Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Hur ser du på EU:s sociala pelare?

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pinkblue/Colourbox
Pinkblue/Colourbox

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Vi vill se ett Europa som prioriterar vanligt folk och deras livsvillkor i stället för att alltid prioritera storföretagen och kapitalet. Den sociala pelaren är en uppsättning avsikter som dels går ut på att förbättra arbetsvillkoren för människor runtom i EU och ifrågasätter den dominerande EU-politiken, där marknaden systematiskt överordnats social hänsyn. Därför ställer vi oss bakom den. Avsikterna är bra, och vi tycker att EU ska arbeta mer aktivt med dessa frågor på olika sätt, men utan att lagstifta om sådant som bostadspolitik och socialpolitik, för det ska de enskilda länderna göra. Vi vill inte att mer makt flyttas till EU. De som hävdar att den sociala pelaren utgör ett hot mot den svenska partsmodellen har fel.

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter utgör inget hot mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Den innehåller 20 icke-bindande principer som ska vägleda medlemsländerna när de ska utforma sin egen arbetsmarknads- och socialpolitik. Det handlar om lika möjligheter, tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor och social trygghet. Även arbetsmarknadens parters roll och betydelse lyfts fram i pelaren. Borgerligheten slåss mot väderkvarnar. Det verkliga hotet mot den svenska modellen är den osunda konkurrensen på EU:s inre marknad, där oseriösa företag utnyttjar kryphål i lagstiftning och kontroller för att göra vinst med hjälp av låga löner och usla arbetsförhållanden. Det måste vi komma åt.

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

Den sociala pelaren är frivillig och ger inte mer befogenheter till EU. Därför ser vi inte att den utgör ett hot mot den svenska partsmodellen. 

Ibland framställs den sociala pelaren som att välfärdsfrågorna skulle skjutas över till Bryssel, men det stämmer inte. Det är en samling vägledande principer om jämställdhet, schyssta villkor i arbetslivet och lika rätt. 

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

Centerpartiet är emot den sociala pelaren för att den riskerar att sänka både den framgångsrika svenska modellen och riskerar att införa lagstadgade minimilöner i Sverige. Sverige har i dag, genom partsmodellen, goda villkor, bättre än många andra länder. Om detta ska harmoniseras internationellt kan effekten komma att bli omvänd och vår nivå sänkas. En förutsättning för att uppnå bättre sociala villkor är en konkurrenskraftig ekonomi som tillhandahåller en stabil tillväxt, där människor får möjlighet att ta sig från utanförskap och bidrag till arbete. Det kräver sunda offentliga finanser och genomförande av strukturreformer på nationell nivå. Mycket av det som den sociala pelaren beskriver är ett ansvar för just den nationella nivån. Därför är vi kritiska till den sociala pelaren och den tendens till mer EU-lagstiftning på området, som vi redan ser.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Den sociala pelaren är viktig för att kunna utvärdera och jämföra ländernas utveckling på det sociala området, på samma sätt som den ekonomiska terminen är viktig för att bevaka den ekonomiska utvecklingen. Den är inte ett hot mot partsmodellen, då den inte innebär någon lagstiftning. All EU-lagstiftning ska värna medlemsstaternas arbetsmarknadssystem.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Sociala pelaren är ett hot mot den svenska modellen. Den riskerar att flytta mer makt till Bryssel över vår välfärd och arbetsmarknad. Moderaterna vill i stället att EU ska fokusera på att lösa medlemsländernas gemensamma problem. Det handlar om att stoppa den gränsöverskridande brottsligheten, att ha en fungerande invandringspolitik och att minska utsläppen och rädda klimatet.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Den är ett hot mot den svenska partsmodellen. Om vi tittar på arbetsvillkorsdirektivet exempelvis, så varnade både fack och arbetsgivare under hela förhandlingsprocessen för risken med eventuella inskränkningar i svenska modellen. Nu blev det ett slutresultat som i vart fall facket är nöjda med. Men vad händer nästa gång?

 

Peter Lundgren, Sverigedemokraterna

Vi motsätter oss att den sociala pelaren blir verklighet, eftersom det skulle riskera att försämra den svenska välfärdsmodellen samt partsmodellen där parterna beslutar kring arbetsvillkoren.

 


Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

I stora drag är vi positiva till de förslag som har lagts fram i den sociala pelaren, som lika rätt och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, social trygghet och social integration.

Pelaren föreslår att minimiperioden för föräldraledighet höjs. Förslaget är en väsentlig jämställdhetssatsning, men vår politik är ambitiösare än så och verkar för en längre minimiperiod och att föräldraledigheten ska vara individualiserad.

Vi varnar för att arbetsrätten urholkas med det okritiska anammandet av en flexibel arbetsmarknad, alltså Flexicurity. En flexibel arbetsmarknad ger upphov till otrygghet och skapar en prekär situation framför allt för unga människor i dagens Europa. Vi vill att individers mänskliga rättigheter tillgodoses och vill garantera individers trygghet oavhängigt individens situation på arbetsmarknaden. Detta anser vi skulle utgöra en fundamental social pelare för ett mer rättvist Europa.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se