Annons
  • En webbapp som håller koll på stressnivån och som hjälper en att hitta metoder för att tagga ner – det hoppas Marie Åsberg att hon och hennes forskarteam snart har fått fram. Foto: Thron Ullberg

Har utmattningssyndrom blivit en folksjukdom?

Publicerad 27 april 2017, kl 06:30

Hon är nestorn inom svensk stressforskning och var den som myntade begreppet utmattningssyndrom. Professor Marie Åsberg vill att fler ska förstå sambandet mellan arbetsmiljö och psykisk ohälsa – och att drabbade ska få rätt diagnos.

Även okärt barn har många namn. Det surrar runt en massa olika benämningar på det som de flesta av oss kallar att gå in i väggen eller utbrändhet, det vill säga kronisk stress som gör oss sjuka.

Något som inte bara skapar förvirring utan också kan göra att det finns risk för felbehandling. Vilket i sin tur kan förvärra symtomen och göra det svårare att komma igen.

Det menar Marie Åsberg, psykiatriker och professor och den som i början av 2000-talet myntade begreppet utmattningssyndrom.

Är det typiskt för vår tid?
– Nej, likande problem har funnits sedan mitten av 1800-talet. Då kallades det neurasteni och drabbades mest män. En stor anledning till dåtidens utmattning var att glödlampan hade uppfunnits. Med den kom ett billigt och effektivt sätt att lysa upp natten. Det innebar att arbetstiden kunde förläggas dygnet runt, vilket gjorde människor stressade och sjuka.

– Det vi i dag kallar utmattningssyndrom har dykt upp under många olika namn. På 1960-talet myntades begreppet ”burnout”, av den amerikanska psykologiprofessorn Christina Maslach. När många svenskar kollapsade av stress i slutet av 90-talet och början av 2000-talet kallades tillståndet för utbrändhet. Nu säger vi utmattningssyndrom.

Vad låg egentligen bakom den utmattningsepidemi som drabbade oss svenskar i slutet av 90-talet?
– Finanskrisen utlöste stora neddragningar i arbetslivet som gjorde att de som fanns kvar fick mer att göra. De som drabbades den här gången var yngre, ofta runt 35–45 år. Många var kvinnor.

Är vi lika stressade i dag?
– Ja, organisationerna blir alltmer slimmade och är inte anpassade till människors förutsättningar. Det skapar en orimlig arbetsbörda. Kronisk stress har ett långsamt förlopp. Det tar cirka fem år att utveckla utmattningssyndrom, vilket sedan kan avläsas i sjukskrivningsstatistiken. Många gånger biter vi ihop och tänker att bara vi skärper oss ska det bli bättre. Till slut händer det något, kanske att en gammal mamma bryter benet eller att barn strular, som gör att man inte orkar längre.

Organisationerna blir alltmer slimmade – det skapar en orimlig arbetsbörda

Vilka är de största myterna kring utmattning?
– Att bli sjuk och få utmattningssyndrom är inget pjosk. Det kan leda till förändringar i hjärnan. Däremot behöver inte hjärnskadorna vara bestående.

– Tidigare trodde vi att utmattning och depression var samma sak. Så är det inte, även om det förekommer att en utmattad person också är deprimerad. Detta är viktigt, eftersom det kan leda till biverkningar och förvärrade symtom om en utmattad person får fel medicin.

Finns det vissa personlighetstyper som i högre grad än andra riskerar att bli utmattade?
– Så kallade maskrosbarn, personer som har haft det svårt under barndomen men klarat sig bra ändå, är överrepresenterade i statistiken. Kanske är de vana att tåla mycket belastning redan från barndomen och känner inte igen stressignalerna lika bra som andra.

– Generellt sett är de som blir utmattade ofta ambitiösa och driftiga personer som vill göra bra ifrån sig. Det är vanligt att de uppfattar sig själva som stresståliga och har attityden att ingenting är omöjligt. I högriskzonen ligger även de som har sin självkänsla och identitet kraftigt förknippad med arbetet.

– Mellanchefer är också mer utsatta. Ofta befordras någon duktig människa utan att få någon utbildning samtidigt som deras stödgrupp av kollegor försvinner när de blir chefer.

Utbränd på olika sätt - läs mer om de olika diagnoserna och hur de behandlas.

Gertrud Dahlberg
[email protected]

3 SÄTT ATT SKYDDA DIG

Här är de mest effektiva sätten att förebygga skadlig stress:

  • Motion. En halvtimmes rask daglig promenad kan räcka.
  • Ett starkt socialt nätverk. Sök dig till människor som förstår och är stöttande.
  • Tid för återhämtning. Se till att du får sömn och avkoppling.
Lediga jobb
  • Läs även...

    Dina barn jobbar inte här!

    Kollegan som pratar om sina fantastiska eller odrägliga barn. Inte på en (1) fikapaus, utan på nio av tio. Har du svårt att stå ut med snacket eller håller du på att dö av uttråkning? Då ska du läsa det här.

  • Läs även...

    Unionen: Ändra karensdagen

    Sju av tio jobbar trots att de är sjuka. Ofta på grund av stress och rädsla att inte hinna med arbetsuppgifterna. Men en annan viktig orsak är att många inte har råd med karensdagen. Unionen vill därför hitta alternativ till karensdagen.

  • Läs även...

    "Jag kunde varken äta eller duscha själv"

    Tomas Strand är superkarriäristen som blev utbränd och bokstavligen låg hopkrupen hemma i pojkrummet i fyra år. Vägen tillbaka var lång. I dag varvar han intensivt jobb med intensiv vila för att inte åka dit igen.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.