• Foto: Christina Andersson

Här är dina elektroniska fotspår

Publicerad 28 februari 2014, kl 09:54

Tror du att du har ett privatliv? Glöm det. Om du inte lever som en eremit i skogen lämnar du ständigt elektroniska fotspår som gör det möjligt att registrera och kontrollera både vad du gör på jobbet och fritiden och som i värsta fall kan användas emot dig.

Har du otur kan en snokande arbetsgivare, eller kanske bara en ovanligt nyfiken kollega på it-enheten, inte bara kontrollera allt du har i och gör med din jobbmobil och dator utan också installera ett spionprogram som gör det möjligt att både se och höra allt som försiggår på ditt arbetsrum. Med hjälp av samma typ av program kan du också bli övervakad hemma, ända in i sovrummet.

Vi använder allt fler digitala och uppkopplade apparater, samtidigt som det har utvecklats en mängd nya verktyg för att analysera de elektroniska spår vi lämnar efter oss. Det betyder att man kan ta reda på väldigt mycket om hur vi är och lever våra liv.

Många av oss har ständigt sällskap av mobilen. Så länge den är påslagen har teleoperatören alltid koll på var du är eftersom hela systemet bygger på vilken mast som är närmast. Har du också godkänt att en app, som Facebook, får använda platstjänsten avslöjas var du befinner dig med ett tiotal meters precision.

Om du har mobilen som väckarklocka visar spåren när du gick upp. Om du surfar bland nyheterna på din läsplatta eller ser på en internetbaserad tv-sändning vid frukostbordet avslöjas vad du är intresserad av. När du går in på Facebook och gillar eller skriver något så avslöjar det mycket om vem du är och vilka åsikter du har. Även andra appar skickar data till appens utgivare. Har du accepterat åtkomst till din adressbok eller gps-position kan företaget bakom appen samla in namn, adresser, e-postadresser och telefonnummer för att sälja dem till ett annonsförsäljningsföretag eller marknadsföra appen till dina vänner. Om du har digitala lås i det hus du bor så registreras exakt när du lämnar ditt hem på morgonen.

Hur din väg till jobbet registreras beror på hur du tar dig dit. Om du går eller cyklar kan bara mobilen avslöja var du är. Åker du kollektivt har du ofta ett digitalt periodkort som i sig är anonymt, men som kan kopplas till dig om du har köpt det med kontokort eller valt att registrera det som ditt för att du vill kunna få ett nytt om du tappar det. När kortet inte längre är anonymt går det att kontrollera var och när du klev på bussen eller tog tåget eller tunnelbanan.

Om du tar bilen registereras ditt bilnummer när du passerar storstädernas biltullar, vid en del broar liksom av kameror som mäter framkomligheten i trafiken runt om i landet.

På jobbet finns många möjligheter att kontrollera vad du gör.  Om du har ett digitalt passerkort börjar det redan när du kliver in genom dörren och kan sedan fortsätta när du använder kortet för att ta dig mellan olika avdelningar. Annat som registreras är allt du gör på datorn och mobilen.

Stora arbetsgivare har ofta särskilda kontrollprogramvaror, andra kan kontrollera vad som händer via logglistor. Även om arbetsgivare ska respektera att anställda har privata zoner på jobbet kan en oseriös chef, eller kanske en klåfingrig person på it-enheten, också granska sådant som dina privata foton i mobilen och din egen hotmail, utan att du märker det.

Om du har gått in på din hotmail på jobbet så finns också dina inloggningsuppgifter registrerade där. Om du kör bil i tjänsten kan din arbetsgivare ha installerat en gps som visar exakt hur du använder bilen.

När du går på lunch lämnar du också spår, som när du betalar maten med kort. Om restaurangen har gratis wi-fi som inte är krypterat så kan spåren utgöra en direkt fara, exempelvis om du går in och kollar ditt bankkonto på mobilen, och en bedragare som vill komma åt dina inloggnings­uppgifter sitter i närheten.

Dagen fortsätter sedan sannolikt med att du lämnar mängder av elektroniska spår genom att du exempelvis betalar med kort när du shoppar, går till frissan och tankar bilen efter jobbet.

Visst kan man se det här som något man inte behöver bry sig särskilt mycket om. Men om all registrering om oss och våra liv skulle hamna i orätta händer kan det orsaka mycket skada, oavsett om det handlar om en oseriös arbetsgivare, en bedragare, utpressare eller andra kriminella.

Har man otur kan man också få ett spionprogram installerat på sin dator och mobil. Det  kan ske genom att man får ett mejl som installerar programmet när man klickar på någon länk i mejlet. Men det kan också installeras direkt i datorn och mobilen, som innan en arbetsgivare lämnar utrustningen till sina anställda. Om dessa sedan använder en laptop med webb­kamera, kanske både på jobbet och hemma, så kan inte arbetsgivaren bara höra allt som sägs i närheten av datorn och mobilen, utan också se allt som händer i närheten av ”ögat” på laptopen.

Vill det sig riktigt illa kan din arbetsgivare alltså ha koll både på vad du gör och säger ända in i sov­rummet.

Tips: gör så här!

  • Använd en uppdaterad skyddsprogramvara mot virus och spionprogram på både dator och mobil.
  • Ha e-post hos en anonymiserande tjänst. Betrakta e-post, chatt och liknande som vykort och skriv inget känsligt.
  • Koppla inte upp dig mot surfzoner/fri wi-fi på stan. Om du ändå måste göra det – gör inget känsligt.
  • Välj starka lösenord, återanvänd dem inte och byt ibland. Lås dator och mobil med lösenord.
  • Logga ut ur tjänster som kräver inloggning (som Facebook) mellan varje användnings­tillfälle.
  • Klicka inte på bilagor eller länkar i okända mejl. Mata aldrig in inloggningsuppgifter, kortnummer, lösenord eller liknande på uppmaning i ett mejl.
  • Surfa via en anonymiserande tjänst.
  • Betala med kontanter.
  • Ha ett anonymt kontantkort i din privata mobil i stället för abonnemang.
  • Tänk på att en kasserad dator eller mobil innehåller mängder med känslig information, som sannolikt kan fås fram även om apparaten är trasig.
     
Per Ström
Anita Täpp
Anita Täpp
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Inlåsning kan leda till depression

    En fjärdedel av anställda riskerar att inte kunna byta jobb den dag de vill. En sådan känsla av inlåsning kan leda till sämre hälsa och till och med depression, visar ny forskning.

  • Läs även...

    Partierna om: Den svenska partsmodellen

    Kollega har gjort en sammanställning av Unionens viktigaste arbetsmarknadsfrågor till de åtta största partierna inför valet den 9 september.

  • Läs även...

    Kaotisk sommar på SAS

    De SAS-anställa går på knäna efter sommarens flygkaos med mängder av inställda avgångar. Men i media går anställda ut och berättar att de inte vågar föra fram kritik mot bolaget – inte ens internt – eftersom de fruktar repressalier.

  • Läs även...

    Här är det enda som hjälper mot utbrändhet

    Möjlighet att bestämma över sitt eget arbete och socialt stöd är viktigt på en arbetsplats. Men inte nog för att förhindra utbrändhet. För det krävs sänkta krav i jobbet.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Nätmissarna som kan kosta dig jobbet

    Vad du än gör – prata inte illa om företaget eller chefen i sociala medier. Då lär det bli svårt att få nytt jobb framöver. Även alltför lättklädda bilder kan ställa till det.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.