Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hybridmöten: Därför borde vi sluta med dem

Hybridmöten är en oduglig mötesform som försämrar möjligheterna att fatta beslut, nå konsensus eller förmedla information. Det menar KTH-forskaren Jens Edlund.
– Det blir mycket sämre förutsättningar, säger han.
Oscar Broström Publicerad 17 november 2021, kl 10:16
Pontus Lundahl/TT.
Videomöte mellan Kung Carl Gustaf och representanter från Svenskt näringsliv, från 2020. De flesta i bilden har egen kamera, förutom mötesdeltagarna i vänstra hörnet. Pontus Lundahl/TT.

Jobbmöten där kolleger sitter utspridda – en grupp i ett sammanträdesrum, en annan grupp i ett annat och en stor del som jobbar hemifrån – har blivit ett vanligt inslag på många arbetsplatser.

Men den mötesformen, det så kallade hybridmötet, fungerar dåligt. Det menar i alla fall Jens Edlund, lektor vid avdelningen Tal, musik och hörsel vid Kungliga Tekniska Högskolan, som i flera decennier forskat kring hur människor gör när de pratar med varandra, fysiskt eller med tekniska hjälpmedel.

Enligt honom förvärrar hybridmöten vanliga mötesproblem, till exempel exkludering och samarbetssvårigheter.

– Hybridmöten förstärker det som inte är bra för att uppnå vanliga professionella mötesmål: uppnå konsensus, fatta beslut eller förmedla information, säger han.

Ingen teknisk fråga

Under och efter pandemin har många arbetsplatser investerat i dyr teknik, för att få så bra bild- och ljudkvalitet som möjligt när de har videomöten.

Men Jens Edlund menar att problemet med hybridmöten ”inte är en teknikfråga”. Enligt honom fungerar hybridmötet illa på grund av den gruppdynamik som uppstår när några personer sitter tillsammans, samtidigt som övriga gruppen är separerad.

– Det är ett välkänt fenomen att när människor möts i grupp favoriserar de den egna gruppen. Det är naturligt att hålla med sitt egna lag. I hybridmöten skapar du enormt bra förutsättningar för ”vi och dom”-känslor. Du får helt olika fysiska förutsättningar att kommunicera inom gruppen och mellan grupper.

Är det bättre att mötet är helt digitalt, så att alla har en egen skärm?

– Jag skulle säga starkt ja på den frågan. Jag skulle föreslå att de arbetsplatser som kan försöker lösa det så. Här gör vi så att alla sitter på sina rum och tar mötena. Det gjorde vi även innan pandemin.

Vad är din egen erfarenhet av hybridmöten?

– Jag tycker att det är väldigt svårt när det sitter mer än en person på en kamera. Jag tycker att det är svårt att få en bra kontakt ned någon utav dem. Det känns tydligt att de är en grupp som inte tillhör den övriga gruppen, som sitter en per kamera.

Jens Edlund vill nu fördjupa forskningen kring distansmöten och håller för närvarande på med en pilotstudie för att vidare kunna utvärdera hur väl de fungerar.

Läs mer: Hybridkontor – så får ni det att funka

Arbetsmiljö

Tystnadskultur på apoteken - facket oroade

Tystnadskultur och rädsla för repressalier mot den som vänder sig till facket eller media om sina arbetsmiljöproblem. Unionens riksklubbordförande på kedjorna Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek ser problem med tystnad och rädsla i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till till övertid eller att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först