Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hjälporganisationer trotsar coronaviruset

De som jobbar inom landets många hjälporganisationer är vana att hantera kriser och stötta människor i nöd. Men coronavirusets framfart har ställt dem inför helt nya utmaningar.
Lina Björk Publicerad 29 maj 2020, kl 14:57
Johan Bävman, Fredrik Stehn
Coronapandemin har gjort att Röda Korset fått styra om mycket av sitt arbete för att kunna göra nytta där de bäst behövs, enligt verksamhetsutvecklare Anders Sjöstrand. Föreningen Hela Människan har pausat all gruppverksamhet, men delar fortfarande ut matlådor. Johan Bävman, Fredrik Stehn

För fem år sedan bevittnade världen hur hundratusentals människor reste i överlastade gummibåtar på Medelhavet för att sedan, ofta till fots, fortsätta genom Europa. Det var scener som inte hade bevittnats sedan andra världskriget.

På Malmö Centralstation stod Anders Sjöstrand, verksamhetsutvecklare på Röda Korset, och såg hur tåg efter tåg rullade in med rädda och trötta människor. Sammanlagt sökte drygt 160 000 människor asyl i Sverige och många anställda och volontärer jobbade hårt med knapphändiga resurser.

– Vi var alltid två stycken på plats, från tidigt på morgonen till sent på kvällen. Människor från hela världen kände igen vår logga – det ingav nog en slags trygghet. Eftersom sådant arbete aldrig riktigt tar slut handlar mycket för oss om att schemalägga och planera så att vi kan få återhämtning, säger Anders Sjöstrand.

Civilsamhället – ideella föreningar och hjälporganisationer – har en betydelsefull roll i att samla människor i orostider. Men covid-19 skiljer sig från andra händelser. Med ett virus som riskerar att spridas när personer träffas är det många verksamheter som har stängt ner, vilket påverkar både de anställda och den grupp föreningen är till för.

Enligt en undersökning från intresseorganisationen Forum uppger 96 procent av de tillfrågade föreningarna att deras aktiviteter påverkats av coronaviruset. Och sex av tio uppger att deras ekonomi har blivit sämre och att de är oroliga för hur de bidrag de har fått för sin verksamhet påverkas när de inte kan fullfölja aktiviteterna.

– Vi är i en omställningstid. Civilsamhället har mycket att bidra med och intresset för att engagera sig är stort, säger Patrik Schröder, ordförande för Forum.

– Samtidigt råder en försiktighet att inte sprida smitta vidare. Många av våra föreningar har dessutom volontärer som är över 70 år och då är det svårt att hålla igång. Vi måste också ta vårt ansvar kring människors hälsa.

Bland de anställda inom civilsamhället finns en oro både kring hur verksamheten ska hållas levande och kring farhågor att jobb kommer att försvinna, vilket skulle få stora konsekvenser. I en rapport från branschorganisationen Giva, räknar man i år med 475 miljoner kronor i minskade intäkter från allmänheten, näringslivet, organisationer och stiftelser. Det är en minskning med fem procent jämfört med föregående år. Man förutspår också att nedgången kan bli ännu större kommande år på grund av lågkonjunktur, börsfall och minskade utdelningar.

– För dem som jobbar med bössinsamlingar på stan är oron som störst, eftersom inga människor är ute. I sämre tider ligger det heller inte långt borta att ge mindre och då minskar resurserna för verksamheterna. Det får direkta konsekvenser för exempelvis Stadsmissionen som ger människor mat och tak över huvudet. Föreningar som är offentligt finansierade har det lättare då de kommer att kunna betala ut löner under året, säger Patrik Schröder.

En delvis offentligt finansierad verksamhet är Röda Korset. Till vardags ser de till att människor hamnar rätt på sjukhus och är samtalsstöd för oroliga patienter. Organisationen kan nu i coronatider komma att få utökade uppgifter, till exempel att avlasta sjukvården med hjälp i informationskampanjer och samordning.

– Det påminner om det jobb som vi gjorde under mässlingsinsatserna på Sahlgrenska 2018. Då avlastade volontärer sjukhuset genom att hänvisa patienter åt ett eller annat håll beroende på om de var vaccinerade eller inte, vilket gjorde att sjukhuspersonal inte behövde syssla med det. Men skulle sjukvården inte kunna garantera säkerheten vid smittspridning får vi ta ett kliv tillbaka och hitta andra sätt att hjälpa till, säger Anders Sjöstrand.

I gemenskap är en samverkan mellan Föreningen Ny gemenskap, Hela Människan i Stockholms län, Frälsningsarmén och ett antal församlingar, som arbetar tillsammans med socialt arbete för människor i utsatta livssituationer genom att erbjuda frukost, lunch och gemenskap.

I coronatider har gruppverksamheterna pausats, men då man är många arrangörer kunde man snabbt ställa om och dela ut frukost- och lunchpaket utomhus i stället.

Elisabeth Svedin är 68 år och har jobbat som volontär i 50 år på Ny gemenskap. Hon är inte rädd för att bli smittad, men vidtar de försiktighetsåtgärder som rekommenderas.

– På ett sätt har vår verksamhet alltid varit behovsstyrd och vi har fått ställa om beroende på vad som hänt runt om i världen. Men vi stänger inte igen utan tänker: hur löser vi det? I maj ska vi till exempel ha en konstgrupp – då får vi sitta ute i parken och hålla coronaavstånd, säger Elisabeth Svedin.


Anställda på Hela Människan gör i ordning pch packar matlådor. Bild: Fredrik Stehn

En annan kreativ lösning är att kören ”Gatans Röster” nu även har sina övningar digitalt.

– För många handlar körgemenskapen om att man kan hålla sig nykter, så det har varit viktigt att hålla igång, säger Anette Kyhlström, diakon på Hela Människan i Stockholms län och ledare för kören.

I Forums rapport svarar organisationerna att de ser ett tydligt bortfall av volontärer jämfört med tidigare. 73 procent uppger att färre volontärer deltar i deras verksamheter sedan coronavirusets utbrott. Samtidigt svarar en av fyra att behovet av volontärer är större nu än tidigare.

En frivilligorganisation som aldrig har haft svårt att hitta människor som vill hjälpa till är Blå Stjärnan, som är en förstärkningsresurs som tar hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer. Nu kan det till exempel bli aktuellt om bönderna på en gård insjuknar och djuren står utan omvårdnad.

– Vi får mycket frågor från människor som undrar vad de ska göra med sina djur om de blir sjuka, säger Eva Ladberg, utbildningskonsulent på Blå Stjärnan.

– Överlag är våra medlemmar väldigt engagerade och dessutom kunniga inom smittskydd – samtidigt tar vi inga risker. Oavsett om det handlar om att vaccinera för mjältbrand eller hjälpa till med mjölkning i influensatider går hälsan först.

Majoriteten av Sveriges organisationer och föreningar är i behov av stödåtgärder för att kunna fortsätta med sin verksamhet. Det behövs dels ekonomiskt stöd, dels hjälp med omställningen till digitala arbetsformer. Möten mellan människor måste kunna fortsätta att ske, om än i andra former.

– Det man måste komma ihåg är att det finns enorma krafter i civilsamhället. Människor kan och vill hjälpa varandra. Vi ser att man är otroligt innovativa nu och hittar lösningar. Det råder ett tufft läge och det kommer att ta ett tag att ställa om, men vi kommer att nå dit, säger Patrik Schröder från Forum.

Läs mer:

Enkät med anställda på hjälporganisationer om oro över att bli smittade och vilka åtgärder de vidtagit för att undvika smittan.

Unionens utredare Shadé Jalali berättar om den nya situationen och vad man bör tänka på.

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.

Arbetsmiljö

Skanska stänger kontor under Eurovision

Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
– Om det skulle hända något är det bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.
David Österberg Publicerad 7 maj 2024, kl 11:32
Oro inför Eurovision. Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans. Foto: Johan Nilsson/TT.

Eurovision-veckan har dragit i gång i Malmö. För eurovisionfans och malmöbor väntar sång och dans i Eurovision village innan veckan avslutas på Malmö arena till helgen. Totalt räknar arrangörerna med att 100 000 personer på olika sätt deltar i evenemanget.

Men mot arrangemanget finns flera säkerhetshot. Bland dem finns risken för terrorattentat och urartade demonstrationer mot att Israel deltar i Eurovision. Det förhöjda säkerhetsläget har lett till att delar av Malmö har spärrats av och flera kontor i närheten av Malmö arena håller stängt under veckan. Ett av dem är byggbolaget Skanskas.

– Anledningen är dels risken för att något inträffar, dels att det är omständligt att ta sig dit. Om det händer något är det ju bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.

Parkeringshus nära arenan har spärrats av

Han tror inte att det stängda kontoret ger medlemmarna några större problem.

– Efter pandemin är vi ju vana vid att arbeta på distans. Men är det så att man verkligen behöver arbeta från kontoret så får man det, men det är nog ingen intresserad av, för det är väldigt besvärligt att ta sig dit nu. De har bland annat stängt det stora parkeringshuset där vi har fasta platser under veckan. Det är också krångligt att gå ut och äta lunch i området.

Skanska har flera kontor i Skåne, men medarbetarna samlas ofta på det största kontoret i Malmö.

– Men de flesta av oss lät bli att åka dit redan förra veckan. Då började avspärrningarna märkas och polisen gjorde ronderingar med bombhundar.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)