Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur varmt får det vara på jobbet?

Kan jag vägra att gå till jobbet om jag mår dåligt av värmen? Och vem ansvarar för att luftkonditioneringen fungerar? Frågorna blev högaktuella under sommarens värmebölja då Unionen fick ovanligt många samtal från medlemmar.
Petra Rendik Publicerad 17 augusti 2018, kl 13:21
Colourbox
Många lokaler har inte varit rustade för rekordvärmen i sommar. Colourbox

Det började redan i maj då medelhavsvärmen svepte in över landet. Sedan har det bara fortsatt. Rekordhöga temperaturer, sol nästan varje dag och knappt en droppe regn till semesterfirarnas stora glädje.

Men hettan har också varit påfrestande för många.

Har du tur jobbar du på ett kontor utrustat med modern och fungerande ventilation som har gjort jobbet till den svalaste platsen att vistas på. Men långt ifrån alla har haft samma tur.

Runt om i landet har medarbetare svettats i lokaler som inte varit rustade för supervärmen. När det var som varmast fick Arbetsmiljöverkets jourtelefon ta emot 150 samtal om dagen som rörde hettan. Jämför det med förra årets regniga sommar då de inte fick ett enda samtal om vädret.

Även Unionens fackliga rådgivare har fått ovanligt många samtal om hur värmen ställt till det på arbetsplatserna.

– Jag minns en tandsjuksköterska som ringde, det var över 30 grader inne på mottagningen och det gick inte att öppna fönstret. ”Kontoret är jättevarmt, alla svettas, det är svårt att utföra arbetssysslorna och chefen gör inget åt problemet”, berättar Erica Lönnerholm, facklig rådgivare på Unionen.

Att inte kunna öppna fönster, luftkonditionering som inte fanns eller fungerade, trasiga fläktar och brist på möjlighet att skärma av solen är de vanligaste problem som medlemmarna brottats med i hettan. En annan fråga som dök upp var om man kan vägra att arbeta om det är för varmt på jobbet?

– Men det kan man inte, det kan räknas som arbetsvägran. Däremot är det viktigt att upplysa arbetsgivaren, som alltid ansvarar för arbetsmiljön, om situationen.

Enligt lagen finns inga exakta gränser för hur varmt eller kallt det får vara på jobbet. Under sommaren får man också räkna med att det kan blir varmt under ett par veckor. Men däremot finns bestämmelser om att man inte ska behöva må dåligt eller bli sjuk på jobbet. Arbetsmiljöverket har också rekommendationer om temperaturer som kan vara lämpliga att sträva efter inomhus. Om värmen eller kylan påverkar arbetsmiljön och medarbetarna negativt måste arbetsgivaren enligt lag göra en riskbedömning och åtgärda problemen.

Förhoppningsvis kan vi ta lärdom av den här sommaren så att arbetsplatser och andra lokaler är utrustade för att klara långvariga höga temperaturer. För kanske måste vi vänja oss vid ett varmare klimat med värmeböljor även framöver.

– Se över policyn och förbered er i tid. Redan i vår kan man se över fläktar och annat, så att allt fungerar och finns om det blir lika varmt nästa sommar, säger Erica Lönnerholm.

Det här gäller!

  • Fån +10 till +30 grader räknas som neutral temperatur och utgör ingen risk för hälsan enligt Arbetsmiljöverket.  Men värme kan vara väldigt påfrestande och vi är alla olika känsliga. Riskerna för hälsan ökar också om du har ett fysiskt jobb. Höga temperaturer kan också leda till olyckor då vi koncentrerar oss sämre.
  • Det finns ingen maxgräns för hur varmt det får vara på jobbet, det är endast reglerat för vissa, till exempel inom vissa industriella arbeten. Men Arbetsmiljöverket har rekommendationer på mellan 20-26 grader i kontorsmiljö när det inte råder värmebölja. Under sommaren får man förvänta sig högre temperaturer under en period.
  • Du kan inte vägra att gå till jobbet för att det är för varmt men däremot ska arbetsgivaren göra en riskbedömning för att se till att de anställa orkar med jobbet och inte blir sjuka. Arbetsgivaren har alltid ansvar för att se till att det är en säker arbetsmiljö. Är situationen ohållbar måste åtgärder göras.
  • Försök att hitta lösningar tillsammans och anpassa efter läget. Kanske behöver ni länger pauser, byta lokaler, lätta på klädregler eller köpa fläktar.
  • Tänk förebyggande. Vad funkade mindre bra i somras? Behöver ni planera bättre inför nästa sommar om den blir lika extrem? Funkar luftkonditioneringen, kan vi öppna fönster och har vi gardiner, markiser eller persienner som håller solen borta?

Läs mer på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.