Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Hemjobb skapar arbetsglädje för chefer

Chefer i Norden trivs bättre på sina jobb än chefer i andra delar av Europa. En anledning är möjligheterna att arbeta flexibelt.
Niklas Hallstedt Publicerad 3 juni 2016, kl 12:44
Colourbox
Många uppskattar att jobba hemifrån.. Colourbox

I undersökningen, gjord av analysföretaget IDC, har 1 352 HR- och linjechefer från 16 länder i Europa tillfrågats bland annat om möjligheterna att jobba flexibelt och mobilt, och om deras arbetsglädje.

Det visade sig att Norden i många fall kommit längre än övriga Europa vad gäller acceptans för att jobba hemifrån, tillgång till IT-system för detta och möjlighet att jobba flextid. Dessa faktorer har också, enligt undersökningen, en klar påverkan på engagemanget i arbetet.

Inte överraskande är det en större andel chefer i Norden (88 procent) än i övriga Europa (71 procent) som är stolta över sina arbetsplatser och skulle vara villiga att rekommendera dem för andra. Sämst till bland de undersökta länderna ligger Italien, där motsvarande siffra hamnar under 60 procent.

Undersökningen visar även att samarbete mellan anställda har en direkt påverkan på hur det går för företaget. Trots att de nordiska företagen ligger ganska väl till även i denna statistik finns utrymme för förbättringar, konstaterar IDC.

Digitalisering

Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb

Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Noa Söderberg Publicerad 21 mars 2024, kl 06:01
Illustration av en person som använder AI-teknologi på sin bärbara dator.
Är ditt yrke hotat av AI? En ny studie av forskare vid Örebro universitet påvisar vilka jobb som kan vara mest utsatta för den snabbt växande teknologin. Foto: Shutterstock.

Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.

Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:

  1. Statistiker
  2. Matematiker och aktuarie
  3. Författare och skribent
  4. Mjukvaru- och systemutvecklare
  5. Spel- och digitala medier-utvecklare
  6. Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
  7. Ekonomiassistent
  8. GIS- och kartingenjör
  9. Systemadministratör

Fler saker påverkar effekterna av AI

Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.

I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.

Förändringar och framtidsutsikter

På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.