Annons
Annons
  • Alla barn fick högre lön. Utom Frans, för han plugga dans. Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Högre studier = högre lön

Publicerad 17 februari 2020, kl 16:25

Det lönar sig att plugga – om du väljer rätt utbildning. Flertalet högre utbildningar är dock rätt lönsamma i längden, visar en ny rapport. Särskilt om du är kvinna – även om högutbildade män alltid tjänar mer.

Sverige brukar hamna i botten jämfört med många andra länder, när det granskas hur mycket man tjänar på att studera vidare efter gymnasiet. Men enligt en ny rapport från Utbildningskanslersämbetet, UKÄ, så finns det en positiv så kallad lönepremie för högre utbildning i Sverige. Hur stor premien är varierar ordentligt mellan olika utbildningar.

Mest valuta för studierna får du om du pluggar till läkare eller något inom bank, försäkring och finansiering. Ingenjörer av olika slag, jurister och folk som pluggat samhällsbyggnad och byggnadsverk får också en bra lönepremie. Likaså de som satsat på industriell ekonomi och organisation samt marknadsföring.

Läs mer: Framtidens jobb - och så hög lön får du

Väljer du däremot att studera något konstnärligt, som till exempel formgivning eller musik, dans och dramatik, kan du inte räkna med ett fett lönekonto. Samtliga är utbildningar som ger en negativ lönepremie, det vill säga, utbildning som ger sämre lön än om du struntat helt i att studera utan börjat jobba direkt efter gymnasiet. Det samma gäller om du satsar på en lantmästarexamen, på att plugga till förskolare, eller studerar filosofi och logik. 

Oavsett utbildningsnivå är det klart och tydligt alltid positivt ur lönesynpunkt att vara man, enligt rapporten. Och ju mer män tjänar desto större är skillnaden mellan könen. Ändå har kvinnor mer att vinna på att studera än män och får alltså större lönepremie efter högskoleexamen, visar rapporten. Orsaken tros vara att män kan få jobb i välbetalda branscher direkt efter gymnasiet, medan kvinnor som inte pluggar vidare ofta hamnar inom lägre betalda kvinnoyrken.

Läs mer: Kompetensbristen ett hot mot välfärden

Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    ”Snedrekryteringen går att påverka”

    Ellen Broström blev ingenjör för att hon var fascinerad av matematik, teknik och ledarskap. Jämställdheten inom yrket var inget som hon hade funderat över. Men väl på utbildningen reflekterade hon över att det var så många fler killar än tjejer.

  • Läs även...

    Ingenjör omskolar sig till lärare

    Det är aldrig för sent att omskola sig. Det menar Peter Ejdestig som var elektriker som blev brandman, som blev helikopterinstruktör, som blev civilingenjör. Och nu ska han sätta sig i skolbänken för att hamna bakom katedern. 

  • Läs även...

    "Bland ingenjörer i min ålder finns massa klimatförnekare"

    Redan i början av 90-talet hade Per Ribbing ett stort miljöintresse. Han var bland annat med och drog igång Ingenjörer för miljön. Men den riktiga ögonöppnaren kom först i samband med en jorden runt-resa några år senare.

  • Läs även...

    Här tjänar en ingenjör mest

    Lönen beror på var du jobbar, i alla fall om du är ingenjör. För en civilingenjör kan det handla om en skillnad på över 8 000 kronor mellan olika delar av landet. För en högskoleingenjör är den största löneskillnaden en tusenlapp mindre.

  • Läs även...

    Högutbildade drar upp lönerna på jobbet

    När utbildningsnivån på arbetsplatsen ökar påverkar det produktiviteten. Det i sin tur ger avtryck i lönekuvertet. Det visar en ny studie.

  • Läs även...

    Så påverkar pandemin din lön

    I år får löntagarna räkna med mindre pengar i plånboken. Men på lite längre sikt återhämtar sig ökningstakten – trots pandemins härjningar. Den bedömningen gör två experter som Kollega pratat med.

  • Läs även...

    Kompetensbristen ett hot mot välfärden

    Det råder stor brist på kompetens i Sverige – och problemet blir bara större. Redan i dag försvinner arbetstillfällen till andra länder, företagen har svårt att växa. Och några enkla lösningar finns inte.