Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Här är jobben där pappor tar ansvar

Det är fortfarande kvinnorna som tar ut största delen av föräldraledigheten efter att de fått barn. Men män i några yrkesgrupper tar ett kliv framåt. Kemister, fysiker och civilingenjörer tar ut fler dagar än genomsnittsmannen.
Lina Björk Publicerad 12 maj 2016, kl 14:45
Colourbox
Manliga kemister och civilingenjörer tar ut fler föräldradagar än genomsnittsmannen. Colourbox

Hur mycket föräldrar väljer att vara hemma med sina barn de två första åren skiljer sig åt i olika yrken, visar statistik från Försäkringskassan. Arbeten som kräver högre utbildning, som till exempel kemister, arkitekter och civilingenjörer är den kategori där man delar mest lika på föräldradagarna. Bland par där båda föräldrarna är akademiker är uttaget mest jämställt, 36 procent delar lika på dagarna, jämfört med 14 procent bland alla par.

Även män i kvinnodominerade yrken tar ut fler föräldrapenningsdagar än genomsnittet. Socialsekreterare, sjuksköterskor och tandhygienister tar alla ut över hundra dagar. Medan män i mansdominerande yrken som maskin- och motorreparatörer, militärer och grovarbetare bara tar ut runt 60 dagar av föräldraledigheten. Alltså färre dagar än de som är reserverade för pappan.

Bland ledningsgrupperna finns de män som tar ut minst antal dagar. Män som jobbar som verkställande direktörer och verksamhetschefer har i snitt tagit ut 35 dagars föräldraledighet. Men 46 procent av dem har tagit ut mindre än fem dagar, innan barnet fyllt två år.

Så ser det ut

Yrken där män tar ut flest föräldrapenningsdagar:

  • Arkivarier, bibliotekarier: 137
  • Psykologer, socialsekreterare: 125
  • Administratörer i intresseorganisationer: 117
  •  Fysiker, Kemister: 111
  • Samhälls- och språkvetare: 111
  • Sjuksköterskor: 110
  • Administratörer i offentlig förvaltning: 108
  • Civilingenjörer, arkitekter: 107
  • Tandhygienister: 107
  • Specialister inom biologi: 107


Yrken där män tar ut minst antal föräldrapenningsdagar:

  • Verkställande direktörer, verksamhetschefer: 35
  • Möbelsnickare: 41
  • Skogsbrukare: 41
  • Växt- och djuruppfödare: 41
  • Slaktare, bagare: 41
  • Maskinförare: 46
  • Städare: 48
  • Frisörer: 51
  • Servicepersonal: 51
  • Processoperatörer: 53
Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström