Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Inga-Britt Ahlenius räds inte att säga vad hon tycker

Hon har avsatt EU-kommissionen och kallat FN:s generalsekreterare för en nolla. Inga-Britt Ahlenius rykte är grundmurat efter decennier som korruptionsjägare.
Niklas Hallstedt Publicerad 27 juni 2016, kl 11:35
Inga-Britt Ahlenius stående mot en vägg.
Det starka rättvisepatoset har gjort Inga-Britt Ahlenius internationellt känd. Foto: Christopher Hunt

Inga-Britt Ahlenius har gjort sig känd som en stenhård motståndare till alla former av korruption. Som 77-åring är hon fortfarande den som medierna vänder sig till när nya mutmisstankar dyker upp.

Hon har aldrig varit rädd för att säga vad hon tycker. När det visar sig att utrikesminister Margot Wallström fått en lägenhet från fackförbundet Kommunal är det till Inga-Britt som SVT vänder sig till för att få en kommentar (Wallströms ”omdöme har svikit henne”). Samma sak när det avslöjas fiffel inom den internationella fotbollsorganisationen Fifa (”hela kulturen är korrupt”).

Jag har träffat flera yngre kvinnor som ser upp till henne. Jo, hon känner till att det förekommer.

– Folk är högaktningsfulla, men jag känner inte tyngden av något idolskap. Jag hålls på mattan av barn och barnbarn, säger hon.

Men handlar det om mod?
– Det handlar nog till en viss del om oskuldsfullhet. Jag är född och uppvuxen på landet och hade ingen föreställning om makt och kotterier och hur man myglar sig fram för att nå en position. Det är en kultur som är mig helt främmande, säger hon.

Oskuldsfullheten fick sig dock en törn när hon som generaldirektör för Riksrevisionen stred för en fristående revision av statlig verksamhet. Striden med finansminister Bosse Ringholm blev förstasidesstoff.

– Jag tyckte bara att vi, som i andra demokratier, måste underkasta även regeringen en granskning. Rationellt och självklart. Men jag hade utmanat makten, det fick jag erfara. Förslaget bemöttes med stort motstånd och oerhörd aggressivitet.

De första åren i arbetslivet betydde mycket för hur hennes karriär utvecklade sig. Som ny civilekonom fick hon ett utredarjobb på Handelsbanken, vars vd var Tore Browaldh. Den unga Inga-Britt Ahlenius hade synpunkter på jämställdheten på banken och skrev interna promemorior till högsta chefen om saken.

– Jag hade mängder med impertinenta synpunkter, men han bjöd in mig och diskuterade frågorna. Tore Browaldh representerade ett väldigt öppet, intelligent och begåvat ledarskap. Denna första erfarenhet av en chef var väldigt avgörande för mig.

Under åren utomlands, i första hand i FN-tjänst, har Inga-Britt Ahlenius sett många exempel på korruption. Det är framför allt när offentlig och privat verksamhet möts som risken uppstår. En tjänsteman kan exempelvis hjälpa en företagare som är beredd att betala extra.

Förekommer sådant i Sverige?
– Ja, risken är störst i kommunerna. De är så oerhört svagt reglerade och därmed öppna för missbruk. Dessutom har vi i Sverige vänskapskorruption, ett något överslätande uttryck. Länge ansågs det som normalt att man gav personliga och politiska vänner höga ämbeten i staten. Men det är helt klart korruption, säger Inga-Britt Ahlenius som ofta får samtal från folk som på olika vis hamnat i delo med den kommunala maktapparaten.

– Det finns företagare som inte får några affärer om de inte håller sig väl med kommunalrådet.

Frågan är om det går att tänka sig ett samhälle fritt från korruption. Det är i alla fall ingen lätt uppgift.

– Ju större ett företag eller en organisation är, desto tydligare är det att det inte räcker med regler. Ytterst handlar det om den enskilda människans egen moral och det egna samvetet, säger Inga-Britt Ahlenius.

 

4 RÅD TILL CHEFEN SOM VILL HA RENT SAMVETE

TA BESLUTET – Är företagets kultur korrupt har du två val: sluta jobbet eller ändra kulturen.

AGERA – Gå systematiskt till väga om du väljer att stanna. Kom överens med medarbetarna om grunden för organisationens existens och vad ni strävar efter. Det räcker inte med att skapa en broschyr eller slogan – det är processen fram till broschyren som är viktigast.

HÅLL LIV I KULTUREN – Fortsätt att arbeta med den och kommunicera ut den.

VAR EN FÖREBILD – Som chef ska du stå på scenen varje dag, du representerar organisationen. I den rollen ska du ständigt påminna alla medarbetare om de värden ni har varit överens om och själv vara ett föredöme.

INGA-BRITT AHLENIUS

YRKE: Pensionerad civilekonom.

ÅLDER: 77 år.

KARRIÄR: Budgetchef vid finansdepartementet, generaldirektör för Riksrevisonsverket, chef för revisionsmyndigheten i Kosovo, undergeneralsekreterare för FN:s internrevision. Ingick i den utredning som undersökte korruption och nepotism inom Europeiska kommissionen – som ledde till att kommissionen avgick.

AKTUELL: Hedersdoktor vid Lunds universitet och Kungliga Tekniska Högskolan.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory