöver programmeras för utveckling, den behöver snarare matas med information. Ofta är det du och jag som matar den. Till exempel matar många av oss Facebooks AI-projekt, som för närvarande går under det ödmjuka namnet FAIR och bland annat ska kunna känna igen ansikten och ”underlätta kommunikation”, oklart hur.

Säkert är att det inom bara ett par år kommer att finnas tänkande AI-system i en ficka nära dig, det enligt tidningen The Wired. Det händer så snart mobiltelefonernas chip och grafikkort anpassats för det, och den utvecklingen går fort. Då kan i teorin den med svag syn ta hjälp av mobilkameran för att identifiera grannens katt. Och vem vet vad annat.

Digitalisering

Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb

Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Noa Söderberg Publicerad 21 mars 2024, kl 06:01
Illustration av en person som använder AI-teknologi på sin bärbara dator.
Är ditt yrke hotat av AI? En ny studie av forskare vid Örebro universitet påvisar vilka jobb som kan vara mest utsatta för den snabbt växande teknologin. Foto: Shutterstock.

Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.

Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:

  1. Statistiker
  2. Matematiker och aktuarie
  3. Författare och skribent
  4. Mjukvaru- och systemutvecklare
  5. Spel- och digitala medier-utvecklare
  6. Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
  7. Ekonomiassistent
  8. GIS- och kartingenjör
  9. Systemadministratör

Fler saker påverkar effekterna av AI

Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.

I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.

Förändringar och framtidsutsikter

På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.