Annons
  • I privat sektor har tjänstemännens reallön ökat med 58 procent jämfört med arbetarnas 37 procent. Foto: Colourbox

Industriavtalet bäst för tjänstemännen

Publicerad 4 januari 2017, kl 10:27

Under åren med Industriavtalet har löneklyftan mellan tjänstemän och arbetare vidgats. Tjänstemännens köpkraft har ökat dubbelt så mycket som arbetarnas, visar en ny granskning.

Både arbetsgivare och fack brukar vara måna om att framhålla fördelarna med Industriavtalet, där parterna inom industrin sätter märket för löneökningarna för resten av arbetsmarknaden. Sedan införandet har industrins internationella konkurrenskraft stärkts samtidigt som de anställda har fått ökad köpkraft.

Läs mer: "Sverige blev för dyrt"

Men köpkraften har långt ifrån fördelats jämnt, visar tidningen Lag & Avtals analys av Svenskt Näringslivs lönestatistik.

I den privata sektorn har tjänstemännen ökat sin köpkraft, det vill säga reallönen, med i genomsnitt 58 procent mellan 1997-2015 medan arbetarnas köpkraft har ökat med 37 procent. Uttryckt i kronor innebär det 180 000 respektive 90 400 kronor.

Trots detta är Anders Ferbe, IF Metalls ordförande, inte beredd att överge förhandlingsmodellen.

– Alternativet är att inte normera alls, men då sticker lönerna iväg för dem som har marknadskrafterna i ryggen, säger Anders Ferbe till Lag & Avtal.

Anders Ferbe påpekar också att löneskillnaden mellan arbetare och tjänstemän uppstod under de första tio åren med Industriavtalet. Sedan 2007- 2008 har löneökningarna däremot följts åt.

Både IF Metall och Unionen, två av förbunden som står bakom Industriavtalet, är överens om att samarbetet ska fortsätta.

– Vi har hållit ihop under 20 års tid även när det funnits slitningar. För breda grupper på svensk arbetsmarknad har industriavtalet tjänat väl. Industriavtalet har hållit ihop lönebildningen och bidragit till industrins konkurrenskraft, säger Unionens ordförande Martin Linder till Lag & Avtal.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen har däremot inte velat kommentera siffrorna.

Industriavtalet

Genom Industriavtalet har löneökningarna inom den exportberoende industrin blivit normerande för övriga arbetsmarknaden.

Bakom Industriavtalet står de fem facken Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet samt tolv arbetsgivarorganisationer, däribland Teknikföretagen.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Inlåsning kan leda till depression

    En fjärdedel av anställda riskerar att inte kunna byta jobb den dag de vill. En sådan känsla av inlåsning kan leda till sämre hälsa och till och med depression, visar ny forskning.

  • Läs även...

    Trots reform – fortsatta krav på sänkta löner

    I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.

  • Läs även...

    ”En uppvisning i svenska modellen”

    Regeringen nappade på förslaget från arbetsmarknadens parter om etableringsjobb. Den vägen ska minst 10 000 nyanlända och långtidsarbetslösa få jobb. Men det dröjer till hösten 2019 innan reformen sjösätts.

  • Läs även...

    Partierna om: Den svenska partsmodellen

    Kollega har gjort en sammanställning av Unionens viktigaste arbetsmarknadsfrågor till de åtta största partierna inför valet den 9 september.

  • Läs även...

    Konsten att höja din lön

    Visa hur du bidrar till företagets framgångar. Det är bästa tipset för att få ut så mycket som möjligt när årets lönepott ska fördelas.

  • Läs även...

    Företag gillar svenska modellen

    De flesta jobbar på företag med kollektivavtal. Än så länge. Om det ska förbli så måste avtalen göras än mer attraktiva för arbetsgivarna menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER. Men det är ett feltänk, menar Unionens ordförande Martin Linder.

  • Läs även...

    Tuffa tider för miljardärer

    Det är "tuffa" tider för väldens rikaste. En rapport från schweiziska banken UBS visar att dollarmiljardärernas sammanlagda tillgångar sjönk i fjol. Men i Sverige blev det summa summarum en ny dollarmiljardär.

  • Läs även...

    Konjunkturen kan slå mot löneutvecklingen

    Den senaste tiden har tecken på en kommande lågkonjunktur duggat tätt. För facket kan det innebära en nackdel i den kommande avtalsrörelsen.

  • Läs även...

    "En tragisk situation"

    De 250 anställda vid den konkursdrabbade klädkedjan JC, står ännu både utan aprillön och ersättning från den statliga lönegarantin. Även ett hundratal anställda på företaget Flexenclosure är i en liknande situation. Här är vad du ska tänka på om du inte får ut din lön.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.