Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

I framtiden krävs livslångt lärande

Jobba halvtid, plugga halvtid. Framöver gäller det att ständigt lära nytt för att hänga med i arbetslivet.
David Österberg Publicerad
Illustration: Jens Magnusson
Enligt kristallkulan kommer vi framöver aldrig att sluta skolan. Illustration: Jens Magnusson

En högskoleutbildning har länge varit en inträdesbiljett till arbetslivet. Sedan har en och annan internkurs fixat kompetensutvecklingen fram till guldklockan.

Men när datoriseringen och automatiseringen tar fart på allvar kommer det inte att räcka långt. De jobb som försvinner kommer – åtminstone delvis – att ersättas av andra. Så var det när spinnmaskinen gjorde handspinnare arbetslösa, när skördetröskan gjorde lantarbetare överflödiga och när grävmaskinen ersatte arbetare med spett och spade. Teknikutvecklingen har hela tiden skapat nya yrkesroller och så har det fortsatt. För vem hade för 30 år sedan hört talas om bloggare, webbutvecklare och zumbainstruktörer?

Å andra sidan går teknikutvecklingen rasande snabbt i dag. För 15 år sedan fanns inte Iphone. Och i dag är artificiell intelligens, virtuell verklighet och pratande robotar inte längre fantasieggande ingredienser i science fiction-filmer.

Utvecklingen kommer att tvinga oss att hela tiden lära nytt, lära om och kanske helt byta yrke. Det innebär att vi måste se på utbildning på ett annat sätt än i dag, tror Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Han har lanserat idén om studier som varvas med arbete. En högskolestudent skulle exempelvis kunna läsa en basutbildning på två år och sedan börja arbeta. Därefter varvas arbete på 60 procent med studier på 40 procent.

Vem hade för 30 år sedan hört talas om, bloggare, webbutvecklare och zumbainstruktörer?

– Om tekniken utvecklas väldigt snabbt är det svårt att veta exakt vad man ska utbilda sig till. Därför måste utbildningen fortgå hela livet. I dag är våra utbildningar ofta på fem år, men det finns ingen mening med att ha så mycket utbildning initialt. Därför tänker jag mig att man går två år på campus och läser de mest koncentrationskrävande ämnena och sedan kombinerar studier och arbete. Då kan kurserna tillämpas direkt.

Med ett kombinerat arbets- och studieliv blir det också nödvändigt för universiteten att erbjuda kurser som är användbara på arbetsmarknaden, enligt Gunnar Karlsson.

– I dag är högskoleprogram som att skjuta med hagel: man träffar en del behov, men missar många. En bråkdel av de kurser som ingår i en utbildning kommer till användning i arbetslivet. Det är inte resurseffektivt.

Utbildningar måste också anpassas för redan yrkesverksamma. De enstaka kurser som finns på universitet och högskolor saknar alltför ofta koppling till arbetslivet, menar Gunnar Karlsson.

– Utan att raljera: dagens kurser är mer riktade mot personer som är på väg att lämna yrkeslivet, som vill läsa ämnen inom samhällsvetenskap och humaniora för sin egen bildnings skull. Det har jag självklart inget emot, men det är inte vad arbetslivet behöver.

Högskolorna måste anpassas efter detta. Men där är kapaciteten inte tillräcklig. Därför måste även andra aktörer bidra, till exempel kommersiella utbildningsföretag och såväl avgiftsbelagda som gratis nätkurser.

– Men ofta är det oklart för en arbetsgivare vilken nytta en kurs verkligen ger. En lösning är att högskolan står för kvalitetssäkringen. Efter utbildningen skulle man kunna komma till exempelvis KTH, som styrker att man verkligen har lärt sig något. Som myndighet med hög tilltro i samhället är det en roll som passar oss. Och kurserna behöver inte nödvändigtvis ge högskolepoäng. För en yrkesverksam är det viktigare att lära sig något än att få poäng.

Omställningen mot det livslånga lärandet måste börja redan nu. Arbetsmarknadens parter måste ta fram kurser som passar redan yrkesverksamma.

– Fackföreningarna borde ta ett större ansvar för sina medlemmars kompetensutveckling. Det skulle även vara ett väldigt bra incitament för att vara med i facket!

JOHANNAS LIV – ETT EXEMPEL

18 år ➧ Johanna tar studenten

18–24 år ➧ Tillfälliga jobb via app

24–29 år ➧ Läser programmering, arbetar halvtid med programmering

29–38 år ➧ Arbetar, läser robotik på distans

38–47 år ➧ Utvecklar robotar

47–50 år ➧ Medborgarlön, arbetar ideellt

50–60 år ➧ Studerar AI, arbetar halvtid med självkörande bilar

60 år ➧ Medborgarlön/pension

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej.