Annons
Annons
  • Varken Spotfy, Google, Amazon Web Services eller Facebook har kollektivavtal. Foto: Patrick Semansky, Virgina Mayo, Reed Saxon, Richard Drew / AP Photo / TT

Höga löner men få kollektivavtal i techbranschen

Publicerad 18 december 2019, kl 16:44

Kampen om talangfulla medarbetare driver upp lönerna i den svenska techbranschen. Men majoriteten av jättarna på topplistan väljer fortfarande bort kollektivavtal.

Det råder kompetensbrist inom IT-branschen. För att locka till sig nya medarbetare konkurrerar techbolagen med höga löner. En färsk sammanställning som Di Digital gjort visar att det är de amerikanska jättarna Facebook, Google, Amazon Web Services och Microsoft som leder löneligan.

Samtliga med undantag för Microsoft saknar dock kollektivavtal. Orsakerna till det varierar.

– Kunskapen om hur svenska modellen fungerar och vad ett kollektivavtal innebär är låg hos arbetsgivarna. I vissa fall är det ett ideologiskt ställningstagande där ägaren säger rakt ut att man väljer bort kollektivavtal för att de anställda inte ska åtnjuta rättigheter så som medbestämmande och rätt att ha en arbetstagarrepresentant i bolagsstyrelsen, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.

Utmärkande för IT-branschen är att det finns en stor mängd små företag med upp till 150 anställda. Ofta är bolagen från början startups som gått väldigt bra, expanderat och sedan inte hunnit med arbetsrätten i samma takt som antalet anställda vuxit.

– Det finns en föreställning om att kollektivavtal skulle vara hämmande för individuella lösningar, men det är snarare tvärtom. Avtalet ger ett grundregelverk att förhålla sig till men öppnar också upp för lokala och individuella överenskommelser. Arbetsgivaren behöver då inte reglera anställningsvillkor med varje enskild individ. Ersättningar för övertidsarbete, föräldralön och semester finns redan på plats och behöver inte uppfinnas igen, säger Ia Hamn.

– För arbetsgivaren finns också mycket att vinna genom att man samverkar förändringar och köper sig fredsplikt.

De höga lönerna säger inte så mycket om arbetsvillkoren i övrigt på teknikjättarna. Däremot säger de någonting om branschen och efterfrågan på de specifika kompetenser som gäller just nu.

– Det råder enorm kompetensbrist inom IT. Men lönen i sig säger ingenting om de övriga förmåner du har, om du får ersättning för att arbeta övertid, beredskap, jour eller för restid. Kollektivavtalet kan tjäna som en kvalitetsstämpel som visar att arbetsgivaren tillämpar schysta villkor. Det vi har sett de senaste åren är att företag har börjat lyfta fram kollektivavtalet som en förmån vid rekryteringsprocesser och liknande.

Unionen jobbar för att få fler företag i branschen att teckna avtal.

– Vi kommunicerar med våra medlemmar och företagen om avtalets betydelse. Det bästa sättet för oss att teckna avtal är om företaget går med i en arbetsgivarorganisation för då får de stöd, hjälp och rådgivning och inflytande i avtalsrörelsen.

Google, som ligger tvåa i löneligan, saknar inte bara kollektivavtal. I slutet på november blev fyra ingenjörer på företaget av med jobben till följd av sitt fackliga arbete.

Läs mer: Google gör sig av med fackligt aktiva

Löneligan topp 10

Månadslön i snitt per anställd, kronor, 2018:

  • Yubico: 127 961
  • Google: 107 938
  • Facebook: 103 254
  • Amazon Web Services: 98 930
  • Microsoft: 91 089
  • King: 80 432
  • Mojang: 77 288
  • Bambora: 74 640
  • Neo Technology: 74 512
  • Spotify: 71 254
Lediga jobb
  • Läs även...

    Småföretag saknar digital kompetens

    Under pandemin har vi experimenterat med digital teknik och nya arbetssätt. Men när vi återvänder till kontoren finns risk att allt blir som vanligt igen. Det visar en ny rapport.

  • Läs även...

    Professor oroas över fortsatt distansarbete

    Att jobba hemifrån under lång tid leder till sämre arbetsmiljö och sämre produkter. Därför borde fler återvända till sina arbetsplatser, enligt Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi.

  • Läs även...

    Policy kan begränsa yttrandefriheten

    Googles anställda får, enligt en ny policy, inte förolämpa offentliga personer. Men de nya reglerna kan strida mot yttrandefriheten, enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.