Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

H&M och Telia tillbaka på kontoret

Att ta sig till och från jobbet och komma tillbaka till kollegorna och kontoret är en oro för många anställda, även om coronautbrotten minskar dag för dag. På H&M kommer medarbetarna in en gång i veckan medan man på Telia överväger munskydd.
Lina Björk Publicerad 2 september 2020, kl 07:45
Fredrik Sandberg / TT, Jessica Gow / TT
Både H&M och Telia låter anställda i viss mån och med vissa restriktioner komma tillbaka till bolagens huvudkontor. Fredrik Sandberg / TT, Jessica Gow / TT

När löven börjar gulna och semestern tagit slut är det många av de anställda på klädkedjan H&M som har vant sig vid att jobba hemifrån.

Unionens klubbordförande Robin Olofsson har varit inne på kontoret ett fåtal gånger sedan i mars, men nu har företaget tagit beslut om att max 20 procent av personalstyrkan får vara på plats samtidigt under hösten.

– Olika avdelningar har löst det på olika sätt. Mitt team har exempelvis bestämt att vi ses på tisdagar, andra har jobbat med rullande närvaro då det varit viktigt att någon alltid är på plats. På kontoret har vi glesat ut sittplatserna för att hålla distansen, säger Robin Olofsson.

Redan tidigt fick de anställda möjlighet att beställa hem skärm, mus och tangentbord för att underlätta hemarbetet. Inför hösten diskuterar klubben och arbetsgivaren hur utlåning av mer ergonomiska hjälpmedel och möbler kan gå till.

– Vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och det lutar åt att vi åtminstone jobbar hemifrån till årets slut. När det är så pass lång tid är det också rimligt att man får en mer bekväm plats att jobba från och det planerar vi för nu.

Även om hemarbetet gått bra för de flesta har våren och sommaren varit tuff för de anställda på företaget. Man har genomfört en omorganisation vilket inneburit att 350 anställda fått sluta och många har fått nya kollegor och ny chef.

Men trots att krav på social distans gör att Robin Olofsson inte träffar sina kollegor så mycket ansikte mot ansikte tycker han att det fackliga arbetet har rullat på i vanlig ordning. Med 2 500 medlemmar i klubben skedde de flesta kontakter via telefon och mejl tidigare också.

– Eftersom vi har så många medlemmar kunde jag inte namnet på alla innan det här heller. Jag gör samma jobb på hemmakontoret som då jag sitter inne på företaget. Det jag kan sakna är att mötas vid rehabmöten eller ärenden som är lite tuffa och där medlemmen behöver stöd. Det har vi fått lösa med Skype och Teams nu.

Upplever du att det finns en oro från personalen att komma tillbaka till kontoret?
– Nej, jag tror att de anställda känner en trygghet att veta vad som gäller och att vi har gjort en planering som sträcker sig året ut.

Telia diskuterar munskydd

På teleoperatören Telia har Unionenklubben precis fått tillbaka svaren på den medlemsenkät som nyligen skickades ut och som är en uppföljning på en tidigare enkät som gick ut innan sommaren.

Hur har då de anställda mått under tiden som coronapandemin pågått? Svaret är både bra och dåligt. I det stora hela har arbetsbelastningen varken ökat eller minskat under tiden de anställda jobbat hemma och många har tagit sig tid att ta en promenad och få frisk luft under dagen. Däremot finns indikationer på att många hoppar över lunchen och glömmer att ta småraster.

– Underlaget är inte fullständigt ännu men vi har fått en hint om vad som fungerat bra och mindre bra. Tekniken har inte varit något bekymmer tack vare de tekniska hjälpmedel vi har, vi kan kommunicera och dela underlag på samma sätt som när vi är på plats. Många av våra kollegor har redan i dag chefer och medarbetare på andra orter och i andra länder, men för oss som är vana att ha kollegan nära har den sociala distansen varit en utmaning. Särskilt när det finns behov av att sitta ner med medarbetare i svåra situationer, säger Helene Bohné Strauss, huvudskyddsombud på Telia.

Redan i våras öppnade Telia upp för en långsam återgång till arbetsplatsens lokaler. Alla anställda fick då genomgå en utbildning om hur man bäst undviker smittspridning. I augusti tog företaget beslut om att även erbjuda dem som inte har samhällskritiska funktioner att jobba från kontoret i den mån det var möjligt. Och nu börjar man se en ökad aktivitet.

Läs mer: Anställda på Telia återgår till kontoret

– Vi ser att det börjar röra sig efter semesteruppehållet. I dag är kontoret rustat för 50 procents beläggning med hänsyn till rekommendationerna. Vi har sedan i våras planerat utifrån flera olika scenarier, men vi ser också i svaren från enkäten vi skickade ut att det finns höga förväntningar hos medlemmarna att distansarbete ska bli mer accepterat och det känns som att arbetsgivaren har hörsammat det.

Klubben och arbetsgivaren har även diskuterat munskydd och andra åtgärder som skulle kunna underlätta social distansering och minska oron hos de anställda.

– Det pågår diskussioner om munskydd men i dagsläget följer vi de rekommendationer som finns. Många hade inledningsvis en stark oro för att smittas av virus till och från jobbet och på kontoret, och den oron måste vi ta på allvar även om vi bedömer att det gjorts många bra åtgärder för att minimera att det händer, säger Helene Bohné Strauss.

Foto (Robin Olofsson): Samuel Unéus

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först