Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Högre vinst med förebyggande arbetsmiljö

Företag som jobbar förebyggande med arbetsmiljö har fem gånger högre vinstmarginal än de som gör åtgärder först när ohälsan är ett faktum. Den slutsatsen drar företagshälsan Avonova efter en analys av de egna kundföretagen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Förebyggande arbetsmiljö- och hälsoarbete leder till högre vinst för företag. Colourbox

Undersökningen bygger på data från de 283 företag som har varit Avonovas största kunder under tiden 2012-2018.

Det visade sig att företag som till största delen riktade in sig på förebyggande åtgärder, som utbildningar i arbetsmiljöfrågor, att upptäcka tidiga signaler på ohälsa och att utveckla ledarskapet, hade en vinstmarginal på tio procent i snitt. Företag som i stället i första hand lade pengarna på behandling och rehabilitering hade en vinstmarginal på bara två procent.

Storleken har betydelse

Det gick också att se vissa skillnader mellan företagen. Småföretag, med två till tio anställda, arbetar mer förebyggande än större företag. Och företag inom tillverkningsindustrin arbetar oftare proaktivt med hälsa och arbetsmiljö. Offentlig sektor har däremot oftare ett fokus på behandling när problemen redan uppstått.

Robert Persson-Asplund, forskare och organisationskonsult på Avonova, blev överraskad av resultatet.

– Vi visste inte om det här tidigare. Däremot visste vi att på företag där man jobbar både proaktivt och reaktivt ger det effekter på de anställdas hälsa och på företagets resultat.

Resultatet, att vinstmarginalen är fem gånger större för företag som förebygger ohälsa, kanske man inte ska dra för stora växlar på, anser han.

– Utifrån mitt perspektiv är det viktiga att det proaktiva arbetet ger avkastning, inte att det ger fem gånger pengarna.

Ingen arbetsgivare kan dock enbart jobba proaktivt, den reaktiva delen behövs också, poängterar Robert Persson-Asplund.

– Men vårt råd är att man ska satsa in i ett proaktivt arbetsmiljöarbete. I offentlig sektor spenderas enorma pengar på ett reaktivt arbete. Här behöver man omfördela pengarna, genom mer proaktivt arbete skulle man kunna minska på behovet av reaktivt arbete.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.