Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Inflationen stiger – men inga krav på lönekompensation

Inflationen i Sverige är högre än på mycket längre. Men än så länge är det inte aktuellt för Unionen att begära lönekompensation.
– Vi tror att vi tar till vara medlemmarna intressen genom att tänka långsiktigt, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.
Oscar Broström Publicerad 25 november 2021, kl 15:10
Martina Holmberg/TT
Inflationen är just nu hög. Martina Holmberg/TT

Det var ett tag sen sist, men nu är vi där: Det är hög inflation. Inflation betyder att pengarnas realvärde minskar till följd av att priset på varor och tjänster ökar.

I Sverige har vi ett mål på att inflationen ska ligga på två procent, men under oktober månad var inflationstakten 3,1 procent. Samma siffra var samtidigt 6,2 procent i USA och 4,1 procent i euroområdet.

Katarina Lundahl, chefsekonom för Unionen, tror dock att det vi ser i Sverige är en tillfällig uppgång – orsakad av ekonomisk osäkerhet under pandemin – och att vi snart kommer se en mer normal inflation.

– Man kan inte titta på enskilda månader, utan man måste titta över en längre tid, och då har vi inte någon hög inflation, än så länge. Genomsnittet för inflationen hittills i år ligger runt två procent, säger hon.

Kräver inte reviderade avtal

När arbetsmarknadens parter förhandlar nya löneavtal, utgår man från att inflationsmålet på 2,0 procent kommer att infrias. Det senaste löneavtalet, från hösten 2020, gav en löneutveckling med årstakten 2,23 procent.

Om Riksbanken – vars ansvar det är att hålla inflationen vid två procent – lyckas med inflationsmålet, innebär det alltså att reallönen ökar för löntagare. Om en situation som den nuvarande håller i sig, när inflationen är hög, innebär det att löntagare blir fattigare. Unionen håller koll på den här utvecklingen, men tycker att det är för tidigt att prata om lönekompensation.

– Bara för att inflationen en viss tid är tre procent tror inte vi att det är gynnsamt att gå ut och kräva reviderade avtal. Vi tror att det är bättre att tänka långsiktigt, och om några månader kan inflationen gått ner igen, säger Katarina Lundahl, och fortsätter:

– Det viktiga är att vi över tid har en inflationstakt som ligger där den är tänkt att ligga, och som gör att vi kan hålla reallöneökningarna. För det är klart att det är viktigt för oss att våra medlemmar realt sett får mer pengar i plånboken. Men det är riksbankens jobb att säkerställa att inflationen långsiktigt håller sig kring målet. Det är inte vår uppgift.

Hur ser prognosen ut framåt?

– Vi tror att inflationen kan komma att ligga högre i några månader, kanske över vintern när energipriserna tenderar att vara lite högre. Men vi tror att inflationen både i år och nästa år hamnar runt två procent, kanske något över två procent. Vi tror inte att det drar i väg utan snarare att inflationstakten går ner under nästa år.

Inflation i Sverige

2020              0,5 procent

2019              1,8 procent

2018              2,0 procent

2017              1,8 procent

2016              1.0 procent

2015              0,0 procent

2014              -0,2 procent

2013              0,0 procent

2012              0,9 procent

2011              2,6 procent

Källa: SCB

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.