Annons
  • Andelen företag med Unionenmedlemmar inom IT och Telecom som har kollektivavtal. Siffrorna visar läget i var och en av Unionens 18 regioner.

I norr är det avtal som gäller – även inom IT

Publicerad 5 april 2018, kl 14:46

Kollektivavtal och IT-företag är en ovanlig kombination. Men inte i norra delen av landet. En möjlig orsak kan vara de starka fackliga traditionerna. IT-företagen själva framhåller att det handlar om att vara en bra arbetsgivare.

Generellt sett är det betydligt vanligare med kollektivavtal i norra Sverige. Skillnaderna är stora. Mellan Norrbotten, där det är vanligast, och Stockholm där det är minst vanligt skiljer det cirka 30 procentenheter.

Ännu tydligare blir det när det gäller IT- och telekombranschen. På IT- och telekomföretag där det finns medlemmar i Unionen ligger skillnaden mellan Norrbotten och Stockholm på nästan 50 procentenheter.

Att en större andel IT-företag i Norrland än landet i övrigt har kollektivavtal förvånar inte Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.

– Det ligger i linje med det vi vet sedan tidigare. Det beror på de fackliga traditionerna. Det går långt tillbaka till den tid när Norrland industrialiserades. Det blev en annan tradition här som också slår igenom i nya branscher som IT. Många av de här företagen är ganska unga. Det kan mycket väl vara så att de som startat företagen har en bakgrund i familjer där det anses vara vettigt att vara med i facket.

Av en rapport som Arbetsmarknadsekonomiska rådet publicerade i vintras framgår ett antal anledningar till att företag väljer att ha kollektivavtal.

– Den visade att många företag skaffar avtal för att det är bra för deras anseende och rykte. I en omgivning där det allmänt anses att man ska ha avtal blir det ju ännu viktigare för anseendet. Det här är en region med starka fack. Då ligger det nära till hands att teckna avtal, säger Anders Kjellberg.

Ett IT-företag som har avtal är Bnearit i Luleå. Företaget har 35 anställda och skaffade avtal för 16 år sedan.

– Det gjorde vi av två skäl: vi ville förenkla och minska administrationen, och vi ville vara ett schyst företag både mot kunder och arbetstagare, berättar marknadschefen Anders Hermanson som däremot inte känner igen sig i pratet om ”det röda arvet”.

– Nej, inte alls. Det stämmer att bland de lite äldre som är födda på 1970-talet och tidigare så är det vanligt att vara med i facket, men bland de yngre är man inte alls med på samma sätt.

Kollektivavtalet må ha gjort många saker enklare, men har också fört med sig en nackdel.

– I konkurrens om ny personal kan vi känna oss förfördelade. Folk kan komma och säga att andra företag har mycket bättre förmåner för att de inte vet att kollektivavtalet innehåller saker som tjänstepension och föräldralön. Det gör att vi får ägna en del tid åt att förklara varför avtalet är bra, säger Anders Hermanson.

Ett annat företag med avtal är Agio System och Kompetens med 75 anställda. Företaget har haft avtal sedan starten 2003. Det var ett självklart val, säger vd:n Richard Jonsson, enligt vilken det i grunden handlar om att företaget vill vara en bra arbetsgivare.

– Det är jättemånga frågor som redan är reglerade i avtalet, vilket gör att man inte behöver tänka på dem som företagare. Här finns lösningar på frågor man ställs inför. Det handlar om sådant som pensioner, lönerevisioner och restidsersättningar. Det ger oss en trygghet att falla tillbaka på.

Enligt Richard Jonsson har dock kollektivavtalet aldrig varit till hjälp vid en upphandling eftersom några krav på avtal aldrig ställts. En nackdel har han upplevt med avtalet. När äldre personal rekryteras kan de omfattas av en förmånsbestämd pensionslösning.

– Det har hänt att pensionskostnaderna har stuckit iväg för mycket och vi därför tvingats avstå från att anställa. Men jag ändå aldrig ångrat att vi har kollektivavtal. Jag tycker att det känns rättvist åt alla håll och kanter.

42 procent har avtal

  • Framför allt på arbetarsidan har medlemskapet i facket minskat de senaste åren. I dag är det vanligare att tjänstemännen väljer att vara med. Totalt ligger organisationsgraden på cirka 70 procent.
  • Andelen av de anställda som omfattas av kollektivavtal är högre, 90 procent. Det beror dels på att samtliga arbetsgivare i offentlig sektor har avtal, dels på att även så gott som alla större arbetsgivare på den privata sidan har avtal.
  • Andelen företag i det privata näringslivet som har kollektivavtal är betydligt lägre.  En enkätundersökning som Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, gjorde i fjol visade att 42 procent* av företagen hade avtal.
  • Det beror på att en helt dominerande del av företagen är småföretag där kollektivavtal är mindre vanliga.
  • Skillnaden mellan branscherna är också stor. Störst andel företag med avtal hittar man i äldre branscher som Hotell och restaurang. Lägst i nyare och snabbt växande branscher som IT.
  • Till det kommer stora skillnader mellan olika delar av landet. I storstäderna är andelen företag med kollektivavtal betydligt lägre än i övriga landet. AER:s undersökning visade också att andelen företag med kollektivavtal var 29,7 procentenheter högre i Norrbotten än i Stockholm.
  • Ännu tydligare blir det när man tittar på specifika branscher. I siffror från Unionen går det att se skillnader mellan företag med Unionen-medlemmar. Nästan 65 procent av dessa i IT- och telekombranschen i Norrbotten har avtal. I Sverige som helhet är siffran drygt 29 procent. I Stockholm bara 17 procent.

*Svaren är viktade efter bransch och antal anställda. Företag i branscher och storleksklasser som är underrepresenterade (överrepresenterade) i enkätsvaren har viktats upp (ner).

Fotnot: Med kollektivavtal avses här både kollektivavtal som företag får genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation och hängavtal, som företaget kan teckna direkt med den fackliga motparten.

 

 

Fack och politik

Facklig tillhörighet har tidigare ofta varit kopplat till politisk hemvist. Att det fortfarande finns ett samband är sannolikt, och att Norrland fortfarande är ett viktigt socialdemokratiskt fäste är otvivelaktigt. Norrbotten, Västernorrland och Västerbotten är de tre län i Sverige där partiet får störst andel av rösterna. I Riksdagsvalet för fyra år sedan lade nästan 49 procent av de röstberättigade i Norrbotten sina röster på Socialdemokraterna.

Det kan jämföras med riket i stort där partiet fick 31 procent och i Stockholm där 24 procent gjorde samma val.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Trots reform – fortsatta krav på sänkta löner

    I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.

  • Läs även...

    Konsultbolag lockar personal med avtal

    I kampen om kompetensen valde konsultbolaget Anegy i Stockholm att teckna kollektivavtal. Trygghet samt ordning och reda är det som de anställda efterfrågar mest.

  • Läs även...

    Första klubb på gång på Sats

    Snart kommer den första Unionenklubben i den privatägda gymbranschen att bildas. Det vågar André Salazar på Unionen slå fast sedan han varit på det första medlemsmötet på Sats huvudkontor.

  • Läs även...

    SATS har bildad klubb

    I förra veckan bildades den första fackklubben på SATS i Stockholm. Det är dessutom den första klubben i den privatägda delen av gymbranschen i Sverige.

  • Läs även...

    Företag gillar svenska modellen

    De flesta jobbar på företag med kollektivavtal. Än så länge. Om det ska förbli så måste avtalen göras än mer attraktiva för arbetsgivarna menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER. Men det är ett feltänk, menar Unionens ordförande Martin Linder.

  • Läs även...

    Nytt kollektivavtal för gymanställda

    Nu träder det nya avtalet för Unionens gymanställda medlemmar i kraft. Och det är efterlängtat ­- Kollega har tidigare avslöjat de usla arbetsvillkor som ofta gäller i branschen.

  • Läs även...

    Transportföretag vilseledde Unionen

    Företaget Körhem har fört Unionen bakom ljuset. Bolaget tecknade hängavtal för sina tjänstemän men nu har det visat sig att säljarna i själva verket är chaufförer.

  • Läs även...

    Inget kollektivavtal med Ryanair än

    Att det tidigare så fackfientliga Ryanair nu har gjort en överenskommelse med Unionen innebär ännu inga förbättrade villkor för kabinpersonalen. För det krävs ett kollektivavtal.

  • Läs även...

    "Politikerna ska hålla sig från arbetsrätten"

    Politikerna bör hålla fingrarna i styr – svensk arbetsmarknadsmodell bygger på att parterna kommer överens. Det anser Martin Linder apropå diskussionerna som blossat upp i samband med regeringsbildningen.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.