Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur kul har vi på jobbet?

Vill du ha kul på jobbet är vård och omsorg branschen för dig. Enligt en ny rapport är det där vi skrattar allra mest. Dystrare är det bland de som arbetar på kontor, inom HR och administration.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2014, kl 14:49

Ett gott skratt förlänger livet sägs det ju. Om det stämmer tar den senaste Glädjerapporten 2014, en undersökning om skratt och glädje på Sveriges arbetsplatser, ingen ställning till. Men att då och då ha kul på jobbet är viktigt för hälsan och lönsamheten, det har flera tidigare undersökningar visat.

Enligt rapporten skrattar vi på jobbet i genomsnitt 5,1 gånger per dag. Men cheferna skrattar faktiskt mer än genomsnittet och de vill gärna lätta upp stämningen med att få andra att skratta också. Samtidigt visar rapporten att det är de med högre utbildning som har lättare att hålla sig för skratt och att tjänstemän skrattar mindre än arbetare.

Mest kul har de som arbetar inom vård och omsorg medan man skrattar lite mindre på kontor och HR-avdelningar. En anledning till det kan vara att man inom vårdyrken möter människor oftare och då uppstår skratt medan på kontor sitter vi ofta i sällskap med datorn, inget som direkt kittlar skrattmuskeln.

De som känner att de har inflytande på jobbet har lättare till skratt precis som de som gillar sina kollegor och ofta lunchar med varandra.

Vad är det då som får oss att skratta på jobbet? Humoristiska, uppsluppna samtal eller kommentarer och att höra någon annan skratta är sådant som vi tycker är kul, likaså interna skämt om jobbet. Lekar och bus roar vissa men inte stockholmare.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av bemanningsföretaget Adecco bland drygt 2 200 yrkesverksamma personer i Sverige. 

Här kan du läsa hela undersökningen och testa själv hur kul du har på jobbet.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.