Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Här får du jobba när du vill

Det finns inget självändamål med att jobba 9–17. Det viktiga är att man når resultat – inte när det sker. Det insåg man på Invise. Här bestämmer du själv när du vill arbeta.
Niklas Hallstedt Publicerad 15 november 2017, kl 10:54
Fredrik Stehn
Fredrik Stehn

När vi träffar bolagets vd och medgrundare Camilla Agardh på kontoret i Stockholm är hon tydlig med att fria arbetstider är bra affärsmässigt samtidigt som det ger medarbetarna möjlighet att själva planera sin tid och därmed må bättre.

– Det går ofta hand i hand. Mår våra medarbetare bra och jobbar när de är som effektivast når också bolaget bättre resultat. Det här handlar inte om att vi ska vara nya och sköna, utan det finns ett tydligt syfte.

När Camilla Agardh var ny som chef kände hon sig tvungen att säga till om någon kom sent på morgonen, men det var inte en roll hon kände sig bekväm med. Själv kunde hon ju komma och gå som det passade henne, varför skulle inte de anställda kunna göra på samma sätt?

Det var inte ett helt självklart steg. Som chef skulle hon tvingas släppa på kontrollen. Om inte de anställda var på kontoret vissa bestämda tider – hur skulle hon veta att de arbetade?

På Invise började man försiktigt: alla var tvungna att vara på plats mellan klockan 10 och 14. I övrigt var det fritt, så länge man jobbade sina 40 timmar i veckan. Resultatet blev så pass lyckat att de redan efter några månader gick vidare och släppte hela veckan fri.

I dag kan de anställda jobba när och var de vill. Fast måndagsmötet bör alla vara med på. Och det finns även andra realiteter man måste anpassa sig till: kunderna finns i allmänhet på plats dagtid och kollegor kan ha önskemål om mötestider. Och, kanske viktigast av allt, deadlines måste hållas.

Säljaren Marcus Lindgren, som har varit på Invise i ett halvår, ser bara fördelar när han jämför med sitt tidigare jobb.

– Där fanns inte samma flexibilitet. Jag kunde ha varit på affärsresa i Asien och kommit hem på kvällen, dagen efter var jag tvungen att vara på kontoret klockan nio eftersom det var så det skulle vara.

Han ser även en annan poäng med arbetstiderna.

– Man måste lita på varandra. Det går inte att titta snett på kollegor som går hem tidigt på eftermiddagen. Det främjar öppenheten, vi växer som människor, säger Marcus Lindgren.

Teoretiskt går det att jobba stenhårt två dygn i sträck och ta ledigt resten av veckan. Det är dock inget som företaget rekommenderar, och inte heller något som någon anställd gör. Däremot finns det anställda som ibland föredrar att jobba nattetid eller några timmar på helgen.

De allra flesta jobbar dock ganska ”vanliga” tider, men anpassar det till personliga önskemål, och väljer att i första hand sitta på kontoret.

Man måste lita på varandra – Det främjar öppenheten, vi växer som människor

Somliga kommer tidigt. Elias Holm, marketing automation specialist, är nyligen tillbaka från föräldraledigheten. Som småbarnsförälder passar systemet honom perfekt. Han kommer till jobbet redan klockan sju på morgonen och kan därmed hämta tidigare på dagis. Kör det ihop sig med bvc-besök och annat kan han lämna jobbet tidigare utan att känna stress för att han måste tillbaka.

– De flesta jobb har ju något slags flextid, men här behöver man inte rapportera i något system när man går och kommer. Det är lite mer frihet under ansvar, man blir betraktad som vuxen.

Andra väljer att börja lite senare än normalt och i stället sitta kvar på kvällen när de andra gått hem. Sanna Everskog Lund, som även hon jobbar med marketing automation, tillhör de morgontrötta. Ofta dyker hon upp vid tiotiden, ibland blir det först efter lunch.

– På mitt förra jobb började jag klockan åtta på morgonen och var ineffektiv i en och en halv timme. Här är jag effektiv redan från början. En del av mitt jobb är dessutom att vara kreativ, och kreativiteten kommer oftast på kvällen. Då är det skönt att sitta här när kollegorna har gått hem och kunderna slutat ringa.

En annan sak som är bra med fria arbetstider är att hon aldrig behöver kolla med chefen om hon behöver springa ut på ärenden.

– Jag har aldrig varit på en arbetsplats där man litar så mycket på de anställda, man känner sig inte övervakad. Det höjer motivationen.

Nu har det gått tre år sedan fria arbetstider infördes och vd:n Camilla Agardh ser enbart fördelar. Invise har fått nöjdare anställda som presterar bättre. Systemet främjar hälsa och arbetsglädje, något som i sin tur ökar produktiviteten.

– Vi har förståelse för att människor fungerar på olika sätt och att man presterar olika bra vid olika tider på dygnet. Och vi har en förståelse för att jobbet inte är allt i livet. Vi tycker inte att man ska behöva komma hem helt slut. Vi tycker tvärtom att man ska komma hit och få energi som man kan ta med sig hem.

Invise har omkring 25 anställda, men är i stadig tillväxt. Men även om företaget skulle ha 500 anställda skulle arbetssättet med fria arbetstider fungera, anser Camilla Agardh.

– Ja, om ledarskapet är rätt och varje person vet vad som förväntas. Det viktiga är att man som ledare inte kontrollerar för mycket – det dödar kreativiteten och motivationen.

Det finns ytterligare en positiv effekt av arbetstidssystemet. Det har fått fler att söka sig till Invise, intygar Fredrik Fernström, som är medgrundare till bolaget.

– Men det är ingen pr-grej för oss, det primära är att folk ska må bra och få förutsättningar att göra ett bättre jobb. Men det är klart att det finns ett signalvärde i att vi har fria arbetstider, det säger något om oss som företag. Jag vill tro att vårt synsätt på vad arbete innebär skiljer sig från många andras, vi jobbar här tillsammans för att vi brinner för det vi gör. Det kan låta klyschigt, men passion kan inte regleras inom ramarna för arbetstider.

TVÅ ANDRA ARBETSTIDSFORMER

FASTA ARBETSTIDER
Extra betalning i form av till exempel övertid, jourtid och beredskap regleras i kollektivavtal. Finns inte kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om ersättning.

FLEXTID
Du kan välja hur du vill förlägga din arbetstid i början och slutet av arbetsdagen, inom en viss tidsram. Det kan exempelvis vara mellan klockan 7 och 9 samt klockan 16 och 18. Flextid kan inte användas för att ersätta övertid.

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.