Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Högt betyg till YH-skolan

Nio av tio studenter som tagit examen från Yrkeshögskolan hade sysselsättning ett år senare och så många som sju av tio hade börjat jobba redan innan examen. Det visar IFAU:s utvärdering.
Gabriella Westberg Publicerad 17 augusti 2015, kl 10:52
Brita Nordholm/TT
Kristoffer-Robin Lotze bygger ett vinställ kombinerat med datorförvaring och extra sittmöbel på KY-utbildningen i Compact Living Technology i Valdemarsvik, 2008. Brita Nordholm/TT

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har utvärderat arbetsmarknadsutfall och examensgrad för 40 297 studenter vid Yrkeshögskolan och Kvalificerad yrkesutbildning, mellan åren 2006 och 2010.

Rapporten visar att de flesta som går en YH-utbildning förbättrar sin situation på arbetsmarknaden jämfört med innan utbildningen, fler är sysselsatta och tjänar betydligt mer.

Ett år efter examen hade YH-eleverna ökat sina årsinkomster från i genomsnitt drygt 100 000 kronor per år till 250 000 kronor per år.

- Den stora inkomstökningen visar att studenterna tycks ha stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. Många bytte arbetsgivare, de arbetade mer och med bättre betalda jobb efter examen, säger Alexander Westerberg som är en av rapportförfattarna i en kommentar.

80 procent av de som fullföljer studierna går vidare till en ny arbetsgivare, medan avhoppare tenderar gå tillbaka till samma arbetsgivare som innan studierna. Avhoppare visar inte heller någon skillnad i inkomst och sysselsättningsgrad före och efter studierna. Enligt rapporten tycks de flesta som avbryter studierna innan examen hoppa av tidigt. Mellan 60-70 procent av YH-eleverna tar examen, beroende på ämnesområde, och 15-20 procent fullföljer studierna utan att ta examen.

I studien jämfördes också studenter som gått en yrkesutbildning med studenter som gått en högskoleutbildning inom samma ämnesområde. De som studerade på Yrkeshögskolan var generellt äldre, hade lägre betyg från grundskolan och kom från mindre studievana hem. Ändå kom YH-skolans elever snabbare ut i sysselsättning än de som gått en högskoleutbildning. En större andel av YH-eleverna hade dock i högre grad arbetslivserfarenhet innan utbildningen.

Efter fem år var skillnaderna borta, och båda grupperna visade samma sysselsättningsgrad. Dock tjänade då högskolestudenterna 15 000 kronor mer per år.

I studien har IFAU tittat på utfall från både den tidigare KY-utbildningen och YH-utbildningen, se ruta till höger.

KY/YH-utbildning

År 2009 beslutade riksdagen att inrätta yrkeshögskola för att samla eftergymnasiala yrkesutbildningar, YH,  som inte är högskoleutbildningar och som bygger på kunskap från arbetslivet. Där ingick då det som tidigare kallades kvalificerad yrkesutbildning, KY-utbildning.

YH-utbildningarna anpassas efter arbetslivets krav på kompetens vad gäller praktiska yrkeskunskaper och ska ha en högre arbetsmarknadsrelevans än till exempel högskoleutbildningar. Det vill säga, det ska finnas en befintlig efterfrågan på den kompetens utbildningarna ger.

Här kan du söka YH-utbildning.

Kompetensutveckling

Plugga med lön - Michael gick från jobb till skola

Michael Andersson hade inte suttit i skolbänken på över 30 år. Med hjälp av omställningsstudiestödet pluggar han affärsutveckling och är mer studiemotiverad än någonsin.
David Österberg Publicerad 12 februari 2024, kl 06:00
Tidigare Teamchefen Michael Andersson utanför en skola.
Michael Andersson, 56, pluggar affärsutveckling med omställningsstudiestödet: "Fantastiskt att få energikicken och stärka min kompetens". Foto: Helene Linsjö.

Senaste gången Michael Andersson gick på universitetet var han 24 år. Nu är han 56 och har villa, sambo och vuxna barn. I våras var han tjänstledig, först på deltid, sedan på heltid, för att plugga strategi, marknadsföring och affärsutveckling.

– Det var inte så svårt att gå från jobb till studier. Under pandemin jobbade jag mycket på distans, så det var lätt att fortsätta sitta hemma och jobba koncentrerat. Och jag är intresserad av ämnena, så jag var väldigt motiverad och fick energi av studierna.

Från tjänstledig till studier

Michael är team lead inom energikoncernen Uniper. Jobbet – som han beskriver som omväxlande och utmanande – innebär bland annat att förbereda bolagets styrelse inför beslutsärenden. Till sin hjälp har han en handfull kollegor med bred kunskap inom olika områden. Målsättningen med studierna är att ta sig vidare till en ny roll i arbetslivet – antingen hos sin nuvarande arbetsgivare eller hos en ny.

– Jag har haft min nuvarande roll i drygt fyra år, så det skulle vara jättespännande att få jobba i en annan i några år. Kanske kan jag kombinera min nuvarande roll med en halvtidstjänst inom affärsutveckling, säger han.

Stöd för kompetensutveckling

Regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att behålla eller stärka sin position på arbetsmarknaden. Det verkar särskilt gälla chefer. I en undersökning från omställningsorganisationen TRR svarade hälften av cheferna att de behöver utveckla sin kompetens för att svara mot framtidens behov. Bland övriga tjänstemän svarade en fjärdedel att de behöver kompetensutveckling.

– Vår undersökning visar att chefer i privat sektor ser att en framtidssäkrad kompetens är helt avgörande för en lyckad verksamhet. Vi genomgår just nu en period med en enorm teknikutveckling och digitalisering inom många branscher, det innebär att rätt förutsättningar för kompetensutveckling kommer bli allt viktigare framöver, säger Johan Lagerhäll, vd för TRR.

Plugga ett år med 80 procent av lönen

Michael Andersson. Foto: Helene Linsjö.

I oktober förra året infördes omställningsstudiestödet. Det innebär, något förenklat, att den som har jobbat minst åtta år och är mellan 27 och 62 år kan plugga upp till ett år på heltid. Bidraget är 80 procent av din tidigare lön upp till 20 572 kronor. I en del kollektivavtal finns dessutom kompletterande bidrag. Det går också att låna pengar. Hur mycket beror bland annat på hur mycket du har tjänat (se faktaruta).

För Michael Andersson betydde det nya omställningsstudiestödet mycket.

– Det är en jätteförmån. Jag har säkert tappat 100 000 kronor i inkomst under studierna, men det är ju ingenting i jämförelse med om jag hade tappat hela min inkomst. Att få den energikicken som jag har fått och att få göra det mot ersättning är fantastiskt. Det stärker förutsättningarna för att jag ska ha intressanta utmaningar hela vägen till pension, säger han.

TRR:s råd till chefer som funderar på att plugga

Erica Sundberg är operativ chef på TRR. Hennes råd till den med studiesug är att dels fundera på vilka erfarenheter och förmågor du har, dels på vad du tidigare har drömt om.

– Börja genom att ställa dig frågan ”var har jag min starkaste motivation och drivkraft?” Fundera sedan på vad du är extra nyfiken på och intresserad av som också kan stärka din framtida ställning, i din nuvarande roll eller i en ny.

För den som vill vässa sitt ledarskap finns mycket att välja bland, enligt Erica Sundberg.

– Det finns ett stort utbud av både kortare och längre ledarskapskurser och program, många som är anpassade för att kombinera med arbete. Ta gärna vara på möjligheten att ta del av rådgivning och vägledning genom din omställningsorganisation för att kartlägga vad som skulle vässa just dig.

Vilka råd ger TRR till chefer som funderar på att plugga?

– Samma råd som till alla, oavsett befattning – ständigt lärande och utveckling blir allt viktigare för att vara relevant i arbetslivet. Vi brukar prata om att både lära för rollen och lära för livet.

– De chefer som vi stöttar som är mellan jobb och söker nytt arbete uppmuntrar vi också att kompetensutveckla sig. Vi vet att det stärker cv:t och med all sannolikhet ökar attraktiviteten hos dem som rekryterar.

Ger rätt till tjänstledighet

Studier med omställningsstudiestöd ger rätt till tjänstledighet. Men som chef kan det ibland kännas obekvämt att kräva ledighet.

– Jag möttes inte av några sura miner. Men situationen var lite speciell eftersom jag koordinerar och driver min grupp och därför är det svårt att ersätta min roll. Jag fick själv fixa min ersättare och läste på halvtid första delen av våren, säger Michael Andersson.

Omställningsstudiestödet handläggs av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Där har köerna varit långa och många som har sökt stödet har inte fått besked förrän efter terminsstarten. I höstbudgeten fick myndigheten extra pengar för att korta handläggningstiden.

För Michael Andersson fortsätter studierna under hösten, men nu utan studiestöd och enbart på helgerna.

– Det ger ett viktigt signalvärde att vara tillbaka på jobbet om det kommer en öppning med inriktning på det jag har läst. Därför valde jag att söka kurser som inte inkräktar på jobbet men ändå stärker mina meriter.

Så söker du nya stödet

1. Kolla om du uppfyller villkoren. Du ska till exempel vara mellan 27 och 62 år, ha jobbat minst 8 av de senaste 14 åren och ha skött återbetalningen av tidigare studielån.

2. Kontakta din omställningsorganisation (organisationer som hjälper uppsagda tillbaka till sysselsättning). På så sätt kan du få ett yttrande till CSN om att utbildningen du vill gå stärker din ställning på arbetsmarknaden.

3. Skicka ansökan till CSN. Det finns två ansökningsomgångar per år. En öppnar den 1 april och den andra den 1 oktober. Du kan söka innan du vet om du blir antagen till en utbildning.

Så mycket pengar kan du få

  • Det maximala bidragsbeloppet är 20 572 kronor i månaden.
  • För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre.
  • Du kan, om du vill, komplettera med ett lån. Hur mycket du får låna beror på hur mycket du har tjänat:

Inkomst - maximalt lånebelopp

25 000 kr – 2 908 kr

30 000 kr – 4 484 kr

35 000 kr – 7 392 kr

40 000 kr – 10 300 kr

45 000 kr – 12 556 kr

50 000 kr – 12 556 kr